Företagsledare för små företag använder sällan den information om företagets ekonomiska ställning som årsredovisningen innehåller. Samtidigt är majoriteten av alla företag som går i konkurs just små företag. Konsekvenserna av en konkurs drabbar många fler intressenter än bara företaget i fråga. Vi avser i den här uppsatsen att ta fram ett verktyg som små företag kan använda för att analysera företagets årsredovisningar och konkursrisk. För att göra det är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och de som inte gör det. Om det går att identifiera sådana skillnader syftar studien även till att undersöka vilken nyckeltalstyp som tidigast indikerar att ett företag riskerar att gå i konkurs.   Vi genomför en kvantitativ undersökning där vi i grunden utgår från en studie gjord av Hagberg. Hagbergs studie omfattar stora företag som gick i konkurs under perioden 1998–2003. Vår studie görs på företag som gått i konkurs under perioden 2017–2018 genom att vi samlar in information från årsredovisningar och beräknar nyckeltal utifrån dem. En jämförelse görs sedan mellan nyckeltal för en grupp bestående av företag som gått i konkurs och en grupp av aktiva företag.   Resultatet av studien visar att det finns skillnader i nyckeltal mellan företag som går i konkurs och företag som inte gör det. Skillnaderna i företagens kapitalstruktur går att identifiera redan fem år före konkursen. Skillnader i lönsamhet och i likviditet går att identifiera fyra år före konkursen.   Med hjälp av vår egenutvecklade konkursindikator kan företagsledare fylla i uppgifter från årsredovisningen och få en indikation på företagets konkursrisk. Användaren av verktyget får information ifall åtgärder behöver vidtas inom områdena kapitalstruktur, lönsamhet och likviditet. Vår förhoppning är att konkursindikatorn ska hjälpa företagsledare att vända en negativ trend i tid och på så sätt undvika en konkurs. Om företag kan undvika konkurs är det betydelsefullt för både företaget i fråga och för samhället i stort.

<p>Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.</p><p>Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.</p><p>De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.</p>

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser. Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts. De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.

En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar.   Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden.   I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream.   Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel. Det enda resultat som talar emot den tidigare forskningen är att utdelningar påverkar andelen likvida medel hos traditionella företag positivt. Sambandet är dock svagt och kan delvis förklaras av den valda uppdelningen av bolag.

Syfte:                  Working Capital Management handlar om rörelsekapitalstyrning och är enligt litteraturen av vikt speciellt för mindre företag. Anledningen är att deras kapitalstruktur består av en hög andel omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Working Capital Management innebär i stora drag att optimera rörelsekapitalet i företaget. Eftersom denna uppsats är en pilotstudie är syftet att göra en förundersökning om arbetet med Working Capital Management inom mindre och medelstora företag. Avstampet tas i forskningsfrågorna Använder sig mindre och medelstora företag av Working Capital Management? Känner de till begreppet? Metod:                Den vetenskapliga metoden är en deduktiv, kvalitativ forskningsansats. Primärdata samlas in via webenkäter som sedan analyseras och tolkas utifrån en kvalitativt och hermeneutisk ansats. Slutsatser:           Begreppet Working Capital Management överlag inte är något som de mindre och medelstora företagen vet innebörden av. Respondenterna anger att de inte använder sig av detta begrepp men svar på andra frågor motsäger detta då flertalet av de modeller och nyckeltal som ingår i begreppet ändock används.

No description available.

Revision har till uppgift att kontrollera bland annat ett företags konton för att jämföra det redovisade värdet med det verkliga värdet (Haapamäki, 2018, s. 82). En väsentlig del av revisionen är att detta ska genomföras av en extern part. Revision är till för de externa intressenter som inte har möjlighet att ta del av den interna verksamheten. Denna studie undersöker valet av frivillig revision hos svenska aktiebolag. De gränsvärden som finns för revisionsplikt i Sverige är enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551): fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Om bolaget kommer upp och överstiger minst två av dessa gränsvärden för varje år under de två senaste räkenskapsåren ska revisor tillsättas. Denna studie undersöker de mindre företagen. De mindre företagen definieras som de företagen med två eller mindre än två anställda och 100 000–1 000 000 kronor i nettoomsättning och totala tillgångar. Det är dessa företag som denna studie diskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger ett samband mellan skuldsättningsgrad och frivilligt val av revision. Vidare undersöka om det finns en skillnad i benägenhet att välja revision mellan kvinnliga och manliga verkställande direktörer. Vi kommer även undersöka om det finns något samband mellan frivillig revision och lönsamhet samt likviditet i mindre företag.  Studien bygger på teorierna Signaling Theory, Agency Theory och Informationsasymmetrin. Utöver dessa väl valda teorier så utgår denna studie från tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av denna undersökning är att det inte finns något samband mellan att företag har en högre skuldsättningsgrad och frivillig revision. En annan slutsats av denna studie är att vi inte kan se ett samband mellan att ett företag har en kvinnlig Vd och frivillig revision. Men det finns ett negativt samband mellan ett företags lönsamhet och frivillig revision. Slutligen finns det inget i denna undersökning som visar på att det finns ett samband mellan likviditet och frivillig revision.

