The purpose of this study was to examine occupational therapists experiences of health-promoting dialogue. Today, there is no research that shows the importance of the health-promotion dialogue as an individual factor of change in occupational therapeutic treatment. The study was conducted with a qualitative approach in which the authors conducted ten semi-structured interviews with occupational therapists, working in municipal health care and was active in the south and middle part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive approach was used for the study. This resulted in the following categories; Health promoting or health informative counselling; The environmental dimensions effect on the counselling and Lifestyle habit as everyday habit. The first category indicated that health-promoting dialogue seldom originated from an evidence-based method and had a promoting or informative approach, depending on the level of counselling competence of the occupational therapist. The second category showed that the environmental dimensions played an important role in counselling implementation as well as for the outcome, but seldom supported it. The third category showed that the occupational perspective effected the counselling process, based on its focus on occupation as a therapeutic mean. The study identified multiple promoting and limiting factors which effected the occupational therapists health-promoting dialogue. The authors conclude that this knowledge would contribute to improve the quality in the health-promoting dialogue process of the occupational therapist. This study shows how competence, environment and the occupational perspective constitutes crucial and cooperative factors for the potential change in the health-promoting dialogue. / Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Idag saknas forskning som visar på det hälsopromotiva samtalets betydelse som individuell förändringsfaktor i arbetsterapeutiskt behandlingsarbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där författarna genomförde tio semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade inom kommunala sektorn och var verksamma i Skåne eller Uppsala län. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för studien. Detta resulterade i följande kategorier; Hälsopromotivt eller hälsoinformativt samtal; Miljödimensionernas påverkan på samtalet och Levnadsvanan som vardagsvana. Den första kategorin visade att samtalen om levnadsvanor sällan utgick från en evidensbaserad metod och hade en promotiv eller en informativ ansats, beroende på graden av samtalskompetens hos arbetsterapeuten. Den andra kategorin visade att miljödimensionen spelade en viktig roll för samtalets genomförande och utfall men sällan bidrog till att stödja det. I den tredje kategorin framkom det att det arbetsterapeutiska förhållningssättet påverkade samtalsprocessen utifrån dess fokus på aktivitet som terapeutiskt medel. Studien identifierade ett flertal främjande och begränsande faktorer som påverkade arbetsterapeuters samtal om levnadsvanor. Författarna anser att denna kunskap skulle kunna bidra till att höja kvaliteten i arbetsterapeuternas hälsopromotiva samtalsprocess. Studien visar på hur kompetens, miljö och det arbetsterapeutiska perspektivet utgör centrala och samverkande faktorer för samtalets förändringspotential.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en metabolisk sjukdom som i grund beror på nedsatt känslighet för insulin. Diabetes är en sjukdom som har blivit allt mer förekommande i samhället. Utan behandling kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer. Bra kost, fysisk aktivitet och god medicinering är viktiga livsstilsförändringar som rekommenderas för att hantera sjukdomen på ett bra sätt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska vad vuxna med diabetes typ-2 behöver förändra med sina levnadsvanor efter diagnos samt hur förändringarna upplevs. Metod: En litteraturstudie med 12 kvalitativa originalartiklar från 11 länder, hämtade från PubMed med publiceringsår mellan 2012-2022. Resultat: De fem teman som identifierades där patienter behöver förändra sina levnadsvanor var; förändring i kostvanor, förändring i fysisk aktivitet, förändring i medicinering, förändring i sociala relationer och förändring i vårdmöten. Samt två subteman inom varje tema urskiljdes; Positiva och negativa upplevelser. Det framkom att stöd, information och motivation i den nya livsstilen resulterat i positiva upplevelser. De negativa delarna som tas upp är dåliga förutsättningar samt brist på stöd och motivation. Slutsats: Patienter upplevde att förändrade kostvanor, fysisk aktivitet, medicinering, sociala relationer och vårdmöten var de största vardagliga förändringarna. Vuxna upplever förändringar i levnadsvanor på antingen ett positivt eller negativt sätt. Kunskap inom området kan leda till ökad förståelse för vilka förändringar vuxna genomgår efter diagnos samt vad som kan öka motivation till större förändringar. Vidare forskning kring detta område kommer behövas i framtiden. Detta då diabetes-typ 2 blir allt mer förekommande i samhället och kommer bli vanligare att stöta på inom vården. / Background: Type-2 diabetes is a metabolic disease that occasionally occurs due to reduced sensitivity to insulin, with an increase in today's society. Without treatment, the disease can lead to very severe complications. The main treatment entails big lifestyle changes that affect the patient's