Syftet med undersökningen är att jämföra elevers förståelse i fysikämnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkätundersökning och korta lärarintervjuer använts. Undersökningen genomfördes på 56 elever i grundskolans senare år. Resultaten visar att både laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förståelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvändigt att som lärare välja den metod som lämpar sig bäst till varje undervisningssituation och tänka på att demonstrationer måste planeras väl för att uppnå syftet med dem. Vidare har undersökningen visat att elever uppfattar att de lär sig mycket av både laborationer och demonstrationer men att det är roligast med laborationer. Elever uppfattar även båda metoderna som mycket viktiga i fysikundervisningen och att de ökar förståelsen mycket av texten i läroboken.

I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former. Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande. Trots det är det många elever som har svårt att nå målen i fysik och intresset för att läsa fortsättningskurser minskar. Syftet med studien är att undersöka om det finns några speciella hinder under laborationen, som verkar negativt för elevernas lärande. Här undersöks elevernas uppfattningar om organisationen, framställningen och efterarbetet av laborationerna. Arbetet avser också söka svar på vilka metoder som är att föredra för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande. Studien bygger på en enkät som dels består av fasta svarsalternativ, dels av öppna frågor. Enkäten utfördes av 150 gymnasielever på fem olika skolor i Stockholmsområdet. Samtliga elever läser på naturvetenskapliga programmet i åk 1-3. Resultatet av studien visar att elever uppfattar laborationerna som goda lärsituationer då situationen präglas av enkelhet. Det innebär att instruktionerna är enkla att följa, lärarens vägledning är god och experimentet enkelt går att tolka på ett korrekt sätt. När eleverna kunde se händelseförloppet ansåg eleverna att det var lättare att ta till sig kunskaperna. Enkätsvaren antyder att eleverna föredrar lektionsaktiviteter som styrs av läraren där eleverna är mindre aktiva. Föreläsningar och demonstrationer är exempel på sådana situationer. Sådan undervisning kräver mindre resurser och är alltså ekonomiskt försvarbar. Att undersöka laborationens roll i undervisningen och effekt på elevernas kunskapsutveckling är därför viktigt.

Elever upplever allt som oftast svårigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta är att eleverna har svårigheter med att växla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylär värld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nå en bred publik bör man aktivera så många sinnen som möjligt vilket är det som jag tar fasta på i detta arbete. Datormedierad multimedia framställning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bättre förståelse hos elever i kemi. Framförallt är det datorgenererad media framställning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat. I denna studie har man kunnat visa att elever är mycket positiva till denna typ av framställning där man kan utföra experiment och se animeringar. De menar också själva att detta underlättar förståelsen av den molekylära världen. Genom att studera fall och kontroll kunde man även i denna studie visa på vissa skillnader i elevers kunskaper. De elever som fick möjlighet att studera animeringar och göra virtuella laborationer hade något bättre resultat än de som inte fick denna möjlighet.

<p>Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kan delas in i tre kategorier: Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att utgå från tidigare kunskaper. Man lär sig genom att diskutera.</p>

<p>I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former.</p><p>Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande. Trots det är det många elever som har svårt att nå målen i fysik och intresset för att läsa fortsättningskurser minskar.</p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns några speciella hinder under laborationen, som verkar negativt för elevernas lärande. Här undersöks elevernas uppfattningar om organisationen, framställningen och efterarbetet av laborationerna. Arbetet avser också söka svar på vilka metoder som är att föredra för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande.</p><p>Studien bygger på en enkät som dels består av fasta svarsalternativ, dels av öppna frågor. Enkäten utfördes av 150 gymnasielever på fem olika skolor i Stockholmsområdet. Samtliga elever läser på naturvetenskapliga programmet i åk 1-3.</p><p>Resultatet av studien visar att elever uppfattar laborationerna som goda lärsituationer då situationen präglas av enkelhet. Det innebär att instruktionerna är enkla att följa, lärarens vägledning är god och experimentet enkelt går att tolka på ett korrekt sätt. När eleverna kunde se händelseförloppet ansåg eleverna att det var lättare att ta till sig kunskaperna. Enkätsvaren antyder att eleverna föredrar lektionsaktiviteter som styrs av läraren där eleverna är mindre aktiva. Föreläsningar och demonstrationer är exempel på sådana situationer. Sådan undervisning kräver mindre resurser och är alltså ekonomiskt försvarbar. Att undersöka laborationens roll i undervisningen och effekt på elevernas kunskapsutveckling är därför viktigt.</p>