Background and problem: The capital gain tax was introduced in Sweden as late as 1991. Previous studies has shown that capital gain tax can explain differences in investors behaviour that can lead to trading changes and a lock-in effect on the stock market, which directly affects the liquidity of stocks. The problematic is that an illiquid stockmarket, among other things, could lead to that capitals stays in already mature companies and hamper IPOs. Purpose: The study ́s purpose is to study the relationship between capital gains tax and liquidity with control of others factors that might explain differences in liquidity on the stock market. Method: The study is conducted with a quantitative method and it ́s based on data collected from 1992-2000 for companies listed on Stockholm Stock Exchange. The method generated 939 observations for each variable and the study yielded a total of 5643 observations with a final loss of 34,6 % of the study ́s sample. We formed a hypothesis to answer the research question and achieve the purpose of the study. Conclusions: The study ́s results do not reject the study hypothesis of a negative relationship between capital gains tax and liquidity, which means that liquidity falls when capital gain tax rate increase in accordance with the existing theory. A negative correlation between capital gain tax and liquidity, might hamper IPOs of new companies, because the capital stays in the already mature companies and investors are discouraged from more productive investments. / Bakgrund och problem: Kapitalskatten infördes i Sverige så sent som 1991. Tidigarestudier har visat att kapitalskatt kan förklara skillnader i investerares beteende som kange upphov till tradingförändringar och en inlåsningseffekt på aktiemarknaden vilketdirekt påverkar aktiers likviditet. Med bakgrund av denna problematik skulle en illikvidaktiemarknad bland annat kunna leda till att kapital stannar i redan mogna bolag ochförsvårar börsintroduktioner. Syfte: Studiens syfte är att studera sambandet mellan kapitalskatt och likviditet medkontroll för andra faktorer som kan tänkas förklara skillnader i likviditet påaktiemarknaden. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ undersökningsmetod och baseras på datainsamlad från åren 1992-2000 för företag noterade på Stockholmsbörsen. Denna metodgenererade 939 observationer för studiens respektive variabel vilket gav totalt 5643observationer med ett slutgiltigt bortfall på 34,6% av studiens mätpunkter. Vi utformadeen hypotes för att besvara studiens frågeställning och uppnå syftet med studien. Slutsatser: Studiens resultat förkastar inte studiens hypotes om ett negativt sambandmellan kapitalskatt och likviditet, vilket innebär att likviditeten sjunker närkapitalskattesatsen ökar i enlighet med befintlig teori. Eftersom ett negativt sambandföreligger mellan kapitalskatt och likviditet, finns risken att en hög kapitalskattförsvårar börsintroduktion av nya bolag, att kapital stannar i redan mogna bolag samt attinvesterare avskräcks från mer produktiva investeringar.

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.

Syfte: Högfrekvenshandel har på senare år varit ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne. Fenomenet har genomgått omfattande granskning och åsikterna kring dess påverkan på marknaden och dess aktörer går isär. Då tidigare forskning främst genomförts på den amerikanska marknaden är syftet med den här studien att bistå med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck på den svenska finansmarknaden. Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts. Teori: Studien utgår från Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom ämnet. Med hjälp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel. Empiri: Studien består av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter på den svenska finansmarknaden. Intervjuerna ämnar identifiera de olika intressenternas förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel och dess bakomliggande orsaker. Slutsats: Studien har kommit fram till att förhållningssättet gentemot högfrekvenshandel står i relation till vilken typ av verksamhet som intressenten bedriver. Vidare kan det konstateras att tidigare forskning till stor del går att applicera på den svenska marknaden. / Purpose: In recent years, High Frequency Trading has been a widely debated and controversial topic. The phenomenon has been subject to extensive examination and the opinions regarding its effect on the financial markets are inconsistent. Previous research has foremost been conducted on the American financial market. Thus the purpose of this thesis is to contribute with deeper insight regarding this kind of trading and its impact on the Swedish financial market. Method: To address the purpose of this thesis, a qualitative study with a deductive approach has been conducted. Theory: The thesis emanates from Rational Choice Theory, The Efficient Market Hypothesis and previous research within the field. Using the theoretical framework, the thesis has analyzed the empirical data. Relevant aspects has been identified which can explain why the thesis’ respondents has a specific approach towards High Frequency Trading. Empirics: The thesis consists of a document study and four semi structured interviews with stakeholders on the Swedish financial market. Through these interviews, the thesis aims to identify the stakeholders’ different approaches towards High Frequency Trading and what might cause this particular point of view. Conclusion: The thesis can conclude that the approach towards High Frequency Trading is correlated to the type of operation conducted by the respondent. Furthermore, it can be concluded that previous research in general is applicable on the Swedish financial market.