ABSTRAKTIljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation. Resultatet i studien visar att samtliga av de tre intervjuade specialpedagogerna har en strävan att arbeta utifrån målsättningen - en skola för alla. Hur de arbetar har inga enhetliga arbetssätt kunnat påvisas då de arbetar på olika sätt. Anledningen till detta kan knytas till de två olika skolornas organisation, pedagogernas intressen och deras syn på lärandet. I studien framkommer även att specialpedagogerna upplever olika hinder när det gäller målsättningen ”en skola för alla”, i det inkluderande arbetet. Detta då alla individer är olika och har olika behov. Exempel på hinder som framkommit är svårigheten med att använda pedagogiska hjälpmedel i skolarbetet för de yngre eleverna samt ett för stort elevantal i klasserna. Enligt specialpedagogerna kan olika alternativa hjälpmedel underlätta elevers skolsituation, exempelvis med hjälp av datoranvändning. Specialpedagogerna framhäver även vikten av kunskaper och förståelse kring de svårigheter elever kan ha när det gäller behov av särskilt stöd i undervisningen.Nyckelord: Dyslexi, En skola för alla, Inkludering, Lässvårigheter och skrivsvårigheter. / ABSTRACTThe aim of this study is to explore the special educators ́ view on the overall political objective “a school for everyone” but also how they apply this objective on students with dyslexia. Studies have been made on the special educators ́ way of working and their supporting utilities, from the perspective of including students with dyslexia in the regular teaching based on the overall objective “a school for everyone”.Interviews were carried out on two different schools and there was also made one field study. All of the three interviewees have a desire to base their work on the overall objective “a school for everyone”. However the survey didn't show that there would be a unified way of working to achieve this objective. The reason for this can be found in the two schools ́ different organization and in the special educators ́ interests and view on the learning process.The study is also indicating that the special educators are experiencing obstacles when it comes to applying the perspective of including students with special needs in the regular teaching, based on the overall objective “a school for everyone”, since all students are different and have different needs. The difficulty of taking advantage of pedagogical supporting utilities for the younger students is one example of obstacle. Another example is the high number of pupils in each class.According to the special educators, many students ́ situation could be facilitated by alternative solutions, for instance with computer aided tools. The special educators also emphasize the importance of knowledge and understanding of the difficulties students with special needs are facing in their daily schoolwork.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under flera år. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom att intervjua verksamma pedagoger i dagens skola där de beskriver begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi vill även få ökad kunskap inom detta ämne. Frågeställningen blir då hur verksamma pedagoger tolkar begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur arbetar pedagoger med begreppen? Börjesson (1997:48) menar att definitioner om vad som är avvikande ständigt diskuteras och att dessa diskussioner ser olika ut beroende på var man befinner sig och när i tiden. Detta har varit vår utgångspunkt i våra frågeställningar.Undersökningen ha skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel. Våra intervjuer har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning. Vi har även belyst undersökningen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket handlar om att människan skapar egna föreställningar om vår värld, antingen ensam eller tillsammans med andra. Vår slutsats är att pedagoger har olika uppfattningar om begreppen och de talar om de på olika sätt. Detta kan till exempel bero på vad pedagogerna har för erfarenheter eller i vilket sammanhang de befinner sig. Läs- och skrivsvårigheter ses som ett brett begrepp där dyslexi förklaras som specifika läs- och skrivsvårigheter.Nyckelord: Dyslexi - läs- och skrivsvårigheter - föreställningar - specifika läs- och skrivsvårigheter – språkutveckling

No description available.

Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger.Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning. Föräldrarollen, föräldrarnas kunskap och deras intresse för att kunna hjälpa sina barn med läsningen och skrivningen kommer också att lyftas fram.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturelltperspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad somkan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi – svenska för invandrare, harsvårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenskaskolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsakeroch vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser attidentifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och ivilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinderoch/eller omständighet?Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifieraelever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att gedetta stöd. För att kunna ge stöd måste man veta orsaken till varför svårigheteruppkommit, därtill krävs särskild kompetens. Det kan finnas en viss risk, ellerkanske skall vi också kalla det möjlighet, att tolka orsaker till läs- ochskrivsvårigheter som orsakade av omständighet och inte funktionshinder.

