Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till dyslexi hos barn utifrån några specialpedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ”språktänk”. Flera av respondenterna tror att man redan i förskolan kan se tendenser till läs- och skrivsvårigheter. Respondenterna beskriver att genom rim och ramsor, ordförråd och uttal kan man se om de kommer att få svårigheter med språket, men merparten tror inte att man kan se om barnen kommer att få diagnosen dyslexi. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :– Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?– Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?– Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar. Studien innefattarfyra pedagoger, varav två utbildade förskollärare och två utbildade lågstadielärare. Pedagogernaarbetar på en förskola och i tre olika skolor i två olika kommuner.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning arbetar med läs- och skrivutveckling de är dockinte medvetna om att deras arbetssätt också är ett förebyggande arbetssätt. Pedagogerna är välmedvetna om hur viktig motivation och uppmuntran är i läs- och skrivprocessen och de anser att merindividuellt arbete hade varit gynnsamt för barns utveckling. Alla pedagoger är överens om att läs- ochskrivutveckling är en livslångprocess.

AbstraktSyftet med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur lärare resonerar kring orsakerna och vilka åtgärder som vidtas av lärarna. Undersökningen belyser hur lärare ser på begreppen dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter och tidigare forskning inom detta område. Vygotskijs sociokulturella teori är utgångspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhållits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lärare upplever dyslexi och läs- och skrivsvårigheter som brister i elevens förmåga att läsa och skriva. Det framkommer att lärarna anger tre olika faktorer som orsaker till svårigheterna: biologiska, sociala och pedagogiska. Lärarnas vidtagande av stödjande åtgärder är varierande men generellt sätt har det visat sig att lärare strävar efter att anpassa undervisning efter alla elevers behov och förutsättningar. Tid som villkor för vidtagande av åtgärder är en annan viktig faktor som framkom i studien / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna uppsats är att undersöka speciallärarens upplevelse gällande samverkan kring läs- och skrivsvårigheter i skolan. Utifrån en kvalitativ metodansats valde vi att intervjua åtta speciallärare i ett storstadsområde och hermeneutiskt tolka deras svar. Detta för att komma nära speciallärarens livsvärld. Speciallärarna i studien upplever att samverkan med lärare kring läs- och skrivsvårigheter inte alltid fungerar och att deras specifika kompetens inte nyttjas optimalt. Resultaten visar att förutsättningar för god samverkan är att ledningen stöttar specialläraren och att de tillsammans tydliggör speciallärarens roll för lärare, vårdnadshavare och elever. Skolledningen måste ge förutsättningar till mötesstruktur för att samverkan ska kunna råda. Respektfulla och ömsesidiga relationer mellan skolledning, skolpersonal, vårdnadshavare och elever är avgörande för en fungerande samverkan. Skolledningen har ansvar för en inkluderande elevsyn, en fungerande samverkan mellan speciallärare och övrig personal samt kring skolornas pågående digitaliseringsprocess. Hur specialläraren samverkar kring läs- och skrivsvårigheter på skolorna upplevdes som starkt korrelerat med skolledningens förmåga. Tidiga insatser kring elever med läs- och skrivsvårigheter krävs för att elevens läs- och skrivutveckling ska bli så bra som möjligt. Speciallärarna upplever att om skolan sätter in insatser i ett tidigt skede skulle arbetsbelastningen för pedagogerna i de högre åldrarna inte vara lika betungande. Resultaten visar även att exkludering av elever från klassrummet inte alltid är genomtänkt. Studien visar också på att berörd skolpersonal behöver få fortbildning i modern teknologi. I en ostrukturerad verksamhet upplever speciallärarna en känsla av tidsbrist och otillräcklighet. Studien visar också på att förändrade språkliga begrepp speglar en inkluderande syn i skolans värld och i samhället.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare upplever att arbeta enligt modellen Universal Design for Learning och hur det blir synligt i deras klassrum. Vi vill utforska vilka förtjänster och fallgropar lärarna kan se med UDL som modell för en tillgängliggörande lärmiljö som gynnar elever med olika förutsättningar, däribland elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien nämns också hur arbetet med UDL påverkar tankesättet för lärare och på vilket sätt deras arbete förändrats i och med UDL. Studien är en kvalitativ undersökning. Den utgår ifrån sex intervjuer med erfarna lärare som associeras och arbetar med metoden UDL för tillgängliggörande av lärmiljö i sitt arbete. Resultatet visar att alla de lärare som deltagit i undersökningen över lag anser att UDL är en fungerande väg till tillgänglig lärmiljö. Lärarna menar att ramverket i UDL uppmanar till engagemang, tydliga målbilder, strukturer, olika representationsformer och ett elevanpassat uttrycksätt och att detta gynnar elever med olika förutsättningar och bakgrund. Studien kan påvisa att lärarna upplever många förtjänster med modellen men också mer utmanande punkter som man behöver vara medveten om och arbeta kring. En av dessa utmanande punkter är formen för lästräning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat analyseras och diskuteras med basen i ett relationellt perspektiv samt med utgångspunkt i tidigare forskning om inkluderande lärmiljöer och UDL.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like.</p><p>The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachers´ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.</p><p>Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det. De tre pojkarna har alla fått sin diagnos i dyslexi på mellanstadiet medan två av flickorna inte fick någon diagnos eller stöd under större delen av grundskoletiden. Det pedagogiska stödet står i relation till att diagnosen ställs, både för de tre pojkarna och en flicka som fick sin diagnos under de första skolåren</p><p>Lärarna har spelat en viktig roll för självförtroendet och studieframgång. Lärare med ett sociokulturellt synsätt har bidragit till självförtroende och studieframgång. I samband med språkval har också lärarna haft en avgörande roll för att eleverna inte skulle välja modernt språk i sexan eller sjuan. Föräldrarna har spelat en central roll och ungdomarna har upplevt deras stöd framförallt i läxläsning som nödvändigt för att klara skolan.</p><p>Studien visar att det pedagogiska stödet, enligt intervjupersonerna, inte är ett resultat av en genomtänkt strategi utan snarare sker godtyckligt och ofta efter påtryckningar av föräldrarna. Åtgärdsprogram verkar inte ha varit levande under elevernas skolgång, vilket kan vara ett uttryck för avsaknad av strategier från skolorganisationen för elever med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Nyckelord</p><p>Dyslexi           läs- och skrivsvårigheter        Elevers upplevelser av pedagogiskt stöd</p>

