Syftet med studien är att få ökad kunskap om förändringar och utmaningar i professionella socialarbetares arbetssätt med äldre till följd av covid-19 pandemin. För att samla in information om socialarbetares upplevelser så genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med professionella socialarbetare som är verksamma inom olika sektorer, men alla har gemensamt att de arbetar med äldre i någon omfattning. Därefter användes en tematisk analys som tillvägagångssätt för att analysera datamaterialet.Det resultat som framkom var att äldres utsatthet har förvärrats av pandemin och att begränsningar och restriktioner har påverkat äldres tillvaro på ett omfattande sätt. Ensamhet, isolering, digitalt utanförskap och ålderism har länge varit samhällsproblem men accelererat i omfattning till följd av pandemin. För socialarbetare som möter äldre så har covid-19 medfört en omställning till mer digitala arbetsformer och distansarbete i stor utsträckning. Det är viktigt att särskilja att det finns skillnader mellan arbetsplatser och verksamheter, vissa delar av socialt arbete är inte utformat för att utföras på distans och fenomenet är relativt nytt. Arbetet har förenklats på vissa sätt men blivit mer komplext och individualistiskt, mycket blir upp till socialarbetarens digitala kompetens. Skyddsutrustning har inverkat på möten mellan klienter och professionella. Slutsatserna av examensarbetet är att det finns stora skillnader i hur äldre och socialarbetare har påverkats under covid-19 pandemin, många faktorer samspelar och det är därav komplext att peka ut en enskild faktor.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket kan medföra en ökad utsatthet för ensamhet och social isolering. Ensamheten kan uppstå till följd av att partners, vänner eller bekanta dör. Både ensamhet och social isolering kan vara resultatet av åldrandets sviktande hälsa då den hos många äldre leder till fysiska begränsningar. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka äldre personers erfarenheter och upplevelser av social isolering och ensamhet. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar vilka genomgått en tematisk syntes. Resultat: Fem teman växte fram: Svårbruten isolering, När ensamheten är värre, Tankar om partner, familj och vänner, Känslan av ensamhet och Att hantera ensamhet. Upplevelserna och erfarenheterna kan variera hos de äldre, Hos många äldre är ensamheten kopplat till vissa tidpunkter eller dagar. Strategier och närstående verkar vara av stor betydelse för att minska känslorna av ensamhet och social isolering. Acceptans och hanterbarhet verkar vara viktiga framgångsfaktorer för att lindra ensamhet. Slutsats: En del äldre kan ha svårt att själva bryta ensamhet och social isolering vilket är viktig kunskap för sjuksköterskan i mötet med den här patientgruppen. Vidare visar studien vikten av att sjuksköterskan samtalar med äldre om ensamhet. Genom personcentrerade samtal kan sjuksköterskan tillsammans med de äldre skapa strategier för ensamhetshantering. / Background: Sweden's population is getting older which can lead to increased exposure to loneliness and social isolation. Loneliness can occur because of the death of partners, friends or acquaintances. Loneliness and social isolation can result from the declining health of aging as it leads to physical limitations in many older people. Aim: The aim with present study is to examine older people's experiences of social isolation and loneliness. Method: Literature study with a descriptive design based on ten qualitative original articles which have undergone a thematic synthesis. Results: Five themes emerged: Hard to break isolation, When loneliness gets worse, Thoughts about partners, family and friends, The feeling of loneliness and Managing loneliness. The experiences among the elderly did vary but for many people, loneliness is linked to certain time points or days. Strategies and relatives seem to be of great importance in reducing the feeling of loneliness and social isolation. Acceptance and manageability seem to be important factors in alleviating loneliness. Conclusions: Some elderly may find it difficult to break loneliness and social isolation themselves which is important knowledge for the nurse when meeting this group of patients. Furthermore, the study shows the importance of the nurse talking to the elderly about loneliness. Through person centered conversations, the nurse together with the elderly can create strategies for loneliness management.