Syftet i denna kvalitativa studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs i samband med överlämningen till årskurs 7. Vi valde en tematisk metod för att analysera intervjudata. En teoriansats utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell har använts för att titta på hela den sociala interaktionen som äger rum runt ett barn. Sex ämneslärare i svenska, tre speciallärare och två specialpedagoger intervjuades. Resultatet visar att det är viktigt att det finns rutiner i samband med elevers övergångar och att samarbetet mellan överlämnande och mottagande skola är välfungerande. Tidiga stödinsatser är en förutsättning för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Informanterna lyfter även fram att det finns ett behov av informativa ämnesbeskrivningar, det vill säga information om elevernas kunskapsutveckling. Ämneslärare i svenska föredrar att inte få förhandsinformation om elever medan speciallärare och specialpedagoger anser att förhandsinformationen är mycket viktig för att kunna ge stöd till elever med behov. Slutsatsen som dras från denna studie är baserad på våra egna tolkningar utifrån insamlat material.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.</p>

Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi. Hur diagnostiseras dyslexi och vilka för- och nackdelar kan en diagnostisering medföra, är två ytterligare frågeställningar som är centrala i detta examensarbete. Mitt syfte är också att ge förslag på hur man kan arbeta med barn med dyslexi. Härmed avser jag bland annat vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, exempelvis datorprogram och kassettböcker. När man möter elever med dyslexi är det emellertid inte bara god tillgång till hjälpmedel som är önskvärt, utan det är framför allt viktigt att arbeta med elevens självkänsla. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie med sex speciallärare och en logoped, som arbetar med dyslexiutredningar. Dessutom har jag varit i kontakt med, och ställt frågor till, en läspedagog och en speciallärare, som arbetar med frågor som rör läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarna är verksamma i olika åldersgrupper, på skolor inom skiftande upptagningsområden. De ser mest fördelar med diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter men pekar samtidigt på att det finns elever som inte fått diagnos, men som ändå har stora problem med att läsa och skriva. Oavsett om man har en diagnos eller inte, har man rätt till stöd och hjälp. Problemet är bara att det är svårare att ansöka om resurspengar om en diagnos saknas. Speciallärarna lyfter även fram många andra intressanta åsikter, och ger en rad råd och tips på hur vi lärare kan stimulera dyslektiska elevers läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.

<p>Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi. Hur diagnostiseras dyslexi och vilka för- och nackdelar kan en diagnostisering medföra, är två ytterligare frågeställningar som är centrala i detta examensarbete. Mitt syfte är också att ge förslag på hur man kan arbeta med barn med dyslexi. Härmed avser jag bland annat vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, exempelvis datorprogram och kassettböcker. När man möter elever med dyslexi är det emellertid inte bara god tillgång till hjälpmedel som är önskvärt, utan det är framför allt viktigt att arbeta med elevens självkänsla. </p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie med sex speciallärare och en logoped, som arbetar med dyslexiutredningar. Dessutom har jag varit i kontakt med, och ställt frågor till, en läspedagog och en speciallärare, som arbetar med frågor som rör läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarna är verksamma i olika åldersgrupper, på skolor inom skiftande upptagningsområden. De ser mest fördelar med diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter men pekar samtidigt på att det finns elever som inte fått diagnos, men som ändå har stora problem med att läsa och skriva. Oavsett om man har en diagnos eller inte, har man rätt till stöd och hjälp. Problemet är bara att det är svårare att ansöka om resurspengar om en diagnos saknas. Speciallärarna lyfter även fram många andra intressanta åsikter, och ger en rad råd och tips på hur vi lärare kan stimulera dyslektiska elevers läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt.</p>