<p>The main purpose of this essay “Mama & Papa usually do not have time” (<em>Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with </em>their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils. The teachers were interviewed one by one.</p><p>I decided to compare the results that the questionnaire had provided with the answers I got from the teachers. This way I could see if there was any similarity or difference between the answers. I also analysed and compared the answers the teachers gave with the theories I found in different literary or other material. This made it possible for me to compare if the positive and negative effects that the teachers experienced and whether these effects agree with the theories researchers make of the subject: homework.</p>

Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på The International School of Helsingborg (ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH. För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats. Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.

Abstract I denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser läxor kan ha i skolan utifrån en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som står i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring våra tre frågeområden; läxor och undervisningen, läxor kopplad till kunskap och läxornas funktion. Vår bakgrund och vårt resultat visar på att det finns många olika åsikter kring läxan och att det bland annat är svårt att ge en definition av läxan. Detta är problematiskt både för pedagogerna och för forskarna i vår undersökning. Även hemförhållandena diskuteras i relation till läxan och hur hemförhållandena påverkar elevens möjligheter att lyckas med läxan. Slutsatsen för vår uppsats är att vi ställer oss frågande till läxans vara eller icke vara och att det finns en stor orsak för oss som blivande pedagoger att förhålla oss till läxan i relation till undervisningen.

Abstract Den här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna. Elevernas bild av tidskrävande läxor är att de är stora, teoretiska och flera elever ger uttryck för att de är tråkiga. Läxorna upplevs dock inte uteslutande som negativa. I undersökningen framkommer det att eleverna inte vill byta ut läxorna mot längre skoldagar. Nyckelord: läxa, tid, inflytande

The main purpose of this essay “Mama &amp; Papa usually do not have time” (Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils. The teachers were interviewed one by one. I decided to compare the results that the questionnaire had provided with the answers I got from the teachers. This way I could see if there was any similarity or difference between the answers. I also analysed and compared the answers the teachers gave with the theories I found in different literary or other material. This made it possible for me to compare if the positive and negative effects that the teachers experienced and whether these effects agree with the theories researchers make of the subject: homework.

Läxor är något som tar upp mycket av både barns och föräldrars fritid. Varje vecka får majoriteten av eleverna i grundskolan en eller flera uppgifter i skolan som ska göras utanför skoltid. I och med detta läggs ett stort pedagogiskt ansvar över på föräldrarna, som nu förväntas hjälpa och stödja sitt barn. Men tas föräldrarnas tid och engagemang för givet av skolan? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till läxor. Det finns mycket forskning om läxor, främst om vilka effekter de ger i form av provresultat och betyg. Däremot finns inte så mycket forskning kring de inblandade parternas inställningar till läxor. En studie undersöker hur elever förhåller sig till läxor. En studie undersöker hur mycket tid föräldrar uppskattar att läxorna tar varje vecka. En studie ifrågasätter läxans vara eller icke-vara, baserat på intervjuer med elever, lärare och föräldrar. Vi har i vår studie intervjuat sju föräldrar för att undersöka hur de förhåller sig till läxor. Resultatet blev tre skilda förhållningssätt; stödjande, kontrollerande och överlämnande. Föräldrar med ett stödjande förhållningssätt välkomnar läxan och försöker skapa så goda förutsättningar som möjligt för sina barns lärande. Föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt välkomnar läxan och använder den för att kontrollera och övervaka skolan. Föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt ser helst att skolarbetet sköts i skolan och vill inte att skolan ska inkräkta på deras och barnens fritid. Vi diskuterar sedan dessa förhållningssätt utifrån ett antal teman, så som läxhjälp och kommunikation och konflikter, där vi jämför förhållningssätten med varandra och även ställer dem mot tidigare forskning och diskuterar hur föräldrars förhållningssätt påverkar relationen mellan hem och skola och relationen mellan barn och föräldrar.

No description available.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.  Läroplanen fokuserar på individen och individanpassad undervisning. Individanpassas även läxorna? För att hitta svar på frågeställningar har vi studerat svensk litteratur och forskning samt genomfört tio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 5 och 6. Undersökningen är avgränsad och undersöker enbart läxorna i svenska, engelska och matematik. Resultaten visar att lärarna är överens om att läxans syfte är att befästa baskunskaperna men de anser också att läxorna är en möjlighet för eleven att lära sig ta eget ansvar för sitt arbete.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan. Eleverna beskriver utifrån deras erfarenheter hur de upplever läxans betydelse i deras livsvärld. Resultatet visar att eleverna gör läxan hemma efter skoldagens slut. De använder sig av läxhjälp för att förbereda sig inför skolans olika uppgifter. Eleverna spenderar mellan tre till fyra timmar varje dag efter skolan med läxor när de får alla läxor samtidigt. Det gör att elevernas fritid och hälsa påverkas avsevärt. Läxan tar mycket tid från elevernas fritid då de måste prioritera bort aktiviteter för att hinna med läxorna. Stressen är en annan faktor som påverkar deras hälsa med stressens olika symptom. Resultatet visar också att eleverna har en negativ inställning till läxorna. Denna negativa attityd utvecklas när de måste göra läxan på fritiden och där deras hälsa påverkas av stress. Det blir en fysisk och psykisk trötthet som eleverna upplever när lärarna ger alla läxor på en gång till dem. Eleverna tror att läxorna kommer att finnas kvar i framtiden och det enda de begär är att lärarna samordnar läxorna ut till eleverna. Alla elever är överens om att skolan borde förminska mängden läxor. Avslutningsvis visar resultatet att 50 procent av eleverna svarade att de utvecklas med läxorna och 50 procent svarade att de känner att de inte utvecklas med läxorna. Läxan medför ett dilemma för eleverna i gymnasieskolan.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden. När det gäller användning av modern teknik i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa varierande detta beroende på vilka förutsättningar som fanns inom de olika skolorna. Det framkom även att det fanns ett generellt behov av vidareutbildning bland lärarna för att kunna genomföra den undervisning de ville med hjälp av modern teknik.