Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre huvudteman och sju underteman. Huvudtemana blev: Förvandlas från frisk till sjuk, Existentiella förändringar samt Vårdpersonalens betydelse. Resultaten visar att kvinnor med bröstcancer förlorar sin identitet. Förlusten leder till känslor av rädsla och lidande. Deras livsperspektiv förändras och de inser vad som är viktigt i livet. Fokus läggs nu relationer och egna intressen. Vidare visade vårt resultat att kvinnor upplevde stöd från närstående och vårdpersonal som betydelsefullt. / Breast cancer is one of the most common cancer diagnoses among women. Approximately 7 000 Swedish women are diagnosed with the disease every year. Despite the amount of breast cancer diagnoses the prognosis are good and 75 percent of the women survives from the disease during a 10 year period. The aim of this study was to shed light on women’s experiences of how breast cancer affects their life situation. The method was a literature review. The analyse resulted in three main themes and seven subthemes. The main themes became: Transition from healthy to sick, Existential changes and The impact of health care providers. The results showed that women with breast cancer lose their identity and these losses lead to feelings of fear and suffering. Their life perspective changed and they realized what’s important in life. They now focus on relationships and their own interests.   Furthermore, our result showed that women experience support from relationships and health care providers as important.

<p>Diss. Umeå : Universitet, 1985</p> / digitalisering@umu

Background: An Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) is a technical device used in the treatment of ventricular arrhythmias. After the implantation of an ICD the entire life situation can be affected with psychological and social consequences for the patient and his/her next of kin. The healthcare professionals play a vital role in providing educational information, support, and technical follow-up of the device. During recent years more and more hospitals have introduced a more team based organisation where the physicians collaborate with specialised ICD nurses. Aim: The overall aim of the thesis was to explore how patients with an ICD experienced their life situation and howhealthcare professionals described their experiences of delivering care to ICD patients. Methods: The design was descriptive, combining both quantitative and qualitative approaches, and the data was collected from Sweden and the USA. The Uncertainty of Illness Scale (MUIS-C) and Quality of life Index (QLI) instruments were used to determine the level of uncertainty and satisfaction with life (I), in-depth interviews with a phenomenographic approach was used to describe how Swedish and US patients living with an ICD conceived their life situation (II, III) and how healthcare professionals’ experienced delivering care to patients with an ICD, (IV). Finally, to explore clinical aspects of ICD care in Sweden, the Delivery of ICD Questionnaire (DOIQ) was used to describe the healthcare professionals’ experiences and a content analysis was used to describe the written educational information material provided to patients (V). Results: There were no differences in uncertainty between pre and post ICD implantation either in Swedish or the US patients. Satisfaction with life was significantly higher among US patients compared to Swedish patients both before and after ICD implantation within the health-functioning, socio-economic and psychological-spiritual domains. The Swedish ICD patients experienced a significantly higher satisfaction with life within the socioeconomic domain after 3 months. (I). The patients felt safe in having an ICD implanted, but the conceptions varied from seeing the device as a life saver to being worried about what could happen. Gratitude at having an ICD varied from happiness at being alive to something that was alien and disturbed the patient. Being more or less dependent included how patient experienced feelings from well-being to grief. Having a network varied from having sufficient support to loneliness. Having a belief in the future ranged from having confidence to look forward to resignation. Gaining awareness described patients’ adaptation to living with an ICD and limitations due to the ICD (II). The patients also underwent a transition from becoming aware of the restriction in the life situation through a process of adaption and having trust in the ICD. This phase was followed by a reorientation phase where they adapted to their life situation and the patient and his/her family regained of their lives (III). The healthcare professionals strove to provide competent and individualised care and infuse confirmation to the patients in form of information, education and support. They gave the patients tools to handle their life situation, through existential support and mediating security (IV). Half of the hospitals had nurse-based clinic and others planned to introduce them. Three hospitals performed follow-up in the form of remote home monitoring. The nurse had specific ICD education from ICD companies and/or various university courses. In the educational information material the biophysical dimensions dominated while the emotional dimension was scarcely described, and the spiritual-existential was not referred to at all (V). Conclusions: This thesis offers a further contribution to the scholarly discussion about the relationship between technology and human existence and how to cope with this transition. Our studies revealed that the embodiment of the ICD reflects a merger of experiences about its presence and potential from both patients’ and healthcare professionals’ perspective. This research hopefully encourages healthcare professionals to carefully reflect on what it is like to live with an ICD and to consider practice improvement for the patients’ and the next of kin.

