<p><em>Syftet med denna studie är att kritiskt-vetenskapligt granska teori och tillämpning rörande den av Socialstyrelsen förespråkade påstådda utredningsmetoden BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är även att kritiskt granska och jämföra tio LVU- utredningar från 2005 med nio LVU utredningar från 2007 inlämnade till en Länsrätt i Mellansverige för att se om det skett någon förbättring avseende utredningsmetodik i och med BBIC’s införande den 1 september 2006. Detta är den första studien som granskat den bakomliggande forskningen. Det kan konstateras att BBIC inte har någon vetenskaplig förankring. Granskningen av utredningarna i denna studie tyder på att det inte skett någon förbättring av barnavårdsutredningarnas saklighet från 2005 till 2007. Båda grupperna av utredningar måste bedömas som genomgående undermåliga ur saklighetssynpunkt.</em></p>

Syftet med denna studie är att kritiskt-vetenskapligt granska teori och tillämpning rörande den av Socialstyrelsen förespråkade påstådda utredningsmetoden BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är även att kritiskt granska och jämföra tio LVU- utredningar från 2005 med nio LVU utredningar från 2007 inlämnade till en Länsrätt i Mellansverige för att se om det skett någon förbättring avseende utredningsmetodik i och med BBIC’s införande den 1 september 2006. Detta är den första studien som granskat den bakomliggande forskningen. Det kan konstateras att BBIC inte har någon vetenskaplig förankring. Granskningen av utredningarna i denna studie tyder på att det inte skett någon förbättring av barnavårdsutredningarnas saklighet från 2005 till 2007. Båda grupperna av utredningar måste bedömas som genomgående undermåliga ur saklighetssynpunkt.

Hasselapedagogy mission in society, as a collective activity, is to help young people in LVU-care. Young people who are in need of help have shown abnormal behavior and thus become analyzed and sentenced for custodial care. The analysis and the establishment of the young people go after the rules for how a healthy life should look like. This means that there is an understanding in society about how we should live in order to fit into society. There is knowledge of normal and abnormal behavior in linguistic structures. The structures are found in the discourses of our society. The purpose of the essay was that through discourse analysis to find the structures that create knowledge about the behavior of adolescents in LVU-care. The method was to analyze the literature related to Hasselapedagogy and thus be able to clarify the structures and find what is regarded as true or false. The results showed the structures on the young people in LVU-care were in the behavior. Young people in LVU-care were considered to have its own norms, values and there’s social rules were wrong. The analysis of the discourse structures showed that there was an understanding in society about what abnormal behavior was, and what the appropriate social rules were. The discourse structures showed that young people in LVU-care does not have the proper social rules or the correct behavior. / Hasselapedagogikens uppdrag i samhället, i egenskap av kollektiv verksamhet, är att hjälpa ungdomar i LVU-vård. Ungdomar som är i behov av hjälp, har visat avvikande beteende och därmed blivit analyserade och dömd till tvångsvård. Analysen och upprättandet av ungdomarna går efter de konstruerade regler som finns för hur ett hälsosamt liv bör se ut i samhället. Det innebär att det finns en kunskap i samhället om hur vi bör leva för att passa in i samhället. Kunskapen om det normala och onormala beteendet finns i språkliga strukturer. Strukturerna visar sig i diskurser i samhället. Syftet med uppsatsen var att genom diskursanalys hitta konstruktionerna som skapar kunskapen om beteendet hos ungdomar i LVU-vård och deras anhöriga. Metoden var att analysera litteratur med anknytning till Hasselapedagogiken och därmed kunna klarlägga strukturerna och hitta vad som betraktas som sant eller falskt. Resultatet visade konstruktionen om hur ungdomar i LVU-vård var i beteendet. Ungdomar i LVU-vård ansågs ha egna normer, värderingar och fel sociala regler. Analysen av diskursernas strukturer visade att det fanns en kunskap i samhället om vad som var det avvikande beteendet och vilka de rätta sociala reglerna var. Diskursernas konstruktion visade att kunskapen fanns att ungdomar i LVU-vård inte hade de rätta sociala reglerna eller det rätta beteendet.

The intention with the study is to describe the home and life conditions for boys at the age range between 13 to 18 year, who has been under custody according to the § 2 LVU. The empiric is 21 real court cases, judged in Stockholm and to Stockholm counted surround-ings 2006, in which the range of the boys were representative. A text analyze method is used to execute the study. The study penetrates the life situation of the caregiver and how their situation affects the boy and the boys actions. The total conclusion of the study, based on an ecological evolution perspective, is that life-situation of the caregiver affects the boys and the boys actions. The boys are affected negatively by the situation of their caregivers, and according to the study, the boys have established own problems, like difficulties in school, criminality, or other psychological diagnoses. They are also often exposed to physical or psychological violence by the caregiver. Additionally the conclusion is that the caregiver neglect the boys in many other ways, prior themselves and their needs before the boys.

This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services. The legal documents are concerning the social services care of deviant youth, based on the law that gives them  right to force care and treatment on anti-social youth. The study aims to examine the legal documents from a narrative analysis; in the way the story of the young is portrayed and what type of norms about gender and sexuality that emerges from that story. The study’s result, although based on a content of 8 legal texts, is a finding of a one-sided story about the antisocial youth, depending on the youth´s gender. These findings are portrayed in what the study entitles: The damaged girl and The dangerous boy. These categories are used to illustrate in what way the social welfare system and judiciary constructs the way boys and girls may differ from the norm standards about gender and sexuality. The standard-setting institutions tend to retain the description of the young, despite the youngster's counter-stories, in which the young states their awareness of their normative violations. In conclusion the social welfare system and the judiciary, has the authority to construct the story about the deviant youth; a story that is constructed to legitimize the social institutions intervention in the care of antisocial youth.

Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter. De mest centrala fynden i studien är att det gick att se en tydlig skillnad i valet av insatser för de respektive vinjetterna, en skillnad som kunde relateras till kön. I Första hand var den vanligaste insatsen för flickor LVU- vård på behandlingshem, medan det för pojkar antingen var behandling inom öppenvården eller ingen insats alls.

No description available.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa.   Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro. Detta är problematiskt i den bemärkelse att barnets åsikt och vilja riskerar att modifieras genom återberättande. Studien antyder även att det råder asymmetri barn och vuxen emellan till följd av barnets låga ställning i rätten. Vidare framkommer av studien att förvaltningsrätten innehar makt att kvalificera barnet som subjekt och objekt genom att värdera deltagande aktörers föreställningar om barnet i sin bedömning kring barnets bästa.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bästa förstås och bedöms i förhållande till uppgifter om föräldrars våldsutövande och våldsutsatthet av domstolar i LVU-mål respektive vårdnadsmål. I uppsatsen söktes svar på frågeställningar gällande hur domstolen beskrev och kontextualiserade våldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur föräldrars omsorgsförmåga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde på 8 LVU-domar och 10 vårdnadsdomar från åren 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hämtades från den barndomssociologiska forskningen, där barndom och ”vuxenhet” betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall där det förekom uppgifter om att barnet utsatts för våld från en förälder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i föräldraskapet, både i LVU-mål och vårdnadsmål. I fall där det förekom uppgifter om våld mot en förälder fanns skiftande förståelser och bedömningar. I LVU-domarna kunde våldet lyftas fram som en risk för barnet, utan att den våldsutövande förälderns omsorgsförmåga diskuterades. I vårdnadsdomar med uppgifter om våld mot en förälder framkom en avsaknad av delaktighet för barnets del. Vad våldsutövandet kunde innebära i förhållande till den våldsutövande förälderns omsorgsförmåga diskuterades inte alltid av domstolen. Det framkom att beslut om ensam vårdnad inte grundades på uppgifter om våld mot en förälder utan på andra uppgifter, exempelvis alkoholmissbruk eller samarbetssvårigheter. Beslut om gemensam vårdnad förekom i fall där barnet berättat om att pappan utövat våld mot mamman/partner och i fall där fadern var dömd för brott mot modern.

No description available.