<p>Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.</p><p>I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p><p>81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.</p><p>I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.</p><p>I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.</p>

<p>Syftet med studien var att studera hur lärare och specialpedagoger beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi har genom kvalitativa intervjuer med lärare och specialpedagoger fått en bild över hur de förebyggande och stödjande arbetssätten kan se ut. Undersökningen genomfördes på fyra olika skolor bland pedagoger som undervisar i år 1-5. Resultatet visar att det finns skillnader i lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av sina förebyggande och stödjande arbetssätt. De lärare som undervisar yngre elever har mer förebyggande arbete än de lärare som undervisar äldre elever. Det mest omfattande förebyggande arbetet fann vi i den skolan med Montessoriinriktning. Det stödjande arbetet beskrevs mest utförligt av specialpedagogerna. Flera av lärarnas anser att en reducering av antalet uppgifter till elever med svårigheter var ett stödjande arbetssätt. Samtidigt framkommer andra exempel på stödjande arbetssätt av lärarna, som exempelvis möjligheten för elever att få göra muntliga prov. Flera av lärarna förlitar sig emellertid ofta på specialpedagogernas kunskap och undervisning. Några av lärarna framhåller svårigheterna med att kunna räcka till för alla. Alla i studien har svårt att beskriva var gränsen går mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, men menar att läs- och skrivsvårigheter kan avhjälpas med träning, medan dyslexi är något beständigt. Det framkommer emellertid skillnader i svaren när de beskriver vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på, närmare bestämt allt från omognad till bristande pedagogik.</p>