No description available.

<p>Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts. Studiens teoretiska referensram består av teorier om fattigdom och mänsklig utveckling av Amartya Sen och Martha Nussbaum, samt postkolonial feministisk teori av Chandra Mohanty. Uppsatsens slutsatser är att kvinnors livssituation i de två delstaterna beror till stor del på faktorer som distrikt, ort, klass, kast, stam, religiös tillhörighet, ordning i syskonskaran, samt position i familjen. Men det finns även regionala skillnader som påverkar kvinnors livsvillkor. I Punjab finns bl.a. en stark sonpreferens och flera patriarkala traditioner medan Kerala har tidigare matrilinjära traditioner samt ett starkt socialt skyddsnät. Vidare har delstaterna något olika politiskt fokus, olika traditioner och inställning till utbildning, olika traditioner kring kvinnors politiska organisering samt olika traditioner och sedvänjor gällande kvinnors position och frihet inom familjen som kan sägas gynna kvinnor i Kerala. Sammantaget kan sägas att kvinnors förmåga att undkomma fattigdom är något större i Kerala än i Punjab.</p>

This study is about parents with young children and how parenthood affects their personal physical exercise habits and what would be done to facilitate those habits. Research has shown that a large part of the Swedish adult population do not exercise enough. Besides it has been shown that parents exercise less than adults without children. According to research, parenthood changes the life situation and with this occurs factors that complicates the possibilty to exercise regularly. The aim of this study was therefore to analyse parents’ view of and approach to their own exercise. This with the expectations to create knowledge that could be useful for local sports clubs about how they can operate to attract more parents to exercise in their organisations. Questions about how exercise habits changes when becoming a parent, what obstacles that can emerge and what is requested from the parents to be able to exercise were examined. The data was collected through means of qualitative interviews of parents. The results showed that parenthood involves a change of the life situation and with it many obstacles occurs such as changed prioritys, childcare and lack of time. Additionally to this parents feel neglected as a group and requests solutions of their obstacles. Therefore, the sportsclubs’ need to adapt so they can provide parents with their requests.

Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan. / The study deals with the waste problem in Palu and how problems were handled. Swedish actors Biogas Systems and Swedish Technical Research Institute (SP) have implemented revolutionary project in the city of Palu on Sulawesi, Indonesia. In addition to the growing waste problem in Palu, so many people live in the city dump in extremely poor conditions. Too vercome the waste problem and help these people to a better life situation, several projects have been implemented by the Swedish actors. Among other things, a biogas plant has been built on a landfill to take care of the harmful greenhouse gas, methane. The plant converts methane to biogas which generate power to the newly built rows of houses that SP with Palu municipality has erected. These newly built rows of houses has become the new home for all families in the city dump, which previously lived in shacks built of materials from the landfill. The purpose of the study is to investigate how Swedish actors work to create sustainable development through technological knowledge in Indonesia. A suitable method to analyze this are interviews with the actors involved in the projects. Interviewing the Swedish actors and Palu municipality has been important mostly to get two perspectives on the projects and strengthen the reliability. Projects in Palu has managed to provide new opportunities for the people living at the dump. Their lives and well-being has clearly improved, and that the children of the families who live at the dump have had the opportunity to go to school.

