Lagen om offentlig upphandling specificerar att leverantörer inte får missgynnas beroende på storlek, bakgrund, ekonomiska resurser etc. Genom en grundlig litteraturöversikt fann vi variabler som visade sig vara problematiska för små och medelstora företag (SME) i en internationell kontext, vilka vi ville undersöka vidare i en svensk kontext. Vår undersökning visar att vissa variabler som identifierats har en större påverkan än andra. Vidare visar undersökningen att flera variabler påverkar de minsta företagen till större grad än övriga SME. Slutligen visar undersökningen att upplevelsen av hinder skiljer sig åt beroende på företagens deltagandegrad i upphandlingar. / The law involving public procurement specifies that suppliers cannot be discriminated against on size, background, financial resources etc. Through a thorough literature review we found variables that were problematic for SME´s in an international context, that we wanted to further investigate within a Swedish context. Based on our investigation it can be concluded that some of the variables identified have a greater impact than others. Furthermore, our investigation showed that several variables affect the smallest companies to a greater degree than the larger companies. Finally, our survey also showed that barriers differ depending on the companies' level of participation in the procurement process.

Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.

Bakgrund: Dagens snabbföränderliga värld och höga konkurrenstryck ställer krav på innovativa investeringar för en verksamhets fortskridning. Nytt paradigm inom IT-branschen är molntjänst, där utbjudande leverantör bör ta hänsyn till vissa faktorer för att erhålla ett gynnsamt utfall. Vanligt förekommande inom IT-branschen är att nyttja Business Case i beslutssituationer där olika faktorer noga övervägs innan investeringsbeslut fattas. Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av Business Case identifiera och belysa avgörande faktorer och riskkällor vid investeringsbeslut. De identifierade riskkällorna ska också undersökas i syfte att söka minimera dem. Med hjälp av teoretisk och empiriskt underlag ämnar studien sammanställa ett Business Case för säkrare investeringsbeslut vid multidimensionella IT-investeringar. Metodik: Detta är en fallstudie utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien är uppbyggd kring semi-strukturerade intervjuer, där tre representanter ifrån fallföretaget IST låtit svara på djupgående intervjufrågor. Slutsats: Samtliga faktorer som granskats har mer eller mindre betydande roll för beslutstagande vid multidimensionell IT-investering. De faktorer som anses ha störst betydelse vid ett investeringsbeslut är också de faktorer som utgör störst risk. Dessa är marknadsbehov IT-branschen och tekniska förutsättningar vilka besvarar kandidatuppsatsens frågeställningar. Med Business Case som utgångspunkt reduceras osäkerheter och säkrare investeringsbeslut möjliggörs. / Background: In today’s rapidly changing society, the high competitive pressures require innovative investments in order for companies to proceed. A new paradigm within the IT-industry is Cloud service, where the vendor needs to take into account certain factors to obtain a favourable outcome. Therefore, it is common to use Business Case in the IT-industry during the decision making process where different factors are carefully considered before deciding whether or not to make an investment. Purpose:  By using Business Case, the aim of this study is to identify and highlight the critical factors and sources of risk when making an investment-decision. The identified hazards should also be explored in order to seek to minimize them. With the help of theoretical and empirical data the study intends to compile a Business Case for safer investment for multidimensional IT-investments. Methodology:  In this study qualitative research has been used. The study is based on semi-structured interviews, where three representatives from IST have been asked to answer essential interview questions. Conclusion: All factors examined in this study were more or less of a significant role in the decision making process of a multidimensional IT-investment. However, the most important factors when making a decision are also the factors that constitute the greatest risk. These are the market needs in the IT industry and technological conditions, which respond to the questions asked in this particular thesis. Using the Business Case as a starting point, uncertainties are reduced and the possibilities of a safer investment decisions are improved.

