<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen.</p><p>Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.</p>

Sammanfattning Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen. Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling. Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a. Luspunkt 18a är också intressant då den förutsätter att alla elever blir bokslukare dvs. läser frivilligt och gärna medan forskning visar att alla elever inte blir bokslukare enligt kriteriet för luspunkt 18a. När elever inte utvecklar sin läsning som förväntat bör skolan så tidigt som möjligt utreda vad som kan vara hinder i läsutvecklingen. Läsning har sin grund i formeln Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation och forskning säger att olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter kräver olika specialpedagogiska insatser. Därför är det viktigt att förstå vad som hindrar i läsutvecklingen samt utvärdera ifall insatta åtgärder haft avsedd effekt. Mina avslutande reflektioner är att det också kan vara av avgörande betydelse att ”lusläsa” både kartläggningsmaterial och manualer till test för att försäkra sig om materialets tillförlitlighet, för den enskilde individens möjligheter till en positiv läsutveckling. Att tidigt upptäcka hinder i läsutvecklingen är angeläget för att kunna ge adekvat stöd och för att ge eleven möjlighet att behålla sin positiva självbild och lust att lära.

Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet. Författarna till God läsutveckling, Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin skriver att den fonologiska medvetenheten är av stor betydelse för läsinlärningen. Författarna till Nya Lusboken, Bo Sundblad, Birgita Allard och Margareta Rudquist skriver att det enbart är läsinlärning via ljudmetoden som fordrar en fonologisk medvetenhet. En konsekvens av denna skilda uppfattning blir inställningen till dyslexi. Enligt Lundberg beror dyslexi på brister i den fonologiska medvetenheten medan Sundblad anser att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna definiera dyslexi. Slutligen diskuteras vilka eventuella konsekvenser användandet av de båda mätinstrumenten med bakomliggande teorier kan få. In 2003 The Stockholm Education Administration came to the decision that all schools in Stockholm should use a measuring instrument to form an opinion of their students reading ability. The aim of this composition is to compare and examine the two most frequently used measuring instruments in Stockholm. The Measuring instruments are described in the books Nya Lusboken and God läsutveckling. The method used is of qualitative character. The intention has been to analyse and describe. The greatest difference between them is the authors’ view of phonological awareness. In God läsutveckling phonological awareness is described as crucial for progress in reading ability. The authors’ of Nya Lusboken writes that phonological awareness is only necessary if you learn to read by the synthetic method, which is by connecting sounds to letters. They also differ in their attitude towards dyslexia. In the last chapter of this composition a discussion of the possible consequences of the use of the two different measuring instruments will take place.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läsutveckling i skolans tidiga år. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till läsning, dålig stimulans eller avsaknad av syfte med läsning? För att försöka få ett svar på detta har jag undersökt vad några elever i årskurs 3 har för syn på läsning. Detta har jag gjort med hjälp av en enkät, där 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. Nästan alla elever som svarat på enkäten tycker att det är roligt att läsa och att det är viktigt för deras kommande liv. I resultatet av intervjuerna har jag bland annat kommit fram till att några elever saknar ett eget syfte med att kunna läsa. En skillnad mellan enkätresultat och intervjuresultaten var att flera av de intervjuade hade ett kortsiktigt syfte med sin läsning. Det har även framkommit att flera elever vid något tillfälle har känt sig tvingade till att läsa och att de då presterat sämre. En annan faktor som kan påverka elevernas läsning är bristen på en vägledare, detta kan medföra att eleverna saknar någon person som de kan inspirera dem till att läsa.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar? Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallärare. I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser. Möjligheten att på en daglig basis arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas. Även individualisering, kvantitet och kontinuitet lyftes fram av respondenterna som avgörande faktorer för att metoden skulle ge önskat resultat. Vidare ansåg speciallärarna att TIL-undervisningen var resurskrävande. Bristen på tid var en faktor som gjorde att TIL-undervisningen i vissa fall ställdes mot den övriga specialundervisningen. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar och ger speciallärarna andra förutsättningar att arbeta på ett annat sätt än i den traditionella läsundervisningen.

Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse. Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3. Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ. Vad som även framkom i resultaten var hur viktigt lärarna ansåg att dokumentation var för att följa elevernas läsutveckling. Vidare framkom att läsutvecklingsschemat God läsutveckling användes som grundläggande kartläggningsmaterial av samtliga intervjuade lärare.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur sex lärare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers läsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin läsning. Rapporter från Skolverket har visat att elevernas läsförmåga har sjunkit och är på nedgående. Läsförmågan hör samman med läsintresset och därför vill vi undersöka hur elevernas läsintresse stimuleras i skolan. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare, verksamma i år 2-6, och kvantitativa enkäter med 121 elever, i år 2-6. Undersökningen visar att lärarna använder liknande arbetssätt, bland annat högläsning, men med olika innehåll. Det framkom även att lärarens förhållningssätt är betydelsefullt. När det gäller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lärarnas åsikter. Vidare visar undersökningen att eleverna ser positivt på sin läsning och här finns ett samband med elevernas hemmiljö.

Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.      Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.

Syftet med denna studie är att kartlägga på vilket sätt lärare i förskoleklass anser att det är betydelsefullt att ha kunskap om läsinlärning i deras verksamhet, samt hur lärare arbetar för att främja elevers läsinlärning. Dessutom är syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmågor som lärare anser är betydelsefulla att elever besitter från förskoleklassen inför kommande läsinlärning i årskurs 1. Detta är en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollärare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning är enig om att det är betydelsefullt att arbeta läsinlärningsfrämjande redan i förskoleklassens verksamhet. Lärarna i studien poängterar vikten av att besitta kunskap om läsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och främja denna. De deltagande lärarna arbetar i stor utsträckning med samma undervisningsinnehåll, men på varierande sätt. Att utveckla intresse och motivation för skriftspråket, vara fonologiskt medveten och inneha bokstavskännedom är faktorer som lärarna anser är viktiga inför den kommande läsinlärningen.