Sammanfattning Syftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ”parsjuklighet” fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem. Deprimerade fäder upplevde det svårare att hantera sitt barns temperament. Fäderna blev mer irriterade och hade mindre tålamod för barnet vilket gav färre positiva föräldra-barn interaktioner, vilket i sin tur påverkade barnens vokabulära utveckling negativt. I den föreliggande studiens resultat framkom även att fadern kan uppvisa känslomässiga yttringar i form av exempelvis irritation och ilska som tecken på postpartumdepression samt att prenatal depression var en riskfaktor för fadern att drabbas av postpartumdepression. Ingen av de granskade studierna bedömdes ha låg kvalitet och endast två studier bedömdes ha medelkvalitet efter utförd granskning. Författarna till föreliggande studie anser att depression hos fadern bör identifieras och uppmärksammas eftersom tillståndet inte bara kan få konsekvenser för partnern utan även för barnets välbefinnande och utveckling.   Nyckelord: Faderlig postpartumdepression, Familj, Livssituation, Riskfaktorer, Förebygga. / Abstract The purpose of this literature study was partly to describe how paternal postpartum depression effects the life situation of the family and to decribe which signs and risk factors that exist for paternal postpartum depression. Empirical articles were searched in Medline database (PubMed) and fourteen articles were selected. The articles were reviewed for quality regards the selection and dropping. Tables of the articles method and result description was compiled. Result of the present study revealed that an increased risk of "couple morbidity" existed and even the children were affected. Children of depressed fathers were more likely to have temperament problems. Depressed fathers felt difficulties in dealing with their childs temperament. The fathers became more irritable and had less patience for the child which resulted in fewer positive parent-child interactions, which in turn affected the children's vocabulary development negatively. The results of the present study also revealed that the father may display emotional expressions in the form of irritation as well as anger as a sign of postpartumdepression and that prenatal depression was a risk factor for the father to suffer from depression. After performed review none of the selected studies were judged to have low quality and only two studies were judged to have medium quality. The authors of the present study consider that depression in the father should be identified and addressed, since depression not only can have consequences for the partner but also on the child's welfare and development. Keywords: Paternal postpartum depression, Family, Life situation, Risk factors, Prevention.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten presenterades i fem huvudkategorier som speglar människors upplevelse av sin livssituation efter genomgång av Bariatrisk kirurgi; Förändrad kroppsuppfattning, känsla av ändrade relationer, positiva och negativa känslor relaterade till operationen, känslor relaterade till förändrat ätbeteende, och hälsorelaterade upplevelser. Slutsats: Förutom viktminskningen, kan Bariatrisk kirurgi även ha både positiv och negativ påverkan på människors fysiska och psykosociala liv. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap kring hur de som opererats upplever sin livssituation, så att de kan vägleda och stödja dem. / Background: The treatment of severe obesity with Bariatric surgery has shown a dramatic increase. The goal of Bariatric surgery is through weight loss, reduce morbidity and mortality. However, the physical, mental and social life of the patients is affected following the surgery. Purpose: The aim of this study is to describe what patients experience in their life situation after undergoing Bariatric Surgery. Method: The study was conducted as a literature study and was based on 11 scientific articles. Results: The results are presented in five main catego-ries reflecting what people experience in their life situation after undergoing Bariatric Sur-gery: altered body image, sense of changing relationships, positive and negative feelings re-lated to the surgery, feelings related to their altered feeding behavior, and health-related expe-riences. Conclusion: Apart from weight loss, Bariatric surgery can also have both positive and negative impacts on the physical and psychosocial lives of patients. It is therefore im-portant that health professionals have knowledge about what Bariatric patients may experi-ence in their lives, so that they can provide them with appropriate guidance and support.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information. / Aim: The aim of this study was to examine how women living with incurable cancer described the palliative phase based on their own stories on the Internet. Method: The study was performed with qualitative descriptive approach and included six blogs written by women diagnosed with incurable cancer. The Google search was used to collect data and the keywords were “incurable cancer” and "blog”. To answer the aim of the study a qualitative content analysis, according to Graneheim and Lundman (2004), was performed. Results: The women experienced physical and social changes as well as psychological pressure and they used various strategies to manage their lives. The women felt that both daily life and relationships changed due to the disease and it turned out that relatives had an important supporting role to play. A strategy of great importance was communication and some of the women highlighted the importance of getting to talk about their illness and death. It was revealed that the women experienced writing meaningful for themselves and also for others. Conslusions: The study provides a greater understanding to the experience of living with incurable cancer. It also gives an opportunity to understand the coping strategies that patients use to manage their lives. A personal story on the Internet is a relatively new source of greater knowledge, as seen from the patient's perspective. The Internet is a growing forum that in healthcare should be seen as a resource for gathering information.