Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.

Coronapandemin har fört med sig ett arbetsliv som är alltmer anpassat och accepterande till distansarbete. Vår kvalitativa studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar tjänstemäns arbetsliv samt övriga liv. Studiens teoretiska referensram inkluderar traditionella teorier och modeller tillsammans med mer modern forskning inom väsentliga områden. Teorin fokuserar i huvudsak på distansarbete som arbetsform, Work-life balance samt gränsdragningsstrategier. Även aspekter som berörs av distansarbete, såsom arbetsmiljö och digital kommunikation, återfinns i teorin. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer anställda inom tjänstemannasektorn som har möjlighet att arbeta på distans i sin anställning. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan transkriberats samt analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens slutsatser pekar på att distansarbete bidrar till att enklare kunna balansera arbetsliv och övrigt liv, då det ger fördelar som flexibilitet och större frihet samt att det frigör tid. För personer med mindre barn eller pendlingstid till arbetet är distansarbetet en mycket uppskattad arbetsform som gynnar det övriga livets sfär. Det noteras att samtliga respondenter känner sig mer motiverade på arbetsplatsen än vid distansarbete, vilket beror på den sociala omgivningen med arbetskollegor och fysisk kommunikation. Distansarbete föredras för arbetsuppgifter som kräver mycket koncentration eftersom man då upplever sig mer effektiv. Strategier används i olika omfattningar för att upprätta gränser mellan arbetsliv och övrigt liv och varierar från individ till individ i både styrka och strategi. Det mest förekommande är att platsseparera arbete och övrigt liv, utöver detta används mer symboliska markörer som att stänga av notiser på arbetstelefonen. Det uppmärksammas även att distansarbetet innehåller delar som många vill behålla samtidigt som de föredrar att fysiskt befinna sig på kontoret, vilket talar för en önskan om en hybrid arbetsform.

Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga de effekter som medarbetare upplever vid hybridarbete. Metod: En kvalitativ studie som behandlar fenomenet hybridarbete. Fenomenet behandlas med en induktiv ansats i en fallstudie, där datainsamlingen skett genom ostrukturerade intervjuer.  Slutsats: Hybridarbete, kan vara en effektiv lösning för att spara tid och öka flexibiliteten för medarbetare. Arbetsformen har dock inte varit effektlös bland medarbetarna utan har inneburit flera utmaningar men även möjligheter. Vi har kartlagt olika effekter som hybridarbete har på medarbetare. Effekterna är; work life balance, ledarskap, gemenskap, digitala kunskaper och tidssparande. Resultatet som presenteras baseras på tidigare forskning, empiriska studier och teoretiska ramverk som appliceras på den insamlade datan.

1 februari år 2020 beslutade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att det nya coronaviruset klassas som en samhälls- och allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020 s. 3). Den 16 mars 2020 fastställde Folkhälsomyndigheten att de som arbetar i Stockholm samt har möjligheten att arbeta hemifrån, bör göra det (Livsmedelsföretagen 2020). Därefter tvingades arbetande runt om i Sverige att flytta hem sitt arbete till sin bostad och utföra alla de krav som arbetsliv och privatliv medför under samma tak. Nästan två år senare, den 9 februari 2022, slopade Folkhälsomyndigheten rekommendationen att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Folkhälsomyndigheten 2022). Vår uppsats har som syfte att skaffa djupare kunskap om hur individer som lever i ett förhållande i samma hushåll som sin partner har påverkats av distansarbetet under covid-19 pandemin, när partnern även arbetat hemifrån. För att få inblick i hur de ser på situationen utifrån ett work-life balance perspektiv. Vidare önskar vi att med studien ge läsaren en större inblick i upplevelser från individer som levt under dessa förhållanden, med distansarbetets för och nackdelar. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier samt tidigare forskning inom ämnet work-life balance. Vi har valt att använda oss av fyra olika teorier inom ämnet som förklarar de konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv, samt tidigare forskning vilket visar på de för- samt nackdelar distansarbetet har för individers work-life balance. Vi har även valt att använda oss av en kvalitativ ansats i studien där fyra par har intervjuats genom åtta enskilda online-intervjuer. Samtliga par lever i samma hushåll som sin partner där de båda arbetat hemifrån på grund av covid-19 pandemin. Slutsatserna som vi kommit fram till i studien är att respondenterna upplever att arbetslivet och privatlivet har varit välfungerande när de själva samt deras partner arbetat hemifrån. Det beskrivs genom att respondenterna uttryckt ett ökat välbefinnande och en förbättring kopplat till flexibiliteten distansarbetet medfört. Den förbättrade flexibiliteten respondenterna uttryckt har exempelvis inneburit att de haft möjlighet att spara tid på pendling och fått möjlighet att spendera mer tid med familjen. Fortsättningsvis visas en skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenterna där kvinnorna upplever en ökad mängd hemsysslor under distansarbetet, medan männen upplever att mängden hemsysslor inte förändrats under distansarbetet jämfört mot innan. Ytterligare en skillnad som visats mellan kvinnorna och männens upplevelser är att alla kvinnliga respondenter nämnde att de haft möjlighet spendera mer tid med familjen medan enbart en manlig respondent uttryckte liknande.

