The diploma thesis deals with the issue of work-life balance of employees and especially managers in a chosen company. The theoretical part is about issues of gender, factors influencing managers’ careers and possibilities of work-life balance. In the practical part, there is an analysis of a present situation in a company. On the basis of theoretical findings, analysis of company’s documents, a questionnaire and interviews with chosen employees, there will be made some suggestions for improving a present situation in a company. There will be also a financial evaluation of new steps as a part of final suggestion.

The purpose of this thesis was to contribute with new information within the research area, due to the low amount of secondary research regarding it. This thesis was conducted with a desire to gather primary data contributing to deeper knowledge and understanding of the gap between virtual meetings and technostress in relation to work-life balance, psychological well-being, and effectiveness. In order to conduct this research, a research design was developed in accordance with the field of research chosen to further investigate. A descriptive design with a deductive quantitative approach and the usage of an online survey sent out to a sample, with 107 valid responses, has enabled the completion of this thesis. For the analysis of the primary data collected for this study, the tool SPSS was used in order to investigate the correlations. This research concludes that a majority of the hypotheses are accurate and that technostress, in these hypotheses, does impact employees through virtual meetings in a negative way. The respondents felt that virtual meetings do in fact decrease their ability to obtain a healthy work-life balance, psychological well-being, and an effective standard. Therefore, the conclusion becomes highly recognizable as it contributes to fulfilling the distinguished gap.

Syftet med denna studie var att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse för hur smartmobiler används i arbetssammanhang. Studien var av kvalitativ ansats där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 15 respondenter (N=15), 8 män och 7 kvinnor. Deras ålder varierade mellan 20–56 år där heltidsarbete på kontor samt en daglig användning av en smartmobil var de kriterier som fanns för att deltaga i studien. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i 6 övergripande teman och tillhörande underteman. Studiens resultat visade att samtliga respondenter upplevde smartmobilen som ett verktyg i arbetet med många fördelar, dock fanns även tecken på att den kunde distrahera och stressa användarna. Analysresultatet visade även att upplevelserna skiljer sig i arbets- och privatliv, där smartmobilerna används i en större utsträckning och till mer nöjesrelaterade funktioner på fritiden.

Flexible working hours is a work regulation which both creates opportunity for an increased flexibility but on the other hand demands the same from the employee. An increase in availability for the employees has contributed to a more blurred line between work and free time. This study has examined how flexible working hours affects the employees stress levels, workload and work life balance. Previous research has shown that stress, workload and work- life balance continuously interact and correlate with each other. Results both show that flexible working hours has positive and negative effects on all the subject matters. Using a qualitative method six interviews has been completed and from the collected data it can be concluded that all the interviewed work more than their contracted hours. Furthermore, it can also be shown that the constant availability complicates work-life balance. Finally, the data also presents a form of acceptance and normalizations around the demands and what is expected from an employee with flexible working hours. / Förtroendearbetstid är en arbetstidsreglering som både möjliggör en ökad flexibilitet men samtidigt kräver detsamma från den anställda. En ökad tillgänglighet för de anställda har bidragit till att gränsen mellan arbete och fritid inte är lika tydlig. I den här studien undersöks det hur förtroendearbetstid påverkar den anställdas stress, arbetsbelastning och gränsdragningen mellan arbete och fritid. Tidigare forskning visar att stress, arbetsbelastning och gränsdragning är sammankopplade till varandra och att det sker en ständig växelverkan. Det finns resultat som både visar på positiva och negativa effekter på samtliga forskningsområden till följd av förtroendearbetstiden. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex intervjuer och utifrån det insamlade materialet dras slutsatsen att samtliga respondenter arbetar mer än avtalad tid. Vidare visar resultatet att den ständiga tillgängligheten försvårar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet leder även fram till att det finns en acceptans och normalisering kring vad som krävs och förväntas från den anställda med förtroendearbetstid.