daily life. A good diet, physical activity, and medications are recommended adjustments to manage the disease in a healthy way. Aim: The purpose of the literature study was to explore what adults with type 2 diabetes need to change with their lifestyles after diagnosis and how the changes are experienced. Method: A literature study with 12 qualitative original studies from 11 countries, retrieved using PubMed with publication years between 2012-2022. Results: Five themes were identified, in which patients had to change their lifestyles;  diet, physical activity, medication, social relations and medical consultations. As well as two subthemes; positive and negative experiences. Support, information and motivation showed good results with patients having positive experiences. Negative experiences descended from bad living conditions as well as lack of motivation and support. Conclusions: Patients expressed that dietary habits, physical activity, medication, social relations, and medical consultations were the biggest changes in daily life. Adults experience lifestyle changes in either a positive or negative way. Knowledge in this area can lead to increased understanding of which changes adults go through after diagnosis. Further research in this area will be needed in the future as diabetes type 2 becomes more common in our society.

Bakgrund Övervikt och obesitas ökar runt om i världen och det finns flera faktorer som påverkar förekomsten samt ökar risken för följdsjukdomar. Motiverande samtal är en metod som ursprungligen användes i beroendevården. Metoden används nu även i andra delar av hälso- och sjukvården samt appliceras på beteendeförändring av levnadsvanor. Sjuksköterskans professionella ansvar är att ge en personcentrerad vård och att möta personerna där dem är samt stärka deras självförmåga. Genom att sammanställa forskning inom ämnet kan det skapa mer kunskap och förståelse för metoden motiverande samtal. Syfte Att belysa effekten av motiverande samtal som metod för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Metod En icke-systematiskt litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats har genomförts. Datainsamling har genomförts med identifierade sökord i databaserna PubMed , PsycInfo och CINAHL. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet är sammanställt med integrerad dataanalys. Resultat I studiens resultat framkom en huvudkategori– Positiv förändring av levnadsvanor. Motiverande samtal som metod har visat att det är en bra metod för att främja hälsosammare levnadsvanor. En ökning av mängden fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor är levnadsvanor som förbättrades genom motiverande samtal. Resultatet visade att personernas tro på sig själva ökade och sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utföra motiverande samtal. Slutsats Det framkommer i denna litteraturöversikt att motiverande samtal har en positiv effekt för att främja hälsosammare levnadsvanor hos personer med övervikt och obesitas. Sjuksköterskans profession är en viktig del i utförandet för att öka personens självförmåga och beteendeförändring. Motiverande samtal visade i denna litteraturöversikt påverka personens vilja till beteendeförändring och detta ledde till ökad mängd fysisk aktivitet, bättre kostvanor och viktnedgång. / Background Overweight and obesity are increasing around the world and there are several factors that influence its prevalence and increase the risk of sequelae. Motivational interviewing is a method that was originally used in addiction care. The method is now also used in other parts of health care and is also applied to behavioral change in lifestyle habits. The nurse's professional responsibility is to provide person-centered care and to meet the person where they are and strengthen their self-efficacy. By compiling research on this topic, it can create more knowledge and understanding of the motivational interviewing method. Aim To highlight the effect of motivational interviewing as a method to promote healthier lifestyles in people with overweight and obesity. Method A non-systematic literature review with ten original scientific articles with a quantitative approach has been carried out. Data collection has been carried out using identified keywords in the databases PubMed, PsycInfo and CINAHL. All articles are quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled with an integrated data analysis. Results In the results of the study, one main category emerged – Positive change in living habits. Motivational interviewing as a method has proven to be a good method for promoting healthier lifestyles. An increase in the amount of physical activity and improved dietary habits are lifestyle habits that improved through motivational interviewing. The results showed that the person’s belief in themselves increased and that the nurse has an important role when it comes to carrying out motivational talks. Conclusions It appears in this literature review that motivational interviewing has a positive effect in promoting healthier lifestyles in people with obesity and overweight. The nurse's profession is an important part of the execution in order for the person to increase self-efficacy and behavioral change. Motivational interviewing was shown in this literature review to influence the person’s willingness to change behavior, and this led to an increased amount of physical activity, better eating habits and weight loss.

Résumé : La résistance à l’insuline est un facteur de risque important pour le développement du diabète de type 2. Un désordre au niveau du métabolisme postprandial, qui se manifeste par une diminution relative du stockage des acides gras (AG) dans les tissus adipeux, mène à un débordement plasmatique des AG et à leur canalisation dans les tissus maigres tels que le cœur, le foie et les muscles squelettiques sous forme de dépôts ectopiques. Ce phénomène, connu sous le nom de lipotoxicité, se développe dans un contexte de balance énergétique positive chronique favorisée par la consommation alimentaire excessive ainsi que la sédentarité et peut varier entre les hommes et les femmes. Plusieurs études démontrent que le changement des habitudes de vie peut corriger ces désordres métaboliques. Notre laboratoire a développé une méthode unique pour étudier le métabolisme des AG de façon non invasive à l’aide d’un traceur radioactif, l’acide 14(R,S)-fluoro-6-thia-heptadécanoïque ([indice supérieur 18]F-FTHA), un analogue des acides gras à longue chaines utilisé en tomographie par émission de positrons. Nos études antérieures ont démontré que chez les sujets intolérants au glucose (IG+) on observe des niveaux de captage des AG dans le myocarde plus élevés associés à une fraction d’éjection du ventricule gauche ainsi qu’un volume d'éjection systolique diminués. À la suite d’une intervention d’un an axée sur les habitudes de vie des sujets IG+, on note une diminution du captage des AG dans le myocarde ainsi qu’une amélioration des paramètres de la fonction cardiaque. Cependant, chez des sujets IG+ ayant suivi une restriction calorique d’une semaine sans modifications de leur niveau d’activité physique, nous avons observé une augmentation du captage des AG dans le myocarde en parallèle avec une diminution de la fraction d’éjection du ventricule gauche. La restriction calorique, l’activité physique et la perte de poids influencent le métabolisme des substrats énergétiques et la fonction cardiaque chez les IG+, mais le sexe biologique est aussi un facteur important qui agit sur ces derniers. Le captage élevé des AG par le cœur chez les hommes est expliqué par des niveaux de chylomicrons plus élevés alors que chez les femmes il est associé à l’obésité. Bien que nos études ne nous ont pas permis de faire un lien entre les habitudes de vie des sujets IG+ et les anomalies métaboliques observées en période postprandiale chez ces sujets ni d’identifier quels changements dans leurs habitudes de vie ont contribué aux améliorations métaboliques dans le myocarde, elles nous ont amenées à redéfinir nos outils méthodologiques pour mieux étudier les habitudes de vie et de prendre en considération les différences entre les hommes et les femmes dans nos études futures. / Abstract : Insulin resistance is a major risk factor for the development of type 2 diabetes. Abnormalities in postprandial metabolism, which are characterized by a relative decrease in fatty acid storage capacity in adipose tissue leading to fatty acid spillover into the systemic circulation, give rise to ectopic fat deposition in non adipose tissues such as the heart, the liver and skeletal muscles. This phenomenon, commonly referred to as lipotoxicity, arises within the context of a chronic positive energy balance which is the direct result of excessive food consumption together with decreased energy expenditure and may be different in men and women. Many studies have shown, however, that metabolic abnormalities are reversible with changes in lifestyle habits. Our laboratory has developed a unique non-invasive method to study dietary fatty acid (DFA) metabolism using a radioactive tracer, 14(R,S)-[[superscript 18]F]-fluoro-6-thia-heptadecanoic