Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek – peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskolaStudien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn. Som utgångspunkt har följande fråge-ställningar använts: Hur resonerar pedagoger om problematiken kring barn som inte visar förmåga att kunna leka, individuellt och/eller i grupp? Hur arbetar pedagoger med att stärka dessa barns lekförmåga? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i tre ämnesområden; utvecklingspsykologi, social kompetens och lekens betydelse för barns lärande. Vid insamlingen av empiri har kvalitativa och ostrukturerade intervjuer gjorts med sex informanter, alla väl insatta i problemområdet. Resultatet visar att det krävs tre påtagliga förutsättningar, trygghet, social kompetens och lekregler, för att barn ska kunna delta i en fungerande lek. Pedagogernas arbetssätt skiljer sig åt, beroende på vilken kompetens barnet behöver extra stöd med. Arbetet med att stärka barns lekförmåga pågår dagligen i verk-samheten. Dock krävs ännu mer fokus och resurser för att tillgodose alla barns olika behov.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, lekens betydelse för barns lärande, lekpas-sivitet, leksvårigheter, social kompetens, utvecklingspsykologi.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att stödja barn med leksvårigheter genom att, bland annat, skapa en stimulerande lekmiljö.Metod: För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta kvalitativa intervjuer, med informanter från olika förskolor i storstaden. Den insamlade empirin analyserades därefter utifrån studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att de yrkesverksamma pedagogerna är positiva i att stödja barn i sitt lekande. De hade även skiftande uppfattningar om orsakerna bakom barnens leksvårigheter såsom ogynnsam lekmiljö, blyghet, otrygghet och att pedagogerna själva inte deltar i leken. Resultatet talar även för att bristande samarbete mellan förskolan och hemmet samt verksamhetens utbud kan ha en påverkan i barnens förutsättningar i lek. Likaså kan pedagogernas förhållningssätt ha betydelse för barnens lekutveckling.

I förskolan finns det barn som av olika anledningar har svårt i leken. Denna studie har i syfte att belysa hur ett organiserat arbetssätt kan främja och stötta de barn som har svårigheter i lek. Det arbetssättet är speciella lekgrupper. För att synliggöra hur arbetet med speciella lekgrupper kan organiseras har en kvalitativ studie genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex pedagoger i två olika kommuner för att få pedagogernas uppfattningar om arbetet, samt urskilja eventuella möjligheter och utmaningar. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen; proximal utvecklingszon, medierande redskap och scaffolding, analyserades resultaten. I resultatet framkommer att leken har en väsentlig roll för barns utveckling samt att redskap och lekmaterial bidrar till samspel och en inkluderande lek. Pedagogerna har en närvarande roll som stöttar och stärker barnen i det sociala samspelet. Resultatet synliggör att arbetet med lekgrupper har sina utmaningar, såsom tid- och personalbrist. Pedagogerna lyfter flera fördelar och möjligheter med sitt arbete kring speciella lekgrupper. En slutsats är att det är av stor vikt att barn med svårigheter i lek får tillgång till en miljö där de med hjälp av omgivningen kan få stöttning i sin lekutveckling. / In Early Childhood Education and care (ECEC), there are children who, for various reasons, find it difficult to play. The purpose of this study is to highlight how an organized way of working can promote and support children who have difficulties in play. That way of working is special play groups. In order to make it visible how the work with special playgroups can be organized, a qualitative study has been carried out. Semi-structured interviews were conducted with six pedagogues in two different municipalities to get the pedagogues' perception of the work and to see any opportunities and challenges. Using the socio-cultural perspective and the central concepts; proximal development zone, mediating tools and scaffolding, the results were analyzed. The results show that play has an essential role in children's development and that tools and play materials contribute to interaction and inclusive play. The educators have a present role that supports and strengthens the children in the social interaction. The result makes visible that work with playgroups has its challenges, such as a lack of time and staff. The educators highlight several advantages and opportunities with their work around special playgroups. One conclusion is that it is of great importance that children with play difficulties have access to an environment where they can receive support in their play development with the help of the environment.