I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden. Fallföreningarna uppger att prestationsmätning är ett viktigt inslag men mätetalen saknar för det mesta en tydlig utgångspunkt i ledorden. Vidare är delmålen som föreningarna använder otydliga och informationsinsamlingen är bristfällig eller obefintlig. Genom att istället genomföra en årlig enkätundersökning och skapa tydliga mätetal med utgångspunkt i ledorden kan idrottsföreningarna framgångsrikt mäta prestation.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

Bakgrund : Psykiatrisk vård inkluderar förutom att reducera psykiatriska sjukdomssymtom, hälsofrämjande insatser för att stödja patientens utveckling mot positiva aspekter av hälsa. Vården skall utgå från ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna upplevelser uppmärksammas. Psykiatrisk omvårdnad kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Det ena perspektivet förmedlar trygghet, förtroende och den andra sortens omvårdnad beskrivs som primärt säkerhetstänkt. Gemensamma ledord för psykiatrisk omvårdnad saknas. Syfte : Syftet med studien var att belysa vilka begrepp som psykiatrisjuksköterskor använder för att beskriva psykiatrisk omvårdnad och därmed möjligen bidra till gemensamma ledord för vad som är psykiatrisk omvårdnad. Metod : Uppsatsen utfördes som en kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat : Resultatet utmynnande i begrepp som kunde omformuleras till önskvärda egenskaper. Huvudkategorier var personliga egenskaper, professionella egenskaper och professionellt förhållningssätt. Dessa tre huvudkategorier kunde brytas ned till följande sju underkategorier, alert och flexibel; trygg, igenkännande och prestigelös; hoppfull, öppen och förstående; validerande, kommunikativ och lyhörd; kompetent, samarbetsvillig och självständig; patientfokuserad, respektfull och individanpassad samt stöttande och stärkande. Deltagarna var överens om att psykiatrisk omvårdnad kan vara komplext och går ut på att ha ett holistiskt perspektiv, att vårda hela människan. Slutsats: Stötta, stärka och validera patienten ses som centralt i den psykiatriska omvårdnaden, likaså att se patienten ur ett holistiskt perspektiv. Respekt och uppmuntran till delaktighet i sin egen vård liksom att vara trygg och prestigelös. Att se personen bakom sjukdomen, samt se funktionsnedsättning istället för diagnos är viktigt för att ge en adekvat omvårdnad. / Background : Psychiatric care includes, in addition to reducing the psychiatric symptoms of disease, health promotion efforts to support the patient's development toward positive aspects of health. Care must be based on a health promotion perspective in which the patient's own experiences attention. Psychiatric nursing can be described from different perspectives. One perspective conveys security, confidence, and the second type of care is described as primarily meant security. Common keywords for psychiatric nursing missing. Aim: The aim of this study was to highlight concepts that psychiatric nurses in psychiatric care use in nursing and thus possibly contributing to the common values of what is psychiatric nursing. Methods: A qualitative empirical study with descriptive design was carried out.. Results: The result culminating in three categories and seven subcategories. The results showed that there are common characteristics, concepts and ideas about psychiatric nursing, if no recognized concepts. Participants agreed that the psychiatric care can be complex and is to have a holistic perspective, to nurture the whole person. Conclusion: Support, strengthen and validate the patient is seen as central to the psychiatric care, as well as to see the patient from a holistic perspective. Respect and encouragement to participate in their own care, as well as being safe and unpretentious. To see the person behind the disease, as well as see the disability instead of the diagnosis is important to provide adequate care.