acid ([superscript 18]F-FTHA), a long-chain fatty acid analogue, in combination with positron emission tomography. Our previous work demonstrated that patients with impaired glucose tolerance (IGT+) display an increase in myocardial DFA partitioning associated with a decreased left ventricular ejection fraction and stroke volume. Following a one-year lifestyle intervention regimen in IGT+ subjects, a reduction in myocardial DFA uptake as well as an improvement in cardiac function parameters was observed. However, IGT+ subjects who participated in a short-term caloric restriction while maintaining their usual level of physical activity, experienced an increase in myocardial DFA partitioning in parralel with a decreased left ventricular ejection fraction. Caloric restriction, physical activity and weight loss all have an impact on energy substrate metabolism and cardiac function in IGT+ patients, but gender is a major determinant as well. Increased myocardial DFA uptake in men is driven largely by elevated circulating chylomicron-TG levels whereas in women it appears to be associated with obesity. Although it was not possible for us to establish a link between IGT+ patients’ lifestyle habits and the postprandial metabolic abnormalities that they display nor to identify which lifestyle changes contributed to the metabolic improvements in the heart observed after the intervention, our studies helped redefine our methodological tools for assessing lifestyle parameters and underlined the importance of considering gender differences in our future studies.

No description available.

Klimat och levnadsvanor är faktorer som kan påverka människors upplevda hälsa. Denna studie har utforskat hur svenskar som har flyttat till Australien upplever att deras hälsa har förändrats efter flytten. En kvalitativ studie har gjorts genom 10 semistrukturerade intervjuer, med svenskar som numera bor i Australien. Syftet med studien var att utforska hur klimat och levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien. Resultatet visar att miljön i Australien möjliggör mer fysisk aktivitet och att vädret och framförallt längre och ljusare dagar har en påverkan på både mående och aktivitetsnivå. Vidare visar resultatet att alkoholvanorna skiljer sig åt i Australien och Sverige på det sättet att de i Australien har en mer avslappnad inställning till alkohol och dricker oftare tillskillnad från Sverige där de dricker mer sällan, men istället större mängder alkohol per gång. Dessutom framkommer det att levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet samtliga är faktorer som påverkar välmåendet. / Climate and lifestyle habits are both factors that can affect peoples experienced health. This study has explored how Swedes who have moved to Australia experience that their health has changed after the move. A qualitative study was done with 10 semi- structured interviews, with Swedes that now live in Australia. The purpose with the study was to explore how climate and the lifestyle habits physical activity, diet and alcohol use has had on the experienced health on Swedes who have moved to Australia. The result shows that the environment in Australia makes it possible to be more physically active and that the weather and especially longer and lighter days affects both the mental wellbeing and the activity level. Furthermore the result shows that alcohol habits are different in Australia and Sweden in the sense that people in Australia have a more relaxed attitude towards alcohol and drink more often in comparison to the people in Sweden who drink less often, but larger quantities each time. The study also show that lifestyle habits, mental health and mentality are all factors that affect the wellbeing.