Background: Innovation is usually connected with benefits inside companies, the most cited by researchers is the competitive advantage. However, the pursuit of innovation may lead to a harmful working environment that can increase stress levels among employees. An industry that is well known by its innovativeness is the tech industry, therefore an investigation on their working environment is important. Purpose: Our purpose is to analyse if tech companies are creating a stressful working environment for their own employees, what are the factors that creates this and what kind of techniques and methods are companies using to tackle the increase stress in their working environment. Understanding these topics, we provide a contribution to the theory and a suggestion for companies follow in order to reduce stress among employees without losing their pursuit for innovativeness. Method: We utilize secondary data collected from different type of sources. Also, we use real life examples of companies that are trying tackle stress in their working environment, providing insights on their actions and the outcome of them. Conclusion: The results show that technology companies have several factors that increase stress in their working environment, some of them associated with company characteristics, and other associated with the industry that the tech companies are competed in. Also, some of those stressors are not being tackled by methods or techniques that companies areiiusing in order to reduce the stress among employees. In order to improve their working environment, we suggest technology companies to follow our proposed strategy based in three pillars: flexibility, support and communication.

No description available.

No description available.

No description available.

Technological development has made working conditions more digital in today’s society, where the use of wireless aids has removed boundaries creating a more flexible working environment. Individuals now have the ability to decide for themselves about when, where and how ones work should be performed. The purpose of this study is to obtain an insight on how work without boundaries is experienced by individuals. Previous research links work with less boundaries to a more sustainable lifestyle where the individual has the ability to easier separate work from leisure time. This is however highly dependent on work characteristics which determines the possibility of flexible working conditions. This study has by the use of qualitative interviews aimed focus on real estate brokers, an occupation which has work characteristics that are considered to be less determined by boundaries in terms of working hours and income. This study highlights strategies on how real estate brokers can separate work life from private life, or choose to combine the two. Finally, the study has identified a set of characteristics which are important to the individual when it comes to managing work without boundaries. / Samhällets teknologiska utveckling har möjliggjort en ökad gränslöshet i arbetslivet och dagligen används portabla hjälpmedel som bidrar till arbetets flexibilitet. Den enskilda individen får i större utsträckning själv bestämma när, var och hur arbetet ska utföras. I denna studie undersöks hur individer kan uppleva och hantera gränslöshet med syftet att få en djupare förståelse för fenomenet gränslöst arbete. Enligt tidigare forskning är upplevelsen av gränslöst arbete kopplad till möjligheten för en fritid som inte inkluderar arbetet, detta för att möjliggöra återhämtning och för att bibehålla välmående i längden. Beroende på yrkets karaktär är detta dock inte alltid möjligt. Studien har genom kvalitativa intervjuer fokuserat på en grupp fastighetsmäklare vars yrke har en tydlig gränslöshet där allt från arbetstid till inkomst varierar. Studien synliggör även strategier som innefattar att individen antingen kan välja att kombinera arbetslivet med privatlivet eller att se dem som två separata sfärer utan koppling till varandra. Vidare har olika karaktärsdrag identifierats som tycks vara av stor vikt för både hanteringen och upplevelsen av det gränslösa arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka människors upplevelse av att arbeta med sin passion. Vi vill även utforska vad det är som motiverar dessa personer till att lägga ned den tid och kraft som krävs för kunna arbeta med passionen. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer med personer som antingen helt, eller till viss del, försörjer sig på sin passion. Respondenternas yrken är: Cellist, Författare, Vinimportör, Projektledare/Idrottschef, Hudterapeut, Fotograf, Musikproducent, Glaskonstnär och Musikalartist. Vi har gjort urval efter vår teoretiska referensram för att kunna svara på våra frågeställningar. Urvalet är på så sätt ett målstyrt urval men vi har även till viss del gjort ett fåtal bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalen gjordes till följd av covid-19. Som grund till vår uppsats har vi valt teorier om passion, motivation, självledarskap, work-life balance samt roll och identitet. Dessa används för att analysera den insamlade empirin från intervjuerna. Resultatet visar att oberoende på vilket yrke respondenterna har känner de alla samma glädje och tacksamhet över att kunna ha sin passion som yrke. Deras motivation kommer inifrån då glädjen över själva utövandet och önskan om att hela tiden utvecklas är det som dagligen driver dem till att fortsätta. Studien visar även att det finns utmaningar med dessa yrken. En av dessa är att respondenterna kan känna en så stark dragningskraft till deras passion att de andra delarna i livet hamnar i konflikt med passionen.