<p>Elever upplever allt som oftast svårigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta är att eleverna har svårigheter med att växla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylär värld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nå en bred publik bör man aktivera så många sinnen som möjligt vilket är det som jag tar fasta på i detta arbete. Datormedierad multimedia framställning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bättre förståelse hos elever i kemi. Framförallt är det datorgenererad media framställning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat. I denna studie har man kunnat visa att elever är mycket positiva till denna typ av framställning där man kan utföra experiment och se animeringar. De menar också själva att detta underlättar förståelsen av den molekylära världen. Genom att studera fall och kontroll kunde man även i denna studie visa på vissa skillnader i elevers kunskaper. De elever som fick möjlighet att studera animeringar och göra virtuella laborationer hade något bättre resultat än de som inte fick denna möjlighet.</p>

Abstract   The purpose of this degree project is to examine what impact working with physical objects has on children’s learning process concerning addition. We want to explore what addition strategies can be exercised using the game “Twice as much”. We have observed children in school year 1. To get a good insight in which addition strategies the children chose we used so called participating observations. With the game the children practice addition, subtraction and to double numbers. The children could use dried beans as physical objects. To sum up what we have seen that you can, through working with physical objects, create a learning environment so that the children give each other positive or negative reinforcement, the children converse/interact with the pedagogue and the other children, which gives the pedagogue the chance to observe the children’s learning process and development from a cognitive perspective. Learning by seeing and learning by doing (see page 11) work well in combination with laboratory material. The results show that many addition strategies were used in the game “Twice as much”. The most widely used strategies were finger counting, finger numbers and by starting with the largest number. / Sammanfattning   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken påverkan ett laborativt arbetssätt har på skolbarnens inlärningsprocess gällande addition. Vi vill även ta reda på vilka additionsstrategier man kan öva genom spelet Dubbelt upp. Vi har observerat barn som går i år ett och vi har använt oss av deltagande observation för att få en nära inblick i vilka additionsstrategier barnen väljer. Med spelet tränar barnen på bl.a. addition, subtraktion och att dubblera. Som laborativt material till spelet fick de använda sig av torkade bönor. Sammanfattningsvis har vi sett att man genom ett laborativt arbetssätt kan skapa en inlärningsmiljö där barnen ger varandra negativ eller positiv förstärkning samt att barnen konverserar med pedagog eller medspelare vilket ger pedagogen en chans att se barnens inlärning och utveckling ur ett kognitivt perspektiv. Visuell och kinestetisk inlärningstyp (se sida 11) passar bra tillsammans med ett laborativt material. Resultaten visar att många additionsstrategier användes i spelet Dubbelt upp. De mest förekommande var fingerräkning, fingertal och börja med det största talet.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment. Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur. Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer.

Syftet med studien är att ta reda på lärares syften med den laborativa undervisningen samt hur de bedömer den. Studien har fått sin empiri efter intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna är utspridda på fyra skolor som är placerade i tre kommuner. Den insamlade empirin har analyserats och i resultatet redovisas lärarnas syften och bedömningssätt. Resultatet visar att lärarna har flera syften med sin laborativa undervisning och de bedöms utifrån det teoretiska och praktiska. Resultatet är väldigt likt en tidigare studie genomförd i högre årskurser. Det visar att lärare i årskurs 4-6 också har tydliga syften med sin laborativa undervisning. Resultatet kan ge tips till aktiva lärare om hur de kan tänka vid när de ska genomföra ett laborativt moment.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner. Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap. Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen. Läraren måste även ta medvetna steg för att få eleverna att använda mer av det naturvetenskapliga språkspelet i sina dialoger. Läraren måste även tydligt klargöra syftet med lektionen/laborationen för eleverna. Att själv sätta ord på problemen eleven ställs inför, en medveten verbalisering, verkar vara en vanlig strategi eleverna nyttjar för att skapa mening och sammanhang. Detta sker genom att eleven yttrar sig eller ställer frågor, väldigt ofta i retorisk form, där eleven inte verkar vänta sig något svar. Om lektionen är lugn eller stimmig verkar inte ha någon större betydelse för hur mycket NO som eleverna samtalar om under en laborativ lektion. / Lär-NoT