Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik. I bakgrunden har fokus dels varit på läraryrkets professionalism och professionalisering, dels på lärares yrkesetiska kompetens. Bakgrunden och diskursanalysen av Lärares yrkesetik ledde mig fram till en bild av en problematik i rerlationen mellan lärares professionalisering och läraryrkets yrkesetik. Min diskursanalys visade på flera omständigheter som jag inte såg innan jag gjorde min analys. I min diskursanalys såg jag bland annat lärarrollen mer aktivt tona fram och elevrollen som mer passivt framtonande. Lärare framstod som främsta aktör medan eleven framstod som mer passiv aktör. I framställningen av Lärares yrkesetik var det rollernas framtoning som jag såg som mest framträdande. Det framkom även att lärare avkrävs ett stort ansvar som i praktiken kan leda fram till olika grad av konkret handling. Ansvaret väger tungt i ett professionaliseringsperspektiv. I min diskussion framstår Lärares yrkesetik som ett led i den professionaliseringsprocess som varit i fokus under ett antal år, framför allt på 1990-talet. Min diskussion tar upp flera olika punkter som sammanfattar det som framkommit i min diskursanalys och vilka effekter det kan ha för lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Diskussionen avslutas med resonemanget kring frågan huruvida lärare ska vara professionella.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.

Abstract The ability to read and write is a very important skill in today’s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with dyslexia. By studying the literature and by interviewing teachers, I found that dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with dyslexia can participate. It is important to act quickly or the student’s self-confidence can be harmed. The teachers should try to strengthen the student’s self-confidence and their will to learn. Additional one on one-training or in small groups is a necessary measure. The way the teacher plans, instructs and teach are of great importance and together with aid like word-processing software, Speech synthesis software and other software, these student’s can overcome their problems. / Sammanfattning Att kunna läsa och skriva är mycket viktigt i dagens informationssamhälle. De flesta lär sig att läsa och skriva utan problem men långt ifrån alla. Dyslexi är ett vanligt förekommande handikapp och därför har jag funnit det intressant att undersöka hur lärare undervisar barn med dyslexi. Genom att studera litteratur och att intervjua lärare har jag sökt svaret och funnit att dyslexi är ett komplext problem där läraren måste anpassa undervisningen efter individen. Det är viktigt att agera snabbt för att inte elevens självförtroende ska skadas. Läraren bör försöka att stärka elevens självförtroende och lusten att lära sig. Extra lästräning enskilt eller i liten grupp är en nödvändig åtgärd. Lärarens sätt att instruera, planera och lära ut är av stor betydelse och tillsammans med hjälpmedel såsom ordbehandlingsprogram, talsyntes, talböcker, lästräningsprogram kan dessa elevers problem övervinnas.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är: - Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan? - Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem? För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor. Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.

Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:  Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?  Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten? Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus. För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar. I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.

Syftet med vårt examensarbete är att studera hur lärare ser på möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lärare ansåg att eleverna ska komma på matematiken själva. De menade att lärarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtänkt tanke vid användning av spel och laborationer. De ansåg också att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och laborationer. De flesta lärarna tyckte att matematiken kommer automatiskt om eleverna är mogna för det som ska läras in. Lärarna hade olika uppfattningar om vilka förkunskaper de ansåg en lärare bör ha när de använder sig av laborativt material. De flesta ansåg att ett stort intresse och förståelse för matematik kan räcka. I diskussion kommer vi att diskutera det som fann intressant i slutsatsen och diskutera inledningen.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. / The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.