No description available.

<p>Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering:</p><p>Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen?</p><p>Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra.</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen.</p><p>Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.</p>

<p>Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatekonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid.</p><p>Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen?</p><p>Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen. Vi vill även undersöka ifall företagarna upplever att förändringarna som införts i 3:12- regler under de senaste åren har förenklat situationen för dem.</p><p>Metod: För att ta reda på ifall fåmansföretagens beteende och ekonomi påverkas av 3:12-reglerna har vi utfört en kvalitativ undersökning. Det innebär att vi har gjort intervjuer med respondenter som antingen är delägare i ett fåmansföretag, revisor som arbetar på ett fåmansföretag eller ekonomiansvariga.</p><p>Slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att 3:12-reglerna påverkar fåmansföretagens ekonomi och beteende på olika sätt beroende på en mängd olika faktorer. Storleken på företaget, hur gammalt det är samt vilken bransch företaget fungerar inom är några av de faktorer som påverkar 3:12-reglernas inverkan på företagens ekonomi och beteende. Möjligheten för ägarna att ta ut vinst ur företaget som endast kapitalbeskattas kan medföra att man avstår från att göra långsiktiga investeringar, men i första hand är det verksamheten som styr var och när investeringar görs. Undersökningen visar att lönsamheten inte påverkas i någon större utsträckning av 3:12-reglerna. De förändringar som genomförts i reglerna under de senaste åren har inte bidragit till en förenklad situation för fåmansföretagarna ur en administrativ synvinkel, men de har inneburit gynnsammare förutsättningar rent ekonomiskt för ägarna till fåmansföretag.</p>

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar</p><p>ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem</p><p>investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även</p><p>risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga</p><p>fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och</p><p>branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på</p><p>marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa</p><p>effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En</p><p>aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning</p><p>matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån</p><p>och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin</p><p>natur.</p><p>Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid</p><p>lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka</p><p>bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier.</p><p>Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt</p><p>NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort</p><p>en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer</p><p>med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med</p><p>handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till</p><p>Volvofinans bank.</p><p>Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund,</p><p>bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en</p><p>stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning.</p><p>Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få</p><p>körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda</p><p>relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån</p><p>och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom</p><p>bra relationer mellan åkeri och bank.</p><p>Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större</p><p>kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning.</p><p>Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer,</p><p>åkerier, finansieringsbolag, bank.</p></strong></p>

<p>Abstract</p><p>The dependency of fossil fuels in the transport sector causes large emissions of carbon</p><p>dioxide. This problem can we reduce by using vehicle gas from digested solid manure and left</p><p>over of pasture. I have studied the potential for this in the county of Västernorrland. The</p><p>purpose is to investigate how much vehicle gas that can be extracted.</p><p>One central, large scale digestion and upgrade plant should be placed in Härnösand. The</p><p>amount of pasture and manure that is economical and practical available is enough to produce</p><p>2,7-3,5 millions Nm3 vehicle gas. It corresponds to 1 800- 2 400 cars, each driving 17 860 km</p><p>per year.</p><p>The heating value of the vehicle gas is 26-34 GWh. To extract this energy you have to supply</p><p>energy corresponding to a heating value of 4,9 GWh for transport of raw material and</p><p>digested sludge together with 13-14 GWh for process heat and electricity.</p><p>If the gas replaces petrol the emissions from the lifecycle of the fuel decrease with 5 600-7</p><p>400 ton CO2-equivalents. The emissions by the vehicle decreases with 640-840 kg NOx, the</p><p>emissions of hydrocarbon increases with 60-80 kg and the emissions of particles remains the</p><p>same.</p><p>The increased content of easy available nitrogen is about 40 tons, it can replace about 5 % of</p><p>the nitrogen supplied as synthetic fertilizer. The contribution to the nitrogen resource by</p><p>digested sludge is greater than its contribution to the supply of fuel.</p><p>The cost for the gas is 12-14 kr per petrol equivalent, that is little more than the today’s price</p><p>of petrol of 11,28-12,24 kr. Above all, it is the cost of transport that cause the high cost.</p>