Contexte. Les instances de recherche en pédiatrie mentionnent que le temps d’écran crée des conséquences négatives immédiates et ultérieures sur la santé et les saines habitudes de vie des enfants et des adolescents. Ils suggèrent une supervision parentale, un encadrement du temps d’écran ainsi que des espaces et des moments sans écrans. Toutefois, nous savons que les pratiques parentales efficaces sont la source primaire de socialisation et établissent donc les habitudes de vie d’une famille. Les pratiques parentales sont aussi souvent utilisées dans des programmes de prévention pour les comportements et pour les habitudes de vie chez les jeunes. Objectif. Nous souhaitons examiner l’effet modérateur des pratiques parentales efficaces sur les liens entre la présence d’une télévision dans la chambre des garçons et filles au préscolaire et les saines habitudes de vie ultérieures (l’activité physique à l’extérieur des heures scolaires, les habitudes alimentaires et la durée du sommeil). Méthode. Les participants (929 garçons et 930 filles) proviennent d’une cohorte de naissances de l’Étude longitudinale du développement des enfants du Québec (ÉLDEQ). La télévision dans la chambre (rapportée par l’enfant et confirmée par l’intervieweur) et les pratiques parentales efficaces (rapportées par la mère) ont été récoltées à 4 ans. Les saines habitudes de vies (rapportées par la mère) ont été récoltées à 10 ans. Des régressions linéaires ont été effectuées pour tester l’hypothèse d’une modération en faisant des analyses stratifiées par le sexe, tout en contrôlant pour des caractéristiques individuelles et familiales. Résultats. La télévision dans la chambre n’est pas associée significativement sur les saines habitudes de vies, tant chez les gars et les filles. Les pratiques parentales modèrent significativement le lien entre la télévision dans la chambre et l’activité physique à l’extérieur des heures scolaires chez les gars. Des pratiques parentales efficaces élevées chez les garçons augmentent l’activité physique à l’extérieur des heures scolaires quand un garçon a une télévision dans sa chambre, comparativement à des pratiques parentales efficaces faibles. Pour les filles, les pratiques parentales efficaces prédisent une plus grande durée de sommeil, en tant qu’effet direct. Les pratiques parentales modèrent significativement le lien entre la télévision dans la chambre et la durée du sommeil chez les filles. Les pratiques parentales efficaces élevées augmentent la durée du sommeil quand une fille a une télévision dans sa chambre, comparativement à des pratiques parentales efficaces faibles. Conclusion. Les pratiques parentales efficaces peuvent être considérées comme un facteur de protection sur les saines habitudes de vie associées avec une télévision de la chambre, améliorant ainsi les chances d’un développement optimal chez l’enfant. Ainsi, la parentalité est une cible pertinente pour les programmes de prévention, particulièrement pour l’activité physique à l’extérieur des heures scolaires chez les garçons et la durée du sommeil chez les filles. / Background. Community pediatricians and allied youth services report that screen time creates immediate and subsequent well-being and lifestyle risks in children and adolescents. In fact, current guidelines recommend parental supervision and monitoring of screen time as well as screen-free spaces and moments. Effective parenting practices are often targeted in prevention programs addressing behavioral development and diminishing risk for mental psychopathologies. Little is known regarding the role of parenting in effectuating guidelines. Objective. This study aims to examine the moderating effect of parenting practices on the relationship between the presence of a television in the preschool child’s bedroom and subsequent healthy lifestyle habits (physical activity outside school hours, healthy eating habits and sleep duration). Methods. Participants (929 boys and 930 girls) are from the Quebec Longitudinal Study of Child Development (QLSCD) birth cohort. Bedroom television (reported by children and confirmed by interviewer) and effective parenting practices (reported by mothers) were collected at age 4. Mothers reported on chilren’s healthy lifestyle habits at age 10. Linear regressions were conducted, stratified by sex, to test expected moderation hypothesis by controlling for child and family characteristics. Results. Bedroom television was not significantly associated with lifestyle risks, both in boys and girls. Parenting practices significantly moderated the relationship between bedroom television and physical activity outside school hours for boys. Better parenting practices were associated with increases in physical activity outside school hours when a bedroom television was present, compared with lower effective parenting practices. For girls, effective parenting for girls predicted higher sleep duration as a direct effect. Parenting practices significantly moderated the relationship between bedroom television and sleep duration for girls. Better parenting practices were associated with increases sleep duration in the presence of a bedroom television, compared with lower effective parenting practices. Conclusion. Effective parenting practices can be considered as a protective factor for lifestyle habits associated with the presence of a television in the preschool bedroom, thus bettering chances of optimal development. These findings support the role of parenting as a program target for risk prevention.