Bakgrund & Syfte: Distansarbete har blivit allt vanligare i samband med utbrottet av covid-19. Sjukdomen spreds snabbt över hela världen och de flesta organisationer var tvungna att anpassa verksamheten till arbete hemifrån. Strukturella förändringar har skett i många företagdå verksamheter har övergått till distansarbete permanent i en större eller mindre omfattning. Det finns både positiva och negativa aspekter med distansarbete. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för medarbetarnas upplevelse gällande distansarbete. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där nio semistrukturerade intervjuer utfördes i en verksamhet. Även teori från tidigare forskning har samlats in för att kunna besvara syftet och koppla teorin till empirin. Resultat & Slutsats: Studien gav resultatet att medarbetare upplever distansarbete som något positivt, men att det finns aspekter som bör tas till beaktande när distansarbete genomförs. I studien presenteras både för- och nackdelar gällande vad respondenterna i studien anser om distansarbete och vilka utmaningar som de ställs inför. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en överblick om vad distansarbete påverkar hos företag och medarbetare. Fördelar och nackdelar är beskrivna samt vilka problem som kan uppstå med att arbeta hemifrån. I den tidigare forskningen finns det ett gap när det gäller sambandet mellan distansarbete och effektivitet men denna studie bidrar med en förklaring till effektivitetens betydelse inom distansarbete. I detta arbete får man en förståelse för att det optimala arbetssättet i en verksamhet är en variation mellan distansarbete och kontorsarbete. Förslag till fortsatt forskning: Distansarbete tillämpas av många verksamheter i världen och det är många faktorer på distans som påverkar medarbetarnas upplevelse. Den framtida forskningen kan utföra flera fallstudier för att se och jämföra hur olika verksamheter har tillämpat distansarbete och vad det har gett för resultat. De faktorer som nämns i detta arbete kan undersökas mer djupgående och hur verksamheter ska gå tillväga för att tillämpa dessa utan större problem. / Background & Aim: Working from home has become increasingly common because of the break out of covid-19. The disease spread quickly all over the world and most organizations had to adapt their operations to work remotely. Structural changes have taken place in many companies as operations have switched to remote work permanently to a greater or lesser extent. There are both positive and negative aspects to teleworking. The purpose of this study is to create an understandning of the employees’ experience regarding working from home. Method: The study is based on a qualitative method where nine semi-structured interviews were conducted in a business. Information from previous research has also been collected in order to connect the theory to the empirical findings.  Findings & Conclusion: The findings of the study are that employees experience remote work as something positive, but that there are other aspects that should be taken into account when remote work is introduced. The study presents both pros and cons regarding what the respondents in the study think about working from home and ehat challenges they face. Contribution of the thesis: The study contributes an overview of how remote work affects companies and employees. Advantages and disadvantages are described, as well as the problems that can occur with working from home. There is a gap in the previous research regarding the connection between remote work and efficiency, but this study contributes with an explanation of the importance of efficiency in remote work. In this study, you get an understanding that the optimal way of working in a business is a variation between working from home and office work.  Suggestions for future research: Remote work is used by many businesses in the world and there are many remote factors that affect the employees’ experience. Future research can carry out more case studies to review and compare how different businesses have applied working from home and what results it has given. The factors mentioned in this study can be examined thoroughly and how businesses should proceed in order to apply these without majorproblems.

