Det här är en studie av LVU-domar i Västerbottens län. De studerade domarna utgörs av samtliga LVU-domar i Västerbottens län åren 2013 och 2017. Totalt omfattas studien av 241 domarna avseende 315 barn. Domarna är undersökta utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Den kvantitativa studien visar statistik över domarna och identifierar tolv skiljaktiga domar avseende rekvisiten beredande av vård (§1); omsorgsbrist (§2) samt annat socialt nedbrytande beteende (§3) inom LVU. Den kvalitativa studien av de tolv skiljaktiga domarna har genomförts med innehållsanalys. Den här analysen har identifierat teman och subteman och identifierar skäl och motiveringar till diskrepansen mellan socialnämndens utredning och förvaltningsrättens domskäl. Identifierade teman är barns utsatthet, föräldraförmåga, barnets egna förutsättningar, våld i nära relation, skolan, placering och rättssäkerhet. Studien visar att antalet LVU-ärenden i Västerbottens län har ökat från år 2013 till år 2017. Förändringen åskådliggör en ökning i antalet domar från 96 domar år 2013 till 145 domar år 2017. Resultatet av studien pekar på en komplexitet i riskbedömning gällande barns bästa och barns behov. Utredningar kompliceras av behandlingslogik kontra rättslogik och de subjektiva bedömningar som förvaltningsrätten har att ta ställning till. Ett placeringsbeslut ska vara rättssäkert och grundat i en övertygelse om att beslutet innebär en förbättrad situation för barnet. Resultatet visar även att omgivningsfaktorer såsom skola och NPF-diagnoser kan påverka barns utsatthet och inte enbart på grund av bristande föräldraförmåga eller utifrån barnets eget beteende.

<p>Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ”annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet. Vi har gjort en sammanställning av olika problembeteenden som ungdomar kan uppvisa och diskuterat om dessa är socialt nedbrytande beteende i lagens mening. I lagstiftningen är definitionen av rekvisitet diffus och generell, detta innebär problem för socialsekreterare att använda rekvisitet. Socialsekreterarna är inte vana och tillräckligt utbildade att använda begreppet vilket kan leda till en mindre rättssäker prövning för den enskilde.</p>

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ”annat socialt nedbrytande beteende” i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet. Vi har gjort en sammanställning av olika problembeteenden som ungdomar kan uppvisa och diskuterat om dessa är socialt nedbrytande beteende i lagens mening. I lagstiftningen är definitionen av rekvisitet diffus och generell, detta innebär problem för socialsekreterare att använda rekvisitet. Socialsekreterarna är inte vana och tillräckligt utbildade att använda begreppet vilket kan leda till en mindre rättssäker prövning för den enskilde.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande. Det påvisades även att de sällan hade en fullföljd utbildning, men ändå var självförsörjande vid intervjutillfället. Vidare framkom att de hade haft en trygg relation till någon vuxen under placeringstiden samt att placeringstiden renderat i en positiv identitetsutveckling. / The aim of the study was to investigate people's experiences of having been forcible custody according to LVU as children. This has been studied by a qualitative method and four women were interviewed using a interview guide that covered the question areas: treatment, education, relationships and identity formation. The results were interpreted by the life model, which is a part of the ecological system theory, as well as by cognitive theory. Prominent findings were that informants often felt that they were not heard in any investigation or decision context, and that their opinions seldom were taken into account. Further, few informants had not completed their education, however, at the time of the interviews they were all self-sufficient. Finally, it was also found that they had a secure relationship with an adult during the investment period and that this had rendered in a positive identity development.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.

Previous research has indicated that intellectual disabilities and parenting is not socially accepted and compulsory care of children often occurs in families where one or both parents have an intellectual disability. This study aims to, thru a document analysis, investigate ideas and representations of parents with intellectual disabilities that emerge in Swedish legal cases. The legal cases is about children who are taken care of according to LVU § 2, where one or both parents have a intellectual disability. The results of the study revealed that people with intellectual disabilities are seen as not capable of developing parenting ability, in some cases aroused concerns about parenting during pregnancy, these suggesting stereotypes of parents with intellectual disabilities. Of the documents reveals that social workers word overrides in the decision-making, this leads to a position of power where the parents are at a disadvantage.

Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod, där 33 stycken domar gällande ”den unges eget beteende” enligt 3§ lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU har analyserats. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall på vilket sätt föreställningar kring kön yttrar sig i 3§ LVU domar. Vi valde att närmare undersöka hur socialnämnden talade om flickor och pojkar i sina yrkanden till förvaltningsrätten. För att undersöka detta har studien inspirerats av diskursanalysen som teori och metod, och det teoretiska begreppet genus har använts som ett kompletterande analysverktyg. Resultatet visar att det i socialnämndens yrkanden förekommer ett diskursivt sätt att tala om flickor respektive pojkar. På så sätt konstrueras olika normer för de unga utifrån föreställningar kring kön och genus. / We have analyzed 33 verdicts according to 3§ The Young Persons Act (LVU) about the young persons own behaviour. We used a qualative approach and the purpose of our study was to investigate, whether and if so, how conceptions about gender is expressed in the 3§ verdicts. This study focus on how Social Welfare talks about girls and boys in their pleading to the administrative court. We were inspired by discourse analyze as theory and method together with a theoretical concept of gender. Our result shows that there is a discoursive way of talking about girls and boys in the Social Welfares pleadings. Which results in the construction of different norms for the young people from without perceptions about sex and gender.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur diskursen kring barns bästa definieras av professionella i förvaltningsrätten där det fattas beslut om att barn ska placeras i familjehem enligt LVU 2 § (1990:52). Det empiriska materialet utgick ifrån 15 stycken förvaltningsrättsliga domar där socialnämndens vårdplan angavs vara beredande av vård utanför föräldrahemmet. Barnen i domarna var mellan noll till sex år och det fanns ingen förekomst av syskonpar i materialet. Studien är kvalitativ och Norman Faircloughs diskursanalys används både teori och metod tillsammans med barndomssociologi som ytterligare en teori. Resultatet i studien visar att diskursen kring små barns bästa hos de professionella till största del handlar om barnets grundläggande behov. De ofta ses som en homogen grupp med behov som inte skiljer sig från varandra. Vidare visar studien att små barn ofta blir objekt i rättsprocessen medans föräldrarna blir subjekt utifrån deras tillkortakommanden. / The aim of the study is to contribute with knowledge about how the discourse about the term children's best interest is defined in administrative court when a decision is made that the child should be placed in foster care according to LVU 2 § (1990:52). The empirical material is made of 15 orders from the administrative court where the social welfare boards care plan is for the child to be placed out of the family home. The children in the study is between the ages of zero to six and there were no cases in which there were siblings involved. The study is qualitative and uses Norman Fairclough's discourse analysis both as a theory and method and is used together with childhood sociology as a additional theory. The results of the study indicates that the discourse about small children's best interest is mostly about the child's basic care needs. They are often seen as a homogeneous group whose needs did not differ from one another. Further the study's results shows that small children often become objectified in the legal process and that the parents failings in many cases are seen as primary and the child perspective is seen as secondary.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier socialarbetare i en norrlandskommun har i arbetet med unga som hamnar mellan frivilliga insatser enligt SoL och tvångsvård enligt 3 § LVU. Syftet ska besvaras med hjälp av tre frågeställningar: i vilken utsträckning socialsekreterarna använder sig av 22 § LVU, vad socialsekreterarna använder sig av istället om inte 22 § LVU används och hur socialsekreterarna resonerar kring frivillighet kontra tvång i arbetet kring dessa unga? Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Med stöd av tidigare forskning och annan litteratur relevant för ämnet ges en bakgrundsbild över hur socialt arbete kring unga ser ut i Sverige. Fem socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning gällande barn och unga i en norrlandskommun intervjuas utifrån ovan specificerade frågeställningar. Det insamlade materialet bearbetas och analyseras utifrån begreppen empowerment och paternalism. Resultatet av undersökningen visar att merparten av de intervjuade socialsekreterarna har liten kännedom om 22 § LVU. Det framkommer även att inarbetade rutiner och riktlinjer kring användandet av 22 § LVU saknas inom kommunens socialtjänst. Som en följd av detta används paragrafen varken av de intervjuade socialsekreterarna eller i kommunen som helhet. Såväl positiva som negativa åsikter om paragrafen framförs; den skulle kunna användas för att markera allvaret i en situation för den unge och vårdnadshavaren men samtidigt anser socialsekreterarna att tvångsinsatser ger ett sämre behandlingsresultat. Eftersom paragrafen ej används i någon större utsträckning inom socialtjänsten så uttrycker alla socialsekreterarna en skepsis till paragrafens praktiska nytta. Relationsbyggande och motivationsarbete ses av socialsekreterarna som viktiga aspekter för att möjliggöra frivilliga insatser. Frivillighet bedöms utgöra en viktig faktor för ett lyckat behandlingsarbete medan tvång anses skada förutsättningarna för ett positivt behandlingsresultat. Tvång används som en sista utväg när skydd för den unge måste prioriteras.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.