<p>Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet. En kvantitativ metod valdes för att om möjligt nå generaliserbarhet. Tre nyckeltal från 24 svenska börsnoterade företag under fyra räkenskapsår har studerats och jämförts med en betygsättning från Folksam där företagen graderats utifrån hur väl de presterat inom området CSR. Resultatet blev ett positivt samband med räntabilitet på eget kapital, inget tydligt med räntabilitet på totalt kapital och negativt samband med vinstmarginal. Totalt sett i studien fastställdes därför inget samband.</p> / <p>Corporate Social Responsibility (CSR) has grown in importance during the last years. More and more companies is recognizing the benefits of and is involving in matters concerning environment, society and social responsibilities. It has during many years been a debate whether there is a link between these questions and financial performance and in that case how this link looks like. The results of the previous studies have not been uniform and no real conclusion has been drawn. This study aims to examine if CSR has effect on profitability by a quantitative method. Three financial ratios from four financial years from 24 swedish public listed companies has been collected. This has been compared with a grade system from Folksam where the companies have been judged from their performance within the CSR area. The result was a positive relation to return on equity, no obvious relation to return on total assets and a negative relation to profit margin. Thus, no relation was found seen to the study as a whole.</p>

No description available.

<p><strong>Syfte: </strong>Vi har valt att utifrån vår uppsats undersöka hur två företag – Swedbank och IKEA – arbetar med att få med kunden som medproducent. Hur de genom relationsmarknadsföring tillfredställer kundernas behov och hur ”kundnöjdheten” uppnås genom kundens delaktighet. Vi har även undersökt hur detta i sin tur påverkar företagets lönsamhet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vår litteraturstudie bestod i att läsa igenom äldre studentlitteratur ur tidigare relevanta kurser i vår utbildning kombinerat med att söka kunskap i annan litteratur inom området relationsmarknadsföring. Sedan utarbetade vi enkätundersökningar och intervjuer för vår primärdatainsamling. Resultatet av dessa förstudier analyserades och jämfördes med teoribildningen inom området för att besvara våra frågeställningar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>: Enkätundersökningarna visar tydligt att båda företagen har lyckats med att få kunden att agera medproducent och även känna sig nöjd. Vi kan också konstatera utifrån intervjuerna att medproducentansvaret frigör tid åt personalen på företagen som då får en annan roll än att bara ”springa ärenden”.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: För att få en mer rättvis bild av hur medproducentansvaret påverkar kundnöjdheten och lönsamheten skulle det vara intressant att belysa flera företag på den tjänsteproducerande sidan och flera företag på den varuproducerande. Även att genomföra större och mer omfattande enkätundersökningar skulle vara intressant då tillförlitligheten i resultatet skulle öka.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Denna kandidatuppsats belyser relationsmarknadsföring ur två perspektiv. Dels kunderna och deras syn på företaget, dels personalen och deras syn. Den visar även på hur lönsamhet och personalens arbetsuppgifter kopplas samman med medproducentansvaret.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Kundnöjdhet, medproducentansvar, lönsamhet, relationer, värdeskapande, marknadsföring.</p>

<p>This paper’s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms.</p><p>We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine’s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself.</p><p>To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm’s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm’s turnover.</p><p>The results we have reached concur with MM’s proposition I regarding capital structures independence of the firm value. However, proposition II that states that an increase in the debt/equity ratio is shown in a higher return of equity is not valid in this case.</p> / <p>Denna uppsats skall undersöka huruvida Modigliani och Millers (MM) första och andra proposition från 1958 gällande kapitalstruktur är tillämpbar bland dagens noterade industriföretag i Sverige.</p><p>Vi har valt hela populationen av de 63 noterade bolag på Stockholmsbörsen som tidningen Affärsvärldens General Index (AFGX) har kategoriserat som industriföretag. Detta urval har baserats på antagandet att företagen är kapitalintensiva och har en tydlig tillverkningsbasis där kapitalstrukturen inte är en huvudgren utan bara ett medel för den övriga verksamheten.</p><p>För att få full jämförbarhet mellan företagen har vi själva beräknat de aktuella nyckeltalen utifrån företagens egna årsredovisningar. Vi har sedan anpassat siffrorna till företagens storlek för att få jämförbara siffror över hela sektorn.</p><p>De resultat vi uppnått överensstämmer med MM:s proposition I om kapitalstrukturens oberoende av värdet på företaget. Däremot finner vi inget samband med proposition II, som menar att en ökande skuldsättningsgrad avspeglar sig i ett högre avkastningskrav i form av räntabilitet (avkastning på eget kapital).</p>

No description available.