<p>Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor. Vi vill också se om fritidsintressena har förändrats och om de i så fall har en inverkan på en eventuell förändring av läsvanor och läsintresse.</p><p>Metod: För att kunna uppnå vårt syfte med undersökningen valde vi att göra en kvantitativ undersökning med elever i årskurs fyra till sex med hjälp av enkäter. Den tidigare studien (1997) var genomförd med hjälp av enkäter med barn i mellanåren och för att vi skulle få ett jämförbart material genomfördes därför vår studie på samma sätt.</p><p>Resultat: Resultatet av barns läsvanor idag jämfört med 1997 visar att läsningen inte har minskat men att det har skett en förändring i vad de läser, t.ex. har bokläsandet minskat bland flickorna men ökat hos pojkarna. En tydlig ökning kan vi se på läsandet av veckotidningar. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattande undersökningar gjord år 2001 på elever i tio års ålder och deras förmåga att läsa. Undersökningen visar att de svenska skolornas resultat har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Det är något som vi kan finna en förklaring till genom vår studie som visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man också både läsförståelse och läshastighet.</p><p>Elevernas fritidsintressen har förändrats så att läsa böcker har försvunnit som ett av de populäraste fritidsintressena. De förändringar som skett är också att flickor i årskurs fem och sex tappat intresset för läsning. Vi kan med vår undersökning visa att ”bokslukaråldern” inte längre finns kvar i den ålder den tidigare gjort utan att vi kan se att den avtar i elvaårsåldern. Ytterligare en förändring vad det gäller fritidsintressen är viljan att utöva sport är mest populär hos alla utom pojkar i årskurs sex.</p>

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö. Dessa attityder, menar de olika undersökningarna, går att härleda till många olika faktorer. Något som många uppsatser beskriver är att hemmiljön och föräldrarnas engagemang är en viktig del för att skapa positiva attityder redan i tidig ålder.De intervjuade eleverna, som går klass nio samt på gymnasiet, tycker att undervisningen i litteratur och val av litteratur många gånger inte är tillräckligt intressant. Många av de intervjuade lärarna är medvetna om och de försöker att skapa en undervisningssituation som främjar elevernas läslust. Detta sker i huvudsak genom att läraren ser individerna i klassrummet och inte klassen som en egen enhet. Valet av böcker sker utifrån vilka intressen eleverna har, vad de går för gymnasieprogram samt vad de har för kön. Vidare anser både elever och lärare att uppföljningen av en läst bok är mycket viktig. Detta kan ske genom en skrivning eller boksamtal.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan. Det var även stor variation eleverna emellan gällande vad de läser på fritiden. De flesta eleverna var negativt inställda till läsningen i skolan och menade att det kändes påtvingat och att man för sällan fick välja själv. Det lyftes även fram kritik mot att man i valet av böcker för ofta valde vardagsnära texter där eleverna känner igen sig.

Bakgrund: Läsning handlar inte bara om att klara av att läsa en skönlitterär bok. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och är en viktig del genom hela livet för att kunna delta och fungera väl i vårt samhälle. Debatter runt barns läsning och läsvanor är ständigt återkommande. För att skapa ett läsintresse hos elever och bygga upp en läsvana hos dem krävs en noggrann undervisning inom ämnet med engagerade lärare. Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv genomföra en jämförelse av Vart tog slukarbarnen vägen? 9-12-åringars biblioteks-, läs- och fritidsvanor i en mindre västsvensk kommun av Andolf-Johannesson (1997) med en motsvarande studie gjord idag, för att kunna se om det skett någon förändring i deras läsvanor. Vi vill också se om fritidsintressena har förändrats och om de i så fall har en inverkan på en eventuell förändring av läsvanor och läsintresse. Metod: För att kunna uppnå vårt syfte med undersökningen valde vi att göra en kvantitativ undersökning med elever i årskurs fyra till sex med hjälp av enkäter. Den tidigare studien (1997) var genomförd med hjälp av enkäter med barn i mellanåren och för att vi skulle få ett jämförbart material genomfördes därför vår studie på samma sätt. Resultat: Resultatet av barns läsvanor idag jämfört med 1997 visar att läsningen inte har minskat men att det har skett en förändring i vad de läser, t.ex. har bokläsandet minskat bland flickorna men ökat hos pojkarna. En tydlig ökning kan vi se på läsandet av veckotidningar. PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en av de mest omfattande undersökningar gjord år 2001 på elever i tio års ålder och deras förmåga att läsa. Undersökningen visar att de svenska skolornas resultat har försämrats när det gäller läsförståelse och läshastighet. Det är något som vi kan finna en förklaring till genom vår studie som visar att eleverna själva upplever att de läser färre böcker ju äldre de blir. I takt med att man läser färre böcker, tappar man också både läsförståelse och läshastighet. Elevernas fritidsintressen har förändrats så att läsa böcker har försvunnit som ett av de populäraste fritidsintressena. De förändringar som skett är också att flickor i årskurs fem och sex tappat intresset för läsning. Vi kan med vår undersökning visa att ”bokslukaråldern” inte längre finns kvar i den ålder den tidigare gjort utan att vi kan se att den avtar i elvaårsåldern. Ytterligare en förändring vad det gäller fritidsintressen är viljan att utöva sport är mest populär hos alla utom pojkar i årskurs sex.

Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.

Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school. Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like? The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen. The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.

Syftet med denna studie var att kartlägga vilka attityder och läsvanor som finns hos elever i årskurs 5. För att kunna se elevernas intresse av litteratur och deras läsvanor berör studien endast den läsning som sker på elevernas fritid. De frågeställningar som ligger som grund i detta arbete är följande: Hur mycket läser elever i årskurs 5 på fritiden? Hur ser elevernas läsvanor ut? Vilken attityd finns till läsning på fritiden? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars läsvanor och attityd till läsning? Finns det något samband mellan läsattityd och frivillig läsning? För att få svar på dessa frågor genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning där eleverna fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet visar att eleverna i de undersökta klasserna läser mycket och de har en positiv inställning till läsning. Det framkom även att det finns skillnader mellan pojkars   och flickors attityd till läsning. Flickorna visade sig vara något mer positiva än pojkarna i sin inställning till läsning och litteratur. Det finns även en mer samstämmig syn inom gruppen flickor, det vill säga deras svar var likartade. Pojkarnas svar däremot visade sig vara mer varierande.

Syftet   med denna studie är att beskriva vad som motiverar elever i årskurs 6 till   läsning av sköntlitteratur och facklitteratur samt vilka läsvanor eleverna   har. Studien baseras på följande frågeställningar:   Hur beskriver   eleverna sin motivation till läsning av skönlitteratur respektive facklitteratur?   Hur   beskriver eleverna sina läsvanor?   Vilka   anledningar beskriver eleverna till att de inte läser?   Vad   beskriver eleverna att skolan kan göra för att stimulera dem att läsa? I   studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade   intervjuer. Sammanlagt intervjuades 14 elever i årskurs 6. Då intervjuerna   genomförts transkriberades och analyserades de. Resultatet visar att en del   av de intervjuade eleverna tycker att läsning är roligt, medan en del tycker   det är tråkigt. Alla elever uppger att de läser i skolan, både skönlitteratur   och facklitteratur. På fritiden däremot är det inte alla elever som läser. I   vilken utsträckning eleverna läser varierar mycket från elev till elev. De   anledningar eleverna ger till att de inte läser är bland annat för att   intresset saknas och för att böckerna är för svåra eller för tråkiga. För att   eleverna ska läsa är det spännande och roliga böcker som efterfrågas. Enligt   resultatet tycker många av eleverna att skolan kan motivera dem till att läsa   mer. Förslag som har kommit upp i intervjuerna är bland annat att ge eleverna   mer tid till läsning och att köpa in nyare och roligare böcker.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram. Mitt resultat är att valet av texttyper har mindre betydelse, medan frekvensen av läsning är det viktiga för läsförståelsen hos de tio pojkar jag undersökt. De pojkar som läste skönlitteratur nådde alla bra resultat i de lästester jag gjorde, men även pojkar som valde andra texttyper och kanaler för sitt läsande hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Även attityder till läsning och skola är betydelsefullt och de pojkar som uttryckte positiva åsikter om läsning och skola fick bra resultat i lästestet. Till sist är skapandet av ett positivt klassrumsklimat ett villkor för att pojkarnas självförtroende inför läsningen ska bibehållas trots eventuella misslyckanden. En förutsättning för att nå bra läsförståelse handlar om medveten och frekvent läsning av meningsfulla texter som utvecklar och utmanar språket. Det krävs ett målmedvetet arbete för att passera en grundläggande läsutveckling till att blir en mer avancerad läsare och det krävs det att eleverna är för att kunna ta till sig de abstrakta och många gånger komplicerade lärobokstexterna.

<p>Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram. Mitt resultat är att valet av texttyper har mindre betydelse, medan frekvensen av läsning är det viktiga för läsförståelsen hos de tio pojkar jag undersökt. De pojkar som läste skönlitteratur nådde alla bra resultat i de lästester jag gjorde, men även pojkar som valde andra texttyper och kanaler för sitt läsande hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Även attityder till läsning och skola är betydelsefullt och de pojkar som uttryckte positiva åsikter om läsning och skola fick bra resultat i lästestet. Till sist är skapandet av ett positivt klassrumsklimat ett villkor för att pojkarnas självförtroende inför läsningen ska bibehållas trots eventuella misslyckanden. En förutsättning för att nå bra läsförståelse handlar om medveten och frekvent läsning av meningsfulla texter som utvecklar och utmanar språket. Det krävs ett målmedvetet arbete för att passera en grundläggande läsutveckling till att blir en mer avancerad läsare och det krävs det att eleverna är för att kunna ta till sig de abstrakta och många gånger komplicerade lärobokstexterna.</p>