Syftet med den här kvalitativa studien är att få en fördjupad kunskap samt förståelse för nyanställdas upplevelser av distansarbete. Vi vill genom vår studie uppmärksamma hur en nyanställd kan påverkas av att påbörja ett arbete helt eller delvis på distans. För att få en ökad förståelse har vi studerat hur de nyanställda har upplevt distansarbetet, balans och introduktion under den första tiden på sitt nya arbete. Vi har även studerat hur de upplevt krav, kontroll och socialt stöd, hur de upplevt känslan av sammanhang samt motivation i arbetet. I vår teoretiska referensram redogörs det för relevanta begrepp och teorier vilka ligger till grund för vår analys. I metodkapitlet redogör vi för hur vi gått till väga genom hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt elva intervjuer och där det insamlade empiriska materialet sedan kopplats samman med vår teoretiska referensram. Resultatet av vår studie visar att nyanställda vilka påbörjar ett nytt arbete på distans till stor del upplevt det bra men att det till viss del har funnits en del utmaningar. Det har då främst upplevts krävande att skapa kontakt med sina kollegor när arbetet varit på distans. Vilket i sin tur har lett till en längre startsträcka för dem att komma in i arbetet och för att skapa nya relationer. Med andra ord är det utmärkande resultatet av vår studie att de nyanställda saknat de sociala delarna när de arbetat på distans.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken påverkan ökad tillgänglighet i samband med digitaliseringen har på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare avsåg studien att undersöka dess eventuella påverkan på stress. Studien var av en kvalitativ karaktär där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, 5 män och 5 kvinnor. Åldern varierade mellan 25 och 50. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. I analysen framkom att majoriteten av respondenterna ansåg att tillgängligheten främjade en balans, då de kunde förvalta sin tillgänglighet utifrån sin egen livssituation. Majoriteten av respondenterna ansåg även att tillgängligheten i sig inte gav upphov till stress, utan snarare berodde på arbetsbelastning. Det egna ansvaret var en återkommande faktor bland respondenternas svar gällande gränsdragning och nivån på tillgänglighet. Det egna ansvaret ansågs även bidra till en ökad kontroll i arbetet, vilket i sin tur minskade känslan av upplevd stress.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.

Under december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten ett nytt coronavirus från Kina som kan ge sjukdomen covid-19. Viruset spred sig snabbt globalt och blev en pandemi. För att minska på smittspridningen och begränsa den fysiska kontakten så övergick många arbetsplatser till distansarbete. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur det ofrivilliga distansarbetet påverkar chefers arbetssituation och balans samt vilka strategier de använder sig av för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv när arbetsplatsen och hemmet, som tidigare varit två starkt åtskilda domäner, i stället delar på samma plats. Undersökningens empiriska material har samlats in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) modell kring gränsteori. Vi valde att avgränsa studiens urvalsgrupp till individer med någon form av chefsposition som i samband med covid-19 tvingats att arbeta på distans. Resultatet visar på att informanternas upplevelser och strategier för gränsdragning skiljer sig åt beroende på individuella förutsättningar, som till exempel ålder, hur mycket arbetslivserfarenhet individen har eller familjesituation. Vissa av informanterna har som strategi att bryta arbetsdagen med en promenad eller liknande, andra började i stället dagen med att göra sig i ordning som om de ska till den fysiska arbetsplatsen. De individer som föredrog att segmentera domänerna såg framför allt till att stänga av notiser på mejlen efter att arbetsdagen tagit slut. De av informanterna som i stället valde att integrera domänerna gjorde det bland annat genom att vara tillgänglig på tekniska hjälpmedel utöver arbetstiden. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen utifrån tidigare forskning och studiens resultat att distansarbete kommer till viss del fortsätta även efter covid-19 pandemin. / In December 2019, the authorities discovered a new coronavirus from China that could cause the disease covid-19. The virus spread rapidly globally and soon became a pandemic. To reduce the spread of infection and limit physical contact, many workplaces switched to teleworking. The purpose of the study is to develop knowledge about how involuntary telework affects managers' work situation, balance, and what strategies they use to maintain a good balance between work and private life. Previously work and home were two separate domains, however since individuals must work from home now, it is becoming increasingly important to be able to draw a line and separate work from private life and not to risk blurring the boundaries between them. The studies empirical material has been collected through eight qualitative semi-structured interviews and then analyzed based on Clark's (2000) model on boundary theory. We chose to limit the studies sample group to individuals with some form of managerial position who in connection with covid-19 were forced to work remotely. The results show that the informants experiences and strategies for demarcation differ depending on individual conditions, such as age, how much work experience the individual has or family situation. Some of the informant’s strategy is to break the working day with a walk or something similar, others instead started the day by getting ready as if they were going to the physical workplace. The individuals who preferred to segment the domains mainly made sure to turn off notifications on the email after the working day ended. Those of the informants who instead chose to integrate the domains did so, among other things, by being available on technical aids in addition to working hours. Finally, we discuss the results of the study based on purpose and questions and previous research.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

