Studiens syfte är att undersöka vad som bedöms som förskollärarkompetens utifrån statens kvalitetssatsning, lärarlönelyftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem förskollärare som blivit beviljade lärarlönelyftet samt tre förskolechefer som tagit beslut om vilka som skulle premieras. Resultatet visar att förskollärarnas engagemang för yrkesutvecklingen är stor samt att förskollärarna har ansvarsområden och uppdrag utöver arbetet i barngruppen. Slutsatsen visar att förskollärarnas yrkespersonlighet är en bidragande faktor till att de i praktiken lyckas kvalitetssäkra verksamheten samt att förskollärarna premierats för att deras arbetsuppgifter bidrar till skolutveckling och på så vis till yrkets professionsutveckling.

In 2016 the former gorvernment decided to increase the wage for specificly skilled teachers in order to deal with decreasing results and to strengthen the attractivety of the profession. This paper examines the relation between the political ruling in municipalitys in sweden and the ways these implemented the reform, called teachers pay rise. Some local governments chosed differentiated model while others provided a unitary amount to all teacher who fulfilled the criteria. The results from regressionanalysis show that the relation between the variables are more noticable in local governments who rules with a majority than others. both liberal and socialistic goverments was guided by their political ideology. Furthermore the results indicate that local politicians are influenced by their ideology when implementing the reform. Liberal governed municipalities more frequently provided larger variation in wage rise than socialistic municipalities. The implications of the results are interessting since the status of the Swedish model can be questioned and if school policies should be a political arena for local politicians.

I februari år 2016 presenterades Lärarlönelyftet av regeringen med syfte att stärka kvaliteten på den svenska skolan genom att belöna “särskilt skickliga lärare”. De lärare som reformen riktats till, utifrån bestämda statliga kriterier, skulle kunna tjäna upp till 3000 kronor mer i månaden än tidigare. På grund av den begränsade investerade summan kunde endast en tredjedel av lärarkåren erhålla löneförhöjningen. Hur har detta kommit att mottas i den svenska skolan? Intervjuer med sex samhällskunskapslärare på en kommunal skola genomfördes. Med utgångspunkt i Rothsteins teori om sociala fällor och tillitens problem påvisade intervjuerna en avsaknad av tillit hos lärarna på ett flertal olika sätt. I huvudsak betonades vikten av insyn och tydlighet i hela beslutskedjan från regeringen till den lokala skolan, som i den här studien kallats Alfabetskolan. Lärarna upplevde en brist på tydlighet, vilket medförde att lärarna avfärdade de statliga kriterierna som viktiga för befordran och istället spekulerade i att rektorernas urval baserats på annan information. Även om Alfabetskolans arbetsplatsklimat präglades av tystnad, var det svårt att se hur kollegialiteten på arbetsplatsen skulle försämras på grund av reformen. Däremot framkom en oenighet bland lärarna över löneskillnader. Den ena gruppen av lärare förespråkade jämna löner medan den andra gruppen förespråkade utvidgade löneskillnader. / In the early months of 2016 a reform called Lärarlönelyftet, aimed to raise the quality of teachers, was presented by the Swedish government. The reform was specifically designed to reward “especially skilled teachers” that, based on a couple of set criteria, could earn a raise up to 3000 Swedish crowns more if selected. Because of the limited amount of invested money from the government, only a third of the teaching faculty were able to earn this raise. How was this to be received by the teachers? Interviews were conducted with six social studies teachers in one Public School. Drawing on Rothsteins theory of social traps and the problem of trust, the interviews indicated that there were trust issues in multiple ways. Mainly these trust issues stressed the need for transparency and clarity all the way from the Government down to the local school, in this study called Alfabetskolan. Without this clarity, the teachers found the criteria for salary raise inconclusive. This led to a questioning about the practical relevance of the criteria, leading to wide spread speculation during the interviews. Although the workplace climate was characterized by silence from the school administration as well as between teachers, no conclusions could be made whether the reform would affect the collegiality in a negative way. The study was however able to stress an issue of not all teachers being on board on the terms of unequal salary. Two sides presented themselves during the interviews, with one side promoting salary differences and the other side preferring more equal salaries within the teaching faculty.

This study aims to investigate the professional perception of principals, concerning the political reform lärarlönelyftet of 2016. The purpose is to examine the area of tension between the political and the professional governance of the school, and provide principals an opportunity to evaluate the effects of their distribution based on their professional perceptions. To achieve a result, the empirical study is based on semi-structured interviews with three principals within Växjö Kommun, to reach their professional perceptions considering the purpose of this study. The collected data was analyzed through a thematic content analysis in relation to the theoretical framework of the study: division of responsibilities within the public control system.  The results implied that all three principals were positive towards the intention of lärarlönelyftet as an attempt to raise the salaries of the teaching profession. However, the implementation turned out to bring negative effects. The principals emphasize a stress to act on behalf of the government and become responsible for all decisions and aftermath that arises. The common problem of implementation, among political decisions into local executives, was a part of this reform as well, due to the principals’ limited prerequisites. Thus, the principals consider that a change in the implementation is necessary in a future similar reform as lärarlönelyftet.

I övergripande kollektivavtal på svensk arbetsmarknad framgår en strävan efter ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat som en följd av individuell lönesättning. Denna studie undersöker individuell lönesättnings eventuella påverkan på arbetsmotivation hos lärare, kort efter att en statligt finansierad lönesatsning hade höjt lönerna för många av dessa. Studien har i huvudsak kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av self determination theory, teorier om avund och rättviseteori. För att undersöka om individuell lönesättning påverkar grundskollärares arbetsmotivation genomfördes intervjuer med 8 respondenter på två skolor i en svensk kommun, som även fick besvara en enkät om arbetsmotivation. Studiens resultat tyder på att individuell lönesättning förvisso kan föranleda positiva arbetsmotivationseffekter hos personer som premieras med högre lön, men att de som missgynnas i den individuella lönesättningen riskerar att få mindre självdeterminerad arbetsmotivation och/eller minska sin arbetsinsats för att utjämna upplevd orättvisa. Utöver detta riskerar individuell lönesättning att försämra relationer mellan kollegor, vilket kan innebära att arbetsmotivation blir mindre självdeterminerad, både hos den som främjas av individuell lönesättning och den som missgynnas.