No description available.

För att vara en aktiv samhällsmedlem krävs förmågan att kunna läsa. Läsning utvecklar språket och det abstrakta tänkandet. Pedagoger tar ständig ställning kring om, hur och varför de ska ge läxa i läsning. Som verksam pedagog är det relevant att uppmärksamma vad som motiverar elever till att göra sina läsläxor. Det är även av vikt att undersöka de effekter läxor i läsning har på eleverna. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som motiverar elever till att göra sina läxor samt belysa läxors effekt på läsutveckling hos elever. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där nio olika vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom olika motiverande anledning till varför elever gör sin läxa. Läsläxor som ges mer frekvent och elever som spenderar mer tid på sina läxor resulterar i bättre läsprestation. Det är relevant att pedagoger lägger tid på designen av läsläxor för att skapa optimal effekt. Mer forskning behövs som uppmärksammar läxor i läsning för att hjälpa pedagoger att ta ställning i sitt användande av läsläxor.

Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa, ostrukturerade intervjuer med sex informanter. Den insamlade datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det finns två olika kategorier bland de undersökta lärarna, de som använder eller de som inte använder sig av matematikläxor. Dock visade resultatet i denna studie att båda kategorierna använde sig av hemuppgifter av varierande slag. Vår förhoppning med denna studie är att lyfta fram lärares tankar som finns vid användandet eller icke användandet av matematikläxor. Detta för att lyfta för- och nackdelar som lärare upplever finns vid användandet eller icke användandet av läxor i matematikundervisningen.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande. Läxors negativa effekter är att de är orättvisa genom att alla elever inte har samma möjligheter och att de kan medföra att eleverna blir stressade över att få fritiden och läxorna att gå ihop. När det gäller läxor i relation till läroplanen, Lpo 94, och Vygotskij så har resultatet visat att dagens läxor endast stämmer överens med dem gällande att de är i samarbete med hemmen och lär eleverna att ta ansvar för sina studier.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to investigate pupils, parents and teachers point of view regarding to homework. The purpose is also to compare the homework-situation to the curriculum of 1994. The study is built on the questions: Which positive effects does homework have on the pupils? Which negative effects does homework have on the pupils? In which way does the homework- situation of today match with the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories? The method used for the study are interviews. The interviews are based on the views of pupils in 2:nd, 3:rd, 5:th and 6:th grade and also their parents and teachers. The results that have emerged, based on the analyses, shows that the positive effects homework has is that they give the student the opportunity to be responsible of their own studies and give their parents an oppurtunity to be a part of their childrens learning. The negative effects homework has is that they are not fair because all student do not have the same opportunity and they can also be a pressure to the student because they do not manage to compare their freetime with homework. Regarding homework comparing to the curriculum of 1994 and Vygotskijs theories the only match is that homework are in collaboration with the home and teach students to take responsibility of their studies.</p>

Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

I den här studien har syftet varit att undersöka hur matematikläxor påverkar elevernas kunskapsutveckling. Det finns många olika perspektiv att belysa detta på, i det här fallet har fokus legat på lärarens undervisning i årskurs 1-3, där matematikläxor utgör en del av undervisningen som ska ge eleverna förutsättningar och möjligheter att nå kunskapsmålen. Studien har utgått från följande frågeställning: Vad kan vanligt förekommande matematikläxor ge elever och deras kunskapsutveckling? I arbetet med att undersöka denna frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts och vetenskapliga artiklar har sökts fram via databaserna ERIC (Ebsco) och LIBRIS. Vetenskapliga artiklar har utifrån beskrivna kriterier valts ut, granskats och bidragit med kunskaper. Resultatet visar att förekomsten av matematikläxor bygger på traditioner och uppfattningar, att en hög läxfrekvens inte automatiskt utvecklar kunskaper hos eleverna, att elevernas förkunskaper och intellektuella förmågor har betydelse och att det är något som lärare måste ta hänsyn till, att olika typer av förståelse kan utvecklas via läxorna och att matematikläxor som genomförs under lektionstid med stöttning av lärare ökar chansen för fler elever att tillgodogöra sig kunskaperna.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

<p>Abstract</p><p>Homework is often debated in the media today. The question is about the meaning of homework and whether the students benefit from it or if homework is just a remain from an old educational system.</p><p>The research made on the subject disagrees on what positive/negative effects the homework has on the students.</p><p>For my essay I chose to find out what attitude junior-level teachers have towards homework. Why give students homework? How do you work with home assignments?</p><p>My research is based on interviews with six junior-level teachers that either have or do teach in the lower grades (1-3).</p><p>The result I reached was the all of the teachers used homework in their education.</p><p>The purpose of the home assignments is partly to give the students the possibility to rehearse and fortify their knowledge, especially when it comes to learning how to read.</p><p>Another purpose of the homework is that it helps to maintain a good connection between the home and school. It is also a good way for the parents to get an insight and be a part of their children’s work.</p><p>The conclusion of the research that I made is that if homework should exist in the educational system they ought to be well prepared by the responsible teacher.</p>

Denna litteraturstudie undersöker vilka faktorer som påverkar effekten som läxa har på elevers kunskaper i  matematik. Studien visar att läxa är ett komplext fenomen som påverkas av många faktorer och även varierar beroende  på ämne. På grund av komplexiteten begränsas studien till att undersöka effekten av läxa på individnivå. Studien identifierar ett antal faktorer. Dessa faktorer visar sig ha en stark koppling till varandra och är svåra att skilja från varandra. Därför grupperas de i följande tre kategorier: lärarens syfte med läxan, läxans konstruktion samt elevens förutsättning att genomföra läxan. Studien visar även att läxa varken är strikt positiv eller negativ. Faktorer i alla kategorierna kan medföra att  elevens kunskaper påverkas positivt, negativt eller inte alls. Den viktigaste slutsatsen av studien är därför att man som  lärare bör planera sin läxa noggrant, ha ett explicit syfte och att ge tydlig och välgenomtänkt återkoppling

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.</p>