Syftet med denna kvalitativa undersökning har varit att skapa en förståelse för småbarnsföräldrars upplevelse av work-life balance vid distansarbete. För att genomföra studien har sex halvstrukturerade intervjuer utförts med individer från olika städer i Sverige, från olika arbetsplatser med olika typer av kontorsbaserade yrken. Den gemensamma nämnaren för intervjupersonerna är att de alla är småbarnsföräldrar som till någon grad arbetar hemifrån under Coronapandemin. För att hitta deltagare till undersökningen gjordes ett strategiskt urval i kombination med ett snöbollsurval, där jag blev tipsad om individer som levde upp till kraven för studien. Studien grundar sig i en teoretisk referensram som innefattar teorier om work-life balance, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö samt lojalitet, som sedan kom att användas för att tolka det insamlade empiriska materialet. Resultatet påvisar en övervägande positiv upplevelse av work-life balance vid distansarbete. Deltagarna menar på att distansarbetet resulterat i mer tidseffektivitet, som i kombination med en större frihet att kunna planera sina dagarframkommer vara det mest fördelaktiga enligt deras upplevelse. Vidare visar resultatet att nackdelarna med distansarbetet är den fysiska arbetsmiljön, avsaknad av social samhörighetsamt konflikter mellan arbetssfären och familjesfären. Slutligen visade resultatet på att det finns en vilja bland deltagarna att segmentera de olika sfärerna för att ha bästa möjliga förutsättningar att tillgodose kraven och förväntningarna i respektive sfär. Men rent lojalitetsmässigt visade sig lojaliteten mot familjen vara starkare än mot arbetsgivaren.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt individers work-life balance har påverkatsunder covid-19 pandemin. Syftet med studien är också att få en fördjupad bild på vilket sättindividerna upplever en avsaknad av fysisk kontakt på arbetet. Det empiriska materialet ärinförskaffat genom att vi har utfört åtta intervjuer utifrån en högstrukturerad intervjuguidemed anställda på ett tjänstemannaföretag som finns runt om i Sverige. Urvalet iundersökningen består av ett bekvämlighets och strategiskt urval. De teoretiskareferensramarna som tas upp ligger till grund för hur materialet från intervjuerna skallanalyseras. Resultatet visar att balansen mellan arbetet och det övriga livet har förändratsunder Covid-19 pandemin. Detta i form av att respondenterna som har eller fortfarandearbetar hemifrån inte har får ett lika självklart avslut på arbetsdagen som de fått när de arbetarpå plats på kontoret. De upplever också att arbetet tar mer tid från det övriga livet men äventvärtom, det övriga livet tar tid från arbetslivet. Denna studie visar också hur viktigt det ärmed den sociala och fysiska närvaron av kollegor. Detta för att respondenterna anser ochupplever att det är lättare att kunna samarbeta med kollegor när man är fysiskt närvarande.

The intersection of gender and early-career stage on the mental health of physicians is emerging and evident. This qualitative, interview-based study explores the perspectives of early-career female physicians regarding their mental health in the context of their work, their experiences with taking a leave of absence from work, and promising practices and supports that can support early-career female physicians in the workplace with regards to mental health and leaves of absence. Nine interviews with female physicians in the first ten years of practice in Ontario were conducted and analyzed thematically. A conceptual framework borrowed from the Healthy Professional Worker (HPW) Partnership was employed and revised based on the findings. The findings suggest that increased awareness of the challenges faced by early-career female physicians may contribute to the destigmatization of mental health and leaves of absence and foster supports at work. Policy makers and regulatory bodies should consider developing equitable leave of absence policies for physicians and reframing how seeking mental health care is viewed to contribute to positive culture change.

Syftet med denna studie är att se om padel som fysisk aktivitet har någon påverkan på personers arbetstillfredsställelse. Vi ville även se om det skiljer sig i arbetstillfredsställelse från att personer inte spelat padel regelbundet tills att de utövar sporten kontinuerligt samtidigt som vi vill utläsa om deras inställning till träning och friskvård har förändrats. Vi har i studien genomfört åtta intervjuer med personer som både har ett arbete och spelar padel mer än vid ett tillfälle i veckan. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval där vi frågat personer i vår omgivning som vi tycker passar in i studien. Intervjupersonerna fick besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Teorierna som vi använt oss av i arbetet är arbetstillfredsställelse, motivation och work-life balance. Vi har även använt oss av forskning kring hälsa och välmående samt folkhälsoproblematik. Vi har sedan analyserat empirin som framkommit från intervjuerna med den tidigare forskning vi presenterat. Det resultat vi fått fram visar att padel är en bidragande orsak till en högre arbetstillfredsställelse och sundare inställning till träning samt en social plattform att spendera sin fritid på. Vi kan även se betydelsen av att röra på sig till vardags samt vikten av ett fritidsintresse i vuxen ålder.