According to the U.N. convention of the rights of the child, as well as Swedish law, the best interests of the child is to be a primary consideration in all actions taken concerning children. This study explores the concept of the best interests of the child [barnets bästa] in the Swedish judiciary in cases of compulsory care [LVU]. The aim of this study was to explore how the courts construct the concept of “the best interest of the child”, how the child’s gender affected the construction of this concept and how the child’s right to express their view in court affected the outcome. This was achieved by analyzing 35 cases of compulsory care using document- and content analysis with a constructivist perspective and theories of discretionary action and gender theory. The conclusions drawn from this study was that child protection is the key value for courts deciding the best course of action for the best interests of the child and that the child’s view was taken into account. However, the child’s statement seems to be of greater influence when it concurs with the court’s opinion. We could also see that the gender of the child mattered more for what kind of case they appeared in rather than the court’s decision on the best interests of the child.

In this study, we have examined whether an eventual class discourse can affect the decision to put children in mandatory care. With the help of Faircloughs critical discourse analysis, both as our method and our theoretical framework, we have read and analysed thirty judicial decisions to put children in mandatory care. The thirty judicial decision concern LVU 2 § and are randomly chosen, with the only condition that they are recent. To identify and discuss class in these decisions, we have used Bourdieus theory about capital. Our main result show that you can identify an underlying class discourse in the judicial decisions, particularly around the expectation that parents should be active in their parenthood to be seen as good enough parents. Our result also shows that the parents ability is tightly connected to their circumstances. The underlying class discourse favours middle class families over working class families.

<p>Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.</p>

<p>Diskriminering på grund av kön är förbjudet i Sverige. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma rättsliga skydd. Svensk lagstiftning är formellt sätt könsneutral ändock menar en rad författare och forskare att lagen genomsyras av könsnormerna i samhället. I denna studie har vi fokuserat på Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att se om det råder några skillnader i flickors respektive pojkars LVU domar. Genom granskandet av 20 domar från länsrätten i Västmanland har vi funnit problemkategorier som ligger till grund för analysen. Vad vi har funnit i studien är att könsnormerna i samhället speglar sig i lagen vilket leder till att både flickor och pojkar diskrimineras och därmed hotas könsneutraliteten. LVU ska skydda de unga, vi har dock funnit att lagen inte är användbar i alla situationer och för alla unga då lagen inte till fullo innefattar de ungas problematik.</p>

<p>Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin. Resultatet visade att flickor blir diskriminerade i 3 § LVU och att paragrafen stämmer bättre överens med pojkars problematik.</p>

No description available.

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.

Diskriminering på grund av kön är förbjudet i Sverige. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma rättsliga skydd. Svensk lagstiftning är formellt sätt könsneutral ändock menar en rad författare och forskare att lagen genomsyras av könsnormerna i samhället. I denna studie har vi fokuserat på Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att se om det råder några skillnader i flickors respektive pojkars LVU domar. Genom granskandet av 20 domar från länsrätten i Västmanland har vi funnit problemkategorier som ligger till grund för analysen. Vad vi har funnit i studien är att könsnormerna i samhället speglar sig i lagen vilket leder till att både flickor och pojkar diskrimineras och därmed hotas könsneutraliteten. LVU ska skydda de unga, vi har dock funnit att lagen inte är användbar i alla situationer och för alla unga då lagen inte till fullo innefattar de ungas problematik.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin. Resultatet visade att flickor blir diskriminerade i 3 § LVU och att paragrafen stämmer bättre överens med pojkars problematik.

No description available.