Loneliness is on the rise. Students in higher education report increased feelings of isolation, anxiety, and depression and the non-stop transactional culture rarely leaves time for quiet self-reflection or the cultivation of deep ties. Drawing connections between this spiritual impoverishment and the infantilization of Roman Catholic laity, this project engages a theopoetic of the Holy Trinity and feminist ecclesiology to argue for an expansion of sacramental consciousness. My strategic proposal for transformation rests in the design of a sacramental friendship program that nourishes a posture towards receptivity, innovation, just discipleship, and gratitude. This spacious scaffolding invites students to dig deep into their already holy lives, developing the skills of active listening and mindful presence to prioritize relationships over tasks.

Syftet med denna studie var att undersöka mäns ensamhet med perspektiv från yrkesverksamma på kriscentrum för män. Studien avser också undersöka hur och om dessa centrum arbetar med problematiken och om det går att identifiera kopplingar mellan den rådande mansnormen och mäns ensamhet. Sju kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer genomfördes med yrkesverksamma på fem olika kriscentrum för män belägna i fem olika orter i Sverige. I studien används Connells maskulinitets teori och Hirdmans genusteori som teoretiskt verktyg. Studien identifierar i sitt resultat en koppling mellan mansnormen och ensamhet. Den enskilda orsak som enligt studien leder till ensamhet är separation från en kärlekspartner. Resultatet visar även att de yrkesverksamma på kriscentrum för män uppfattar att många av männen de möter i sin profession har en ensamhetsproblematik. / The aim of this study was to examine the issue of men’s loneliness through the perspectives of employees at crisis centers for men. The purpose of this study also relates to an inquiry into if and how these centers work with this issue and if it is possible to make a connection between the loneliness and the current norms concerning masculinity. Seven qualitative semi-structured research interviews were conducted with employees at five different crisis centers for men, located in five disparate towns in Sweden. Connell’s theory regarding masculinity and Hirdman’s theory on gender are both utilized as the theoretical framework for the study. The result section of the study identifies a connection between the norms associated with masculinity and loneliness. The primary cause which, according to this study, leads to loneliness is the separation from a romantic partner. Furthermore, the results show that the employees at crisis centers for men perceive that a majority of the men they come into contact with through their work struggle with issues surrounding loneliness.

The thesis topic is The needs of women suffering from feelings of loneliness. The author focuses on the work of women who suffer from feelings of loneliness. It can be both a woman living alone, and also women who live with her husband or children, but feels lonely. My work is aimed to map their needs from the perspective of social work. The thesis is normally divided into theoretical and research, practical. The theoretical part is based on basic human needs such as the need of belonging, the need for integration, the need for association, the need for integration and the need for interpersonal relationships. An important chapter of the theoretical part are sections covering old age and aging, as an important factor that can increase the risk of feeling lonely. The practical part of the thesis focuses on mapping the current supply and state entities and facilities, services, self-help groups that focus on providing assistance and support to single women. The main goal of this work is to analyze and define the needs of single women in terms of social work. Outcome of this work should be to design specific programs that are aimed directly at women. It should be a support or self-help groups where women could share their feelings and to share them with someone who can understand them.

El aislamiento como medida restrictiva durante la pandemia por el virus SARS-COV-2 ha generado efectos negativos en la población, especialmente en la salud de los adultos mayores. Se realizó una revisión de la literatura empleando las bases de datos de SCOPUS, Google Scholar, PubMed y Scielo publicados a partir de diciembre de 2019. Para los resultados, se hizo la asociación de aislamiento social con COVID-19, consecuencias físicas, efectos psicológicos, enfermedades neurodegenerativas, y la evaluación y manejo. Los artículos empleados brindan información de un periodo de tiempo determinado, por lo cual se desconoce cuáles podrían ser los efectos a largo plazo, y si realmente hay una diferencia con el estado de salud previo a la pandemia. Sin embargo, es de suma importancia establecer medidas para mitigar los efectos tanto a nivel físico como mental, que estén adaptadas a la realidad de cada país.

No description available.

Bakgrund: Ensamhet bland äldre är ett folkhälsoproblem. En växande äldre population ökar väntetiden till serviceboenden, vilket vidare leder till att ett ökat antal äldre personer tvingas bo kvar hemma. Ensamhet är vanligt bland äldre och associeras med ohälsa. Ensamhet är en subjektiv upplevelse som orsakas främst av förlust av sällskap. Syfte: Var att belysa omvårdnadsinsatser för att lindra ensamhet hos äldre som vårdas hemma. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre omvårdnadsinsatser: Socialt främjande omvårdnadsinsatser, omvårdnadsinsatser med inriktning på verbal och icke verbal kommunikation och omvårdnadsinsatser som främjar egenvård vilka visade sig lindra känslan av ensamhet. Ensamhet skapar skamkänslor vilket gör att vissa upplever det svårt att prata om. Det är viktigt att skapa tillit och trygghet då detta tycks öka patientens följsamhet till att vara mer delaktig i egenvården. Slutsats: Samarbete mellan olika professioner skapar kontinuitet, tillhörighet och tillgodoser patientens behov. Det behövs ytterligare forskning på ämnet i hur ensamhet kan lindras med internetbaserade insatser. / Background: Loneliness among the elderly is a public health problem. A growing elderly population increases the waiting time for home care, which further leads to an increased number of older people being forced to stay at home. Loneliness is common among the elderly and is associated with ill health. Loneliness is a subjective experience that is mainly caused by the loss of company. Aim: Was to elucidate on nursing interventions to alleviate loneliness in the elderly who are cared for at home. Method: A general literature study conducted with the help of twelve scientific articles which were analyzed with an inductive approach. Results: This resulted in four nursing interventions; Social promoting nursing interventions, Nursing interventions with a focus on verbal and non-verbal communication, Nursing intervention that promote self-care which proved to alleviate the feeling of loneliness. Loneliness creates feelings of shame, which makes some people find it difficult to talk about. It is important to create trust and security, which entails the patient's participation in self-care. Conclusion: Coordination between different professions creates continuity, belongingness and meets the patient’s needs. Further research is needed on the subject in how loneliness can be alleviated with internet-based initiatives.

Background: Individuals with intellectual disability are vulnerable to loneliness and face barriers and challenges when it comes to opportunities creating social relationships. Their social network are comprised mainly of family members and professionals. Working with individuals with an intellectual disability require interaction and creating a relationship. Professionals have a key role in supporting individual rights and opportunities regarding social inclusion. Purpose: The aim of this litterature review is to describe previous research of the professional relationship and attitudes when working with individuals who have an intellectual disability. This study aims to explore the meaning of the professional relationship and how professionals balance between what they want to do and what they can do within the professional relationship. Method: A qualitative approach was chosen, including a thematic content analysis based on 22 articles. Two main themes emerged: 1) The meaning of the relationship and 2) The professional framework. Result and conclusion: The professionals approach to the relationship, individual values and the organisational structure, affects how the relationship with individuals with an intellectual disability is established, shaped and managed. The professional framework involves power to shape the relationship and thus affect the individual rights and possibilites to social inclusion.

Our aim with this study was to examine older people's experiences of loneliness. Specifically, we investigated how loneliness affects the elderly, how it is expressed, and what its sources are. The study was conducted using a qualitative method, by interviewing four caregivers at two nursing homes, and three social workers who work as care administrators for nursing homes. We found that the experience of loneliness is prevalent among the elderly who live in nursing homes. Furthermore, we identified two outstanding themes in their experiences, which we categorised as experiences of loneliness and feelings of being safe. Feelings of being safe had two subthemes; moving to a nursing home and the living situation. Feelings of being unsafe were closely related to loneliness, and this was partially a reason why the elderly wanted to move to a nursing home, as a way to get closer to other people and overcome loneliness. Experiences of loneliness varied in the following subthemes; suffering of existential loneliness, extent of social relationships, social networks, and social life, expressions of loneliness, and the meaning of loneliness. We found different forms of loneliness, including loneliness based on loss of relationships, mostly due to the passing away of one’s social group, which was expressed partially as an experience of existential loneliness. The elderly people’s network of friends and family varied; some of them had a close network with many visitors every day, and others had almost none that visited them.