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom där antalet ökar varje år. Bidragande faktorer till ökningen är bland annat ohälsosamma levnadsvanor samt en stillasittande livsstil. Då ett förhöjt blodglukos kan medföra diabetesrelaterade komplikationer har sjuksköterskor som roll att stödja personer med DM2 till att bibehålla ett normalt blodglukos vilket kan uppnås genom förändrade levnadsvanor. Syfte: Sjuksköterskans erfarenheter av att stödja personer med diabetes mellitus typ 2 att förändra levnadsvanor. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Från databaserna Cinahl och Pubmed utvanns tio artiklar som kvalitetsgranskades utifrån SBU:s Granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Popenoe’s kvalitativa analysmetod. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades tre huvudkategorier; Faktorer som påverkar egenvården, sjuksköterskans förhållningssätt och alternativa metoder för underlättande av stöd där resultatet presenteras i åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor erfor flera faktorer som påverkade hur stöd kunde bidra till främjandet av förändrade levnadsvanor. God kunskap och kommunikation samt personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskor beskrev svårigheter kring att besitta rätt kunskap till att förmedla personer med DM2. Sjuksköterskor ansåg även att e-hälsa borde få större plats inom diabetesvården då det upplevdes underlätta kommunikationen. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a folk disease where the number increases every year. Contributing factors to this increase includes unhealthy life habits and sedentary lifestyle. Elevated blood sugar can entail diabetes-related complications where the nurse has a role to support people with DM2 to maintain a controlled blood sugar which can be achieved through changes in lifestyle. Purpose: Describe nurse’s experiences of supporting people with diabetes mellitus type 2 to change lifestyle habits. Method: This degree project was conducted as a literature review based on articles with a qualitative approach. The literature study was based on ten scientific articles found in databases Cinahl and Pubmed. Quality review of the articles according to SBU:s Review template for qualitative research and data analyses based on Popenoe’s qualitative analysis method was conducted. Findings: After analysis of all articles, three main categories were identified; factors that affect self-care, the nurse’s approach and alternative methods for facilitating support. The results were categorized into a total of eight subcategories. Conclusion: Nurses experienced multiple factors that affected how support could contribute to promoting a change in lifestyle habits. Good knowledge and communication along with person-centered care. Nurses described difficulties about possessing the right knowledge to convey to people with DM2. Nurses also perceived that e-health should get a bigger spot within diabetic care as it was perceived that it facilitated communication.

Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.

The aim of this thesis is to examine what ideas of unhealthy lifestyle are prominent in the recently published national care protocol for unhealthy lifestyle habits in Sweden, henceforth Vårdprogrammet. These ideas will further be examined in relation to older systems of ideas/ideologies within health care, based on previous research. The empirical material consists mainly of Vårdprogrammet. Aiming to deepen the understanding of this material, I have further perused current official reports regarding public health, related guidelines from the National Board of Health and Welfare as well as related regional care protocols. The method used is inspired by the model developed by Mats Lindberg for qualitative analysis of ideas and ideological content. The analysis of the empirical material shows that the health concept is defined by pointing out its negation, i.e. what unhealthy lifestyles look like. Vårdprogrammet expresses a line of political, cultural and ethical values. They can analytically be summarized as (1) democracy and equality, (2) climate awareness, (3) demands of evidence-based knowledge (4) political cooperation, and (5) ethical principles. The work with unhealthy lifestyle is related to the UN global aim for sustainable development. Agenda 2030 can be viewed as an overall societal hygienic programme, within which the large health problem that lifestyle habits constitute, will be solved. Similar views were held within social hygiene in the mid-19th century, where health and disease were seen as a societal matter. Vårdprogrammet is stated to be based on the ethical principle of person-centred approach. One can however also discern other ethical principles, such as the autonomy, care and justice principles. A health-promoting approach, salutogenesis, pervades the view of the patient/human in the prescribed interaction with patients.