I den här undersökningen redogör vi för tidigare forskning inom genusteori och olika aspekter som berör kvinnligt ledarskap på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka kvinnliga chefers upplevelse av möjligheter och begränsningar i sitt ledarskap inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. För att besvara syftet har följande frågeställningar ställts: “Hur upplever kvinnliga chefer sina möjligheter att leda inom organisationen i förhållande till manliga chefer?”, “Upplever kvinnliga chefer begränsningar i sitt ledarskap inom organisationen i förhållande till manliga chefer och i så fall på vilket sätt?”, “Hur stor inverkan anser de kvinnliga cheferna att organisationskulturen har på möjligheter och begränsningar i deras ledarskap?”, “Finns det några skillnader i de kvinnliga chefernas upplevelser inom den kvinnodominerade och den mansdominerade branschen?”. Vi kommer också att redogöra för maktstruktur, olika typer av könssegregering, resursfördelning, work-life balance, ledarskap, organisationskultur. Vi har riktat oss till kvinnliga chefer inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch och därav byggt vår undersökning utifrån vårt urval. Vi har samlat in upplevelser, berättelser och tankar från åtta kvinnliga chefer. Fyra av kvinnorna arbetar inom industrin som är en mansdominerad bransch. Resterande fyra kvinnor arbetar inom vården som är en kvinnodominerad bransch. Båda organisationerna finns inom den privata sektorn. Materialet användes senare för att uppnå undersökningens syfte och besvara de fyra frågeställningarna. Slutsatser vi kan dra är att det finns skillnader i upplevelserna hos kvinnliga chefer inom industrin och vården. Vi kan också dra en slutsats om att gamla normer och strukturer delvis finns kvar men att utvecklingen verkar fortsätta i en riktning mot en jämställd arbetsplats.

Research question: Is adopting flextime, remote work, and four-day workweeks advantageous to employees and organizations?  Purpose: Advances in technology and the changing nature of work have led to organizations adopting remote work, flextime, and a four-day workweek. The aim is to comprehend how these could affect employees and organizations, then advise organizations on whether to implement them. Employee productivity, satisfaction and well-being are assessed, as well as potential benefits and challenges. The result demonstrates an understanding of advantages, disadvantages, personal interests and critiques, followed by recommendations on facing emerging challenges and suggestions for further research.  Method: The research development is of an inductive nature. A mixed-method technique is used, with 7 respondents contributing to the qualitative research and 120 participants to the quantitative. Most respondents are dispersed around Sweden, but a few from foreign nations are also included to get a global viewpoint. The results are evaluated and contrasted with theoretical data from prior research.  Conclusion: The concepts have proven to be of great interest to employees, with a minority being against some. Many employees feel burned out and unsatisfied with a traditional 5-day workweek, and thus support a 4-day one that would allow more quality time for themselves and to socialize. A vast majority are interested in companies that grant the flexibility to work remotely and schedule their own hours, over those that do not. Trials of the concepts have resulted in increased productivity, and efficiency, better mental and physical health, higher job satisfaction, equality, work-life balance, as well as reduced turnover, burnout, stress and resentment towards management. The concepts would not work for every business or location, but they are highly advantageous to employees and organizations where they suit.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hanterar emotioner. Studien gjordes för att ge läsaren en större insikt i hur sjuksköterskor hanterar emotioner i arbetslivet och om arbetet går ut över den privata sfären. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat åtta sjuksköterskor i olika åldrar och där vi utgått från frågeställningar kopplade till den teoretiska referensramen. I studien har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval för att välja ut våra respondenter. I vår teoretiska referensram har vi utgått från några olika teorier och modeller såsom emotionellt lönearbete, Goffmans dramaturgiska perspektiv, krav- kontroll- och stödmodellen, work life balance och gränshanteringsstrategier. Vi använde oss sedan av dessa för att analysera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuerna. Resultatet av vår studie har visat att det är svårt för sjuksköterskor att släppa arbetet genom de administrativa uppgifter som följer med utanför arbetet, men att det allra svåraste är att lämna den emotionella delen av arbetet när de kommer hem för dagen. Det visade sig även att det sociala stödet som sjuksköterskor upplever från kollegor och chefer i många fall väger upp för den bristande kontrollen och de höga kraven från arbetsplatsen.

No description available.