The municipalities in Sweden can use the PBL-legislation to request a land developer to fund new public infrastructure in the dwelling area where the developer are active. The municipality have had two options to choose between. To purchase a contract with an entrepreneur that build the infrastructure paid by the developer, or let the developer both build and pay the infrastructure. The La Scala-judgment came 2001 from the EG-tribunal. This judgment have by many people been interpreted as that as public infrastructure in Sweden should be purchased by the municipalities through LOU. Therefore, the purpose of this report is to discuss how the land development process has changed and which problems that have arisen since 2010, when it became customary that the municipality should procure public streets and sewage facilities under the Swedish Public Procurement Act (“LOU”). The purpose is also to discuss if this way to proceed satisfies the purpose of LOU and also discuss if their can be any alternative interpretations of the La Scalajudgment than have been done so far for Swedish conditions. The questions that became a consequence of the purpose where answered as follow in the report: Changes Today, the general rule is that the municipality is to purchase all public streets itself in the land development process. This rule has replaced the freedom of choosing whether to do so, that previously existed. Necessary land transfers take place today at an early stage of the process, often when the zoning plan becomes valid, as compared to before when it took place late in the land development process. Problems Some problems have arisen in cases when the municipality procures. This leads to the conclusion that the land development process today has become more risky, significantly more expensive, and that it takes longer time before the houses are ready for occupants to move in to, than previously was the case. To what extent does this new procedure implement LOU’s purpose? LOU's purpose, to get an effectively use of tax money, is not fulfilled by this procedure because the municipalities do not have any expenditures, which means that there are no funds which can be considered “effectively used”. As the municipality has no cost, it is questionable whether it really is to the municipality that an entrepreneur sells his services, rather than to the land developer paying for the services. Overall, this means that the purpose is probably not fulfilled by this new procedure. In what situations can the LOU procedure be questioned? The consequences of LOU can be questioned where it leads to major problems that would not occur if the legislation was more flexible. An example of this is when there is a lone land developer, who builds on his own property. If the municipality procures this, as happens today, problems arise in terms of money, time and coordination problems. This because it is more efficient if the developer that are already active in the area build all necessary infrastructure. Can any other interpretations of the La Scala-judgment and it´s relationship to the Swedish development process be found? One alternative interpret is that the municipal should use LOU on this kind of contracts when there is a risk that the municipal lose financial resources if they don´t do it. In the Italian development process there is always a risk that the municipal lose financial resources if they don´t purchase the contracts. The Swedish land development legislation are structured so the municipality never take a risk to lose financial recourses if they let the developer build everything in the area and therefore the municipality never can lose financial recourses in these cases. The Swedish municipalities don’t get any advantages if they use LOU here because the developer pays the real cost for all parts of the contract. Therefore, LOU is irrelevant in this part of the development process. / I Sverige kan en kommun med stöd av PBL begära att en exploatör ska bekosta utbyggnad av allmänna platser där exploatören bygger nya bostadsområden. Kommunen har historiskt haft två utförandealternativ att välja mellan. Man har haft möjlighet att själv upphandla en entreprenör med LOU som bygger och som bekostas av exploatören eller låta exploatören både bygga och bekosta anläggningarna. År 2001 kom en dom från EG-domstolen som av många tolkats som att allmänna platser ska upphandlas via LOU av kommunen. Som en konsekvens har det de senaste åren skett en övergång där kommunen idag som huvudregel tillämpar LOU på utbyggnad av allmänna platser. Syftet är därför att diskutera hur exploateringsprocessen har förändrats och vilka problem som uppstått sedan 2010 då kommuner som en konsekvens av La Scala-domen upphandlar allmänna platser enligt LOU. Syftet är även att diskutera om detta förfarande uppfyller LOU:s syfte och om det finns några alternativa tolkningar av La Scala-domen än dem som hittills gjorts i Sverige. De frågor som följde på syftet besvaras i rapporten enligt följande Förändringar Huvudregeln är idag att kommunen ska upphandla alla allmänna gator själv i exploateringsprocessen istället för som tidigare när det som huvudregel var exploatören som upphandlade dessa. Erforderliga marköverföringar sker idag i ett tidigt skede, ofta i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, istället för som tidigare när det skedde i slutet av exploateringsprocessen. Problem Det finns risk för problem som tidigare inte funnits i lika stor utsträckning när kommunen upphandlar. Exempel är samordningsproblem och tidsproblem. Dessa leder sammanfattningsvis till att exploateringsprocessen idag riskerar att bli dyrare samt att det tar längre tid innan husen står inflyttningsklara än vad fallet var tidigare. Hur väl uppfyller detta nya förfarande LOU:s syfte? LOU:s syfte, att få ett effektivt utnyttjande av skattemedel, uppfylls inte eftersom det i dessa fall saknas skattemedel att få ett effektivt utnyttjande av. Syftet att alla företag ska ha möjlighet att sälja sin tjänst till kommunen kan starkt ifrågasättas eftersom det är exploatören som betalar för upphandlingen. I vilka situationer kan LOU-förfarandet ifrågasättas? De situationer där LOU-förfarandet kan ifrågasättas är där det uppstår stora problem som inte skulle uppstå om lagstiftningen medgav flexibilitet. Ett exempel på detta är de fall där det är en ensam exploatör som bygger på sin egen fastighet. Om kommunen upphandlar allmän gata, så som sker idag, uppstår problem i termer av pengar, tid och samordningsproblem eftersom det är mer effektivt att den exploatör som redan är verksam i området bygger all nödvändig infrastruktur. Finns alternativa tolkningar av La Scala-domen och dess förhållande till den svenska exploateringsprocessen? En alternativ tolkning är att kommuner ska upphandla den här typen an entreprenader i de fall kommunen kan förlora ekonomiska medel på att inte göra det. Så som den italienska exploateringsprocessen är uppbyggd finns alltid en risk att italienska kommuner gör en förlust i ekonomiska termer i de fall man väljer att inte upphandla infrastruktur offentligt. I Sverige är exploateringslagstiftningen däremot utformad så att kommunen aldrig tar någon ekonomisk risk och därför inte kan förlora ekonomiska medel i de fall man låter en exploatör upphandla en entreprenör. Kommunen har i det svenska fallet inte något att vinna på en offentlig upphandling eftersom det är exploatören som betalar den faktiska kostnaden. Offentlig upphandling saknar därför relevans och betydelse i den här delen av exploateringsprocessen.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Byggbranschen är, jämför med andra branscher konservativ. Förändringar, förbättringar och effektivisering sker men inte i den utsträckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering. Vårt huvudsyfte med denna rapport är att se hur tillämpning av samarbetsformen partnering är inom småhusprojekt. Partnering är ett begrepp som används där man har gemensamma mål, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bästa. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angeläget eftersom stora variationer i arbetssätt gjorts till respektive projekt. Tidigare studier i England, Danmark och USA har definierat partnering på dessa sätt. Ett partnering team skall bestå av projektledning, projektoptimering och produktion, för att åstadkomma ett gott resultat där alla strategiska leverantörer bidrar med den mest fördelaktiga och optimala lösningen. Man skall skilja på samverkansform, entreprenadform och ersättningsform. Samverkansform/partnering är en del av byggprojektets delar och kan användas vid alla entreprenad-, ersättning- och upphandlingsformer. Eftersom det kan vara besvärligt att ta fram ett riktpris med incitament så har man nu börjat använda en ersättningsmodell i form av budgetmodellen, modellen används av byggherrar som ofta bygger. Grundfilosofin för partnering är öppenhet, tillit, gemensamt uppsatta mål, tid, ekonomi och grupparbete. LEAN är ett produktionssystem som kommer ifrån japanska Toyota, även kallat TPS. Syn och tankesätt kring LEAN handlar om att effektivisera och öka produktiviteten. Ett tydligt exempel på detta är hur lastbilstillverkaren Scania har tillämpat och utvecklat produktionssystemet i sin dagliga verksamhet. Efter sammanställning av detta kandidatexamensarbete kan vi nu återkoppla och besvara vår problemformulering. Partnering är möjligt att tillämpa inom småhusprojekt, och är en bra metod för byggherren att medverka i och påverka tidplan, kvalitet samt budget. Tillämpningen av samverksformen partnering i ett enskilt småhusprojekt kan framstå som invecklat och ofta svårtillämpat. Vi har även fått nya infallsvinklar kring tillämpning av partnering i småhusprojekt, vilka kan vara intressanta för vidare studier. / The construction industry is conservative compared with other industries. Modifications, improvements and efficiency improvements occur, but not to the extent and in the rate that it should. During the mid-1980s, a new form of cooperation was developed in the United States and in Great Britain, which came to be known as partnering. Our main purpose of this report is to see how the appliance of partnering is within a homebuilding project. Partnering is a concept used where there are common goals, openness with open books and great trust in the client's best. Trying to define partnering in Sweden has not been imperative since large variations in approaches have been done to respective project. Previous studies in Great Britain, Denmark and the United States have defined partnering on these ways. A partnering team shall consist of project management, project optimization and production, to achieve a good result where all strategic suppliers contribute with the most beneficial and optimal solution. One should distinguish between the form of collaboration, the form of contract and compensation terms. The form of collaboration/partnering is a part of the construction project parts and can be used for all contract-, replacement- and purchase forms. Because of the difficulty to produce a target price with incentives, it is known to use a compensation model in the form of a budget model. This model is often used by a developer who often builds. The basic philosophies of partnering are openness, trust, common goals, time, finances and team work. LEAN is a production system that comes from the Japanese Toyota, also known as TPS. Sights and thinking regarding LEAN is to render more effective and to increase the productivity. An example of this is how the truck manufacturer Scania has applied and developed the production system in their daily activity. Partnering is possible to apply within small house projects, and is a good method for the future proprietor to contribute in and to influence time flat, quality and budget. The application of the interacting mould partnering in an individual small house project can seem complicated and often difficult to apply. After the summary of this study, we can now re-engage and answer our problem wording. We have also received new insights about the application of partnering in homebuilding projects, which may be of interest for further study.

Since 1994, the Public Procurement Act has undergone changes aimed to improve the procurement process and promoting innovation. In order to promote innovation there are a number of government agencies that offer financial assistance, especially to small business with innovative ideas. Despite these efforts, newly established small businesses have difficulties entering the market. The study investigates whether changes have been made in the public procurement of medical devices with regard to price and quality prioritization. The priority criteria is presented by the contracting authority as percentage in the allocation criteria. The study is limited to in vitro diagnostic products contracting in Swedish healthcare between the years 2009 and 2015. All tenders, companies that apply for participation in procurement, were analyzed based on sales, number of employees and year of establishment with the purpose of evaluating differences between winning tenders and other tenders. The result shows that prioritization has been increasingly on price rather than the quality. Regarding the winning tenders the study shows that larger, more established companies dominates the market. Noteworthy is that this dominance has increased over theses last years. The increase may be due to a spiral effect that is created when winning tenders get an increased economic power.