Den här studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmåga, generation/ålder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i läslärorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och är uppdelad i två delstudier. Syftet är att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och värderingar som kan tänkas förmedlas i och med användandet av de aktuella läslärorna. Studien visar att böckerna skapar och upprätthåller en gräns mellan minoritet och majoritet, där majoriteten tillskrivs en överordnad roll.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

Syftet med uppsatsen är att genom att studera tre olika läsläror från tre olika tidsperioder undersöka hur och om läslärorna har förändrats över tiden. Syftet är också att studera hur de speglar de styrdokument som gällde då de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad.   Undersökningen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur är läslärorna uppbyggda och vilken läsinlärningsmetod återspeglas i läslärorna? Vad har förändrats över tid och vilka likheter går att finna i de olika läslärorna? Hur ser förhållandet till läslärornas samtida styrdokument ut? Frågeställningarna besvaras utifrån tre olika utgångspunkter nämligen den historiska bakgrunden för läromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika läsutvecklingsteorier. I en läslärostudie beskrivs och analyseras de tre läslärorna, Hem och hembygd Sörgården (1912), Nu läser vi A (1977) och Bodils Första Läsebok (2003), utifrån uppbyggnad och den läsinlärningsmetod som används. I en sammanfattande analys analyseras läslärorna utifrån utgångspunkterna och de grundläggande frågeställningarna.   Resultaten visar att läslärorna är baserade på olika läsinlärningsmetoder men har liknande upplägg när det gäller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebär skillnader eftersom de är skrivna under olika tidsperioder. En annan förändring men också likhet läslärorna emellan är att det i alla tre går att finna kopplingar till deras samtida styrdokument. Slutsatsen är därför att läslärorna har förändrats och anpassats utifrån att skolan och dess styrdokument har förändrats.   Uppsatsen utgör en dokumentstudie och går inte in på hur läslärorna använts eller skulle kunna användas i undervisningssammanhang.

<p>Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.</p>

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.

Having different kinds of literature is an important part of the education in school and schoolbooks, in shape of reading-books, are common in the first year of primary school. The texts pupils encounter in school are important for how they form their identity and thoughts about what is right or wrong and what is natural or unnatural. People of other ethnicity than Swedish, or with another skin colour than white, have often in the past been portrayed negatively in reading-books as if they are of less worth. According to the Curriculum for the Compulsory School System (Lpo94) the school shall act for understanding of all people and every person’s equal value. The study analyses how ethnicity is portrayed in reading-books for pupils in the first year of primary school. I have also compared these books to see if they differ from each other and, if this is the case, how they differ. In addition, I have investigated if the books follow the curriculum of the Swedish school system according to ethnicity. The books I have chosen to analyse are four different schoolbooks published 1995-2008 which are used in Swedish schools in a specific community. The method I have used is text analysis. My results show that some reading-books still portray people with ethnicity other than Swedish in a demeaning way and that “white” people often are shown as the norm. The study also shows good examples of a more diverse inclusion of different settings, characters with other ethnicity and their role in the reading-books. The diversity gives the possibility for a more individual interpretation and gives room to show the multicultural society as the new norm.