No description available.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar: Hur var det/är det att verka med respektive läroplan? Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande? Metod: Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in. Resultat: Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad. Lärarna anser att dåligt med tid i kommunernas simhallar begränsar deras verksamhet samt att dessa skolor i övrig hade goda resurser för att bedriva undervisning. Lärarna anser också att elever har bättre förståelse för hur de betygsätts med det nya betygssystemet och att den betygsinflation som de tidigare upplevde under Lpo94 nu är kraftigt nertonad. Slutsatser: Det vi anser oss kunna säga om denna studie är att dessa lärare föredrar den nyare läroplanen framför den äldre, att simundervisning inte kan bedrivas som önskat samt att det nya betygssystemet verkar underlätta lärarens arbete med bedömning. Eftersom detta en liten studie kan vi inte dra några slutsatser om hur det ser ute i större skala, men vi tror oss kunna göra antaganden om att det skulle kunna bli liknande resultat i Stockholmsområdet.

Mitt syfte var att titta på hur könsmönster gestaltas i musiksalen och vilket avkönen som har mest talutrymme och vidare hur detta kan komma att påverkalärande och instrumentval. Jag observerade fyra stycken klasser undermusikundervisningen på lågstadiet där data samlades in via fältanteckningar ochljudupptagningar. Jag valde att observera klass två och tre på lågstadiet under fyralektioner eftersom mycket av grunden till att våga ta för sig i musiksalen läggs vidtidig ålder. Jag kunde skönja vissa gemensamheter under mina observationer,vilket jag sorterade i fem teman som sedan låg till grund för mitt resultat. De femtemana blev: Det ledande ordet, Flickor pratar läxor, Musikdiskussioner medkönsmönster, Undvik stök med beröm och Flickan som säger emot. Jag kom framtill att killarna till övervägande del är de som tar det ledande ordet i musiksalenoch tjejerna är de som oftast reagerar med positiva kommentarer på det lärarensäger och som istället pratar om skolrelaterade saker. Jag såg också att elevernaidentifierade sig med artister som de redovisade om under två observationer ochatt det kunde kännas obekvämt att arbeta tillsammans kille och tjej.

No description available.

No description available.

This paper aims to investigate how secondary school teachers of social studies working on grading and assessment in relation to Lgr 11. The paper will be based on three issues, and will be explored through interviews with five-working teachers. The existing boundaries and the essay outline and key concepts presented. Then follow the theoretical extensions selected. These are adapted along the topic selection. In the essay Background treated earlier school reforms and curriculum basic structure. Even the new role of the teacher and the school's general counsel issued. The method used in this study is a qualitative approach in the form of interviews. This is criticized and its reliability and validity are presented. The thesis of results dealing with the five different teachers and their answers to the questions asked. This is discussed and analyzed and linked than once to the theories previously selected. The result shows that the selected secondary school teachers to society of knowledge experiencing difficulties in interpreting the curriculum, its central content and knowledge requirements. The curriculum ambition of contributing to interpretations that may vary between teachers and this leads to an unequal assessment and grading. The study also shows that the selected teachers believe that the key to a fair and equal assessment is that teachers work together to design rubrics and other tools for both them and their students.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl läroböcker i historia för årskurs 4–6 stämmer överens med det centrala innehållet i läroplanens kursplan för historia. Vi ska även granska och jämföra hur representationen av män och kvinnor ser ut i de fyra utvalda läroböckerna. Behandlar de valda läroböckerna målen i det centrala innehållet i kursplanen för historia? Hur ser representationen av män och kvinnor ut i läroböckerna?

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi’s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects’ wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus. Therefore, a qualitative text analysis, grounded in discourse analysis, was chosen as the method to explore how this concept and phenomena is handled and which meaning and place it is given in the examined texts. The analysis reveals many similarities, but also significant differences, between the usage of the concept of creativity in the analyzed texts and in the research and between the various subjects’ wordings. Creativity is portrayed as being the main benefit from the subject of Sloyd and is primarily connected to an employment discourse. The analysis also shows that the criteria for assessment of creativity in Sloyd differ from what the research provides.

”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation? Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad.