I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke. Märkets betydelse för varan har fått en allt större betydelse. Uppsatsen har skrivit utefter en kvalitativ och undersökande karaktär där teorier har varit grunden vilka sedan har byggts på med empiriskt material i form av intervjuer med personer ur målgruppen, marknadsförare samt anställda på Panos Emporio. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för hur ett modeföretag i utvecklingsskede ska kunna behålla, underhålla och stärka sin varumärkesprofil med nya produktgrupper på en ny marknad. Panos Emporio har i över 20 års tid varit en av de största aktörerna inom badkonfektion. Varumärket är grundat av Panos Papadopoulos som än idag äger 100 procent av företaget. Uppfattningen som fås av oss författare som utomstående är att all företagsutveckling har baserats mer på känsla än struktur, vilket har gjort att vi ser tendens till inkonsekvens i exempelvis företagets varumärkesprofilering. De använder sig dag av tre olika logotyper som tillämpas på såväl varor som tags, men utan struktur. Genom att undersöka hur logotyp, profil och varumärke uppfattas kan en rekommendation tas fram till fallföretaget samt företag i liknande situation. Vidare måste det fastställas hur varumärket uppfattas i dagsläget, hur det ska uppfattas efter utveckling och vilka egenskaper som ska väga tyngre. Uppsatsen mening är också att minska gapet mellan hur ett varumärke samt profilering uppfattas internt och den faktiska uppfattningen.I undersökningen fick vi fram ett resultat som visade att männen och kvinnorna ur Panos Emporios målgrupp hade skilda uppfattningar om vilken logotyp som var mest tilltalande samt bäst representerar företaget. Experterna ansåg att man ska gå efter vad som är inarbetat och betonade vikten av en röd tråd i hela profileringen, vilket de tyckte saknades. Uppsatsen har lett fram till slutsatser om vad företag i utvecklingsfas bör ta med sig samt rekommendationer på hur fallföretaget Panos Emporio kan jobba vidare med sin varumärkesprofil.Today there is an oversupply of products on the market where each company has to frantically struggle to get the customer's attention. As the fashion industry is spinning faster, the result is that customers expect new clothes in the stores every week. Having a strong brand identity has therefore become more important. The logo is an important component in the brand image, and it can be based on letters or a symbol. To distinguish one t-shirt from another there is need for a mark that gives the product an identity. In the competitive fashion industry it is of great value to have a unique expression. The purpose of the thesis is therefore to evaluate Panos Emporio’s existing logos in order to find out which logo that is most suitable for the clothing collection. Theories about brand identity and consumer behavior laid the foundation for the dissertation. The thesis is based on a qualitative nature where interviews have been held with people from the target group, marketers and employees on Panos Emporio. Panos Emporio has had one of the leading roles in swimwear fashion for over 20 years. The brand was founded by Panos Papadopoulos who still owns 100 percent of the company. The feeling we get is that all business development has been based on what is suitable for the moment rather than having an organized structure. For example they are using three different logos on everything from apparel to website and tags. Overall the company’s profile shows a tendency of being inconsistent.The results showed that men and women from Panos Emporio’s target group had different opinions about the existing logos. The marketing experts thought that it is important to hold on to a logotype that is well established on the market and recognized by people. They also emphasized the importance of having a common thread throughout the company’s profile; something they thought was missing. The thesis ends with conclusions how companies with expanding business can combine their core values with a new consistent profile. Furthermore we of give recommendations to Panos Emporio how they can continue working with its brand image; where a consistent design language can create a sustainable and long-term identity. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Sanke är ett nystartat företag som genom sin hemsida ska sälja produkter som producerats i norra och västra Afrika. Konkurrensen mellan olika företag skapar oändliga valmöjligheter för kunden vilket blir ett problem för de företag som vill nå ut i mediebruset. Därför var målet med examensarbetet är att ge Sanke ett enhetligt grafiskt utseende för att öka medvetenheten och igenkännandet av företaget och dess varumärke. Detta har genomförts genom att utforma en grafisk profil som återspeglar företagets kärnvärden. Genom en intervju med Sanke fastställdes företagets kärnvärden. Dessa användes sedan för att skapa nio olika förslag på grafiska profiler som målgruppen genom en webbenkät gett återkoppling på. Resultatet av målgruppens återkoppling blev Sankes grafiska profil. Den grafiska profilen omfattades av en logotyp, profilfärger och hustypsnitt samt riktlinjer för hanterande av elementen och deras samspel. Slutsatsen blev att det faktum att kärnvärden och färgkonnotationer kan ha olika betydelse för olika individer kan ha försvårat bedömningen av förslagen, men att målgruppen till en vis del visat en gemensam uppfattning. / Sanke is a new company which, through its website will sell products produced in northern and western Africa. Competition between companies createsendless choices for customers, which becomes a problem for the companies that want to reach their customers through the media noise. Therefore, the goal of this project was to provide Sanke a consistent graphical look to increase awareness and recognition of the company and its brand. This was done by designing a visual identity that reflects the company's core values. The company's core values wereestablished through an interview with Sanke. The core values were then used to create nine different proposals for visual identities that the target group through a web survey provided feedback on. The result of the target group’s feedback became Sanke’s visual identity. The visual identity contained a logotype, colours and typefaces as well as guidelines for handling the elements and their interactions. It was concluded that the fact that the core values and colour connotations may have different meanings for different individuals may have complicated the assessment of the proposals. But the target group had in a sense, a common understanding.

The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this step breaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it is getting obvious that something is going on in the organisation. The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV. Some of the questions to these respondents were how they reacted from the change and how have they interpret the changes? Or is there actually no change for them? Hopefully, the good and valueable values from Luftfartsverket will remain and continue to be connected to the organisation even with the three letters new name. A conclusion this paper has come up with is that this step is, within this group of respondents, a very small step indeed with not much of visable signs of the name- and logotype change. Nevertheless, all of the strategic choosen respondents are aware of that this is really a longer process and this is just the start of it. Moreover, all of the respondents sees this step as positive for the organisation of LFV. / Statliga Luftfartsverket bytte 1 januari i år namn till det kortare LFV. Det nya namnet är en förkortning av det förra namnet samtidigt som det är ett bevis på en modernisering och ett bevis på att den klassiska statliga organisationen nu bryter gränser. Sedan januari 2005 då Luftfartsverket tappade sina myndighetsuppdrag och blev ett statligt affärsverk istället för myndighet, har planerna på en bolagisering intensifierats. Lösa planer har funnits länge på en förändring inom organisationen. Sedan regeringen tillsatt en flygplatsutredning om LFV:s framtida flygplatsuppdrag samt att nu namnbytet är gjort börjar LFV:s personal också se att något är på gång. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur det nyligen gjorda namn- och logotypbytet har mottagits av några strategiskt utvalda informanter. Dessa informanter har en god insyn i organisationen samtidigt som de alla har olika funktioner och avdelningar. Hur har dessa personer i viktiga ställningar inom organisationen tolkat att namn- och logotypbytet skett och hur har deras dagliga arbete ändrats – om det ens har det? Med en trebokstavskombination istället för det 15 bokstäver långa ”statliga” namnet tyder mycket på att det kommer att bli lättare att bolagiseras om så blir beslutat. Det statliga och byråkratiskt klingande ”verket” uttalas då inte längre men ändå kan förhoppningsvis de goda värdena som trygghet och säkerhet stanna kvar med namnet. Anser informanterna att detta steg som tagits är något positivt eller försvinner en trygghet i och med att LFV än så länge är ett okänt begrepp hos gemene man? En slutsats i denna undersökning är att steget som tagits anses vara ett litet, eller till och med ett mycket litet sådant. Samtidigt är samtliga informanter medvetna om att detta bara är början på en längre process som de ser som positiv för LFV.

Sammanfattning Dagens globala samhälle innebär att många företag väljer att satsa på marknader i andra länder. Ett problem som kan uppstå är att kommunikationen missförstås av mottagarna och det därigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan väst- och östvärlden och hur de påverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade även till att öka förståelsen för vilka likheter och skillnader som påverkar hur visuella element så som färg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i väst- och östvärlden. I syftet ingick även att ta reda på vilka kulturella skillnader som påverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina. Syftet har brutits ner i följande tre frågeställningar: Vilka kulturella skillnader påverkar hur visuell kommunikation uppfattas i Sverige respektive Kina? Finns det likheter/skillnader i hur logotypers visuella element uppfattas och används i Sverige respektive Kina? Hur kan de visuella elementen användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina? För att undersöka ämnesområdet har vi använt oss av en kombination av tre metoder; litteraturstudie, intervjuer och konkurrentanalyser. Genom de tre metoderna angrep vi undersökningsområdet från flera perspektiv vilket ökar både tillförlitligheten och giltigheten av resultatet. Det vi fått fram som resultat är att fyra större kulturella skillnader påverkar visuell kommunikation. Vi har även sett att det finns likheter och skillnader i hur logotypers visuella element uppfattas och används i Sverige och Kina. Resultatet visade även att det inte finns några specifika visuella element eller riktlinjer för att få en logotyp att betraktas som global i Sverige och Kina. En slutsats vi dragit är att företag och varumärken behöver vara införstådda i vilka kulturella skillnader som påverkar uppfattningen av den visuella kommunikationen och hur mycket skillnaderna påverkar uppfattningen. Eftersom det finns likheter och skillnader i hur visuella element uppfattas har vi dragit slutsatsen att individens tolkning kan variera mycket men att personer inom samma kultur ofta har relativt lika intryck av de visuella elementen. För att få en logotyp att betraktas som global i både Sverige och Kina har vi dragit slutsatsen att logotypen bör följa samma riktlinjer som för en välgjord och kvalitativ logotyp. / Abstract The global society today leads to the fact that many companies choose to invest in other countries’ markets. One problem that can arise is that the communication can be misunderstood by the recipients and therefore risks of becoming costly and unsuccessful. To counter this problem, we have investigated cultural differences between western and eastern cultures and how those differences can affect the perception of visual communication in the form of logotypes. The work also aims to increase understanding of which similarities and differences that affect how visual elements such as colours, fonts, shapes and symbols are perceived and how they can be seen as global. The purpose of the thesis was to examine how visual communication, in the form of logotypes, is perceived in the western and eastern countries. The aim was also to find out which cultural differences that affect what we perceive, and to investigate how the visual elements can be used to get logotypes to be seen as global in both Sweden and China. The main purpose has been divided into the three following questions: What cultural differences affect how visual communication is perceived in Sweden and China? Are there similarities/differences in how visual elements in logotypes are perceived and used in Sweden and China? How can the visual elements be used to get logotypes to be seen as global in both Sweden and China? To examine this area, we used a combination of three methods; a literature review, interviews and a competitive analysis. With these three methods we tackled the area from multiple perspectives, which increases both the reliability and validity of the results. We have reached the results that there were four major cultural differences that affect the visual communication. We have also seen that there are similarities and differences in how visual elements in logotypes are perceived and used in Sweden and China. The results also showed that there are no specific visual elements or guidelines for creating a logotype that is perceived as global in both Sweden and China. One conclusion we reached was that companies and brands need to be aware of the cultural differences that affect the perception of visual communication. They also need to know to what extent it affects them. Since there are similarities and differences in how visual elements are perceived, we have concluded that the individual's perception can vary a lot, but that people within the same culture often have relatively similar views. To get a logotype to be seen as global in Sweden and China, we have concluded that the logotype should follow the same guidelines as for a well-made and high quality logotype.

Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA. Genom en kvalitativ och enhetlig grafisk profil ska House of Sweden kunna bli ett starkt och välkänt varumärke. Den grafiska profilen bygger på ett antal huvuddelar; logotyp, typsnitt, färger och bildspråk. Utifrån dessa delar har bland annat korrespondensprogram, annonser och profilartiklar tagits fram, allt sammanställt i en omfattandegrafisk manual.

In this degree project a study of the importance of a graphic identity to companies has been done. A questionnaire among small companies in Dalarna has beenmade. From this, three sets of graphic profile-program have been formed andthese are suitable for new companies. Finally a practical application has been made on Greenfield in Mora, a graphic profile has been designed.To cause an identity is to prove that someone or something exists by individualizingand distinguish. Every individual or company has its qualities or charasteristics.The way to a desirable identity is going by a corporate identity-program that containsthe companies strategies, people, products, buildings, trademarks, graphic design. To create an identity a well considered strategy is needed, where all members of the company are involved. This will lead to a positive image and means for an efficient market communication. The identity of the company is that the company wish what the company/product will stand for, but the image is what the market think about the company/product. The surrounding worldwill be convinced that the company is a reliable producer or deliverer. The companyvill also be regarded as useful and responsable, profitable as an object or partner and a good place of work.Today, trademarking is the most important carrier of identity for a company. A trademark, like a word, a picture or a slogan, will distinguish a product from theothers. What is needed to build up a strong trademark? How can a trade markbe developed to an advantage?To get a lot of people in the same direction clear guidlines are needed. Usually you focused on graphic design, especially the symbols and marks of the companies.The results are presented on a graphic profile, documented in a graphic manual.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1–100, 101–200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori. Resultaten tyder dock inte på att universitetens rakningsposition påverkar den visuella utformningen. / This study was initiated to identify common or general themes apparent among university logotypes and the correlation between these and the respective global ranking of the university.This visual content analysis was conducted across a sample of 120 university logotypes drawn from the top 400 list of Times higher education world university rankings. Thirty universities were chosen at random from each of the four groups of 100, according to rank (i.e. 1–100, 101–200 etc.).In particular in this study the categories compared were: colour, typography, typology, detail level and content/shape. The findings showed that there were strong themes present across all the universities generally. In most cases for each category of comparison, one or two dominant characteristics took form. It was concluded however that these themes did not correlate with the ranking level of the university.

Den här rapporten redovisar produktionsprocessen för en re-design av en webbsida. Kommunikations-byrån Åkesson & Currys webbsida har funnits i över fem år. I dagsläget tycker inte företaget att webbsidan representerar vilka de är, därför var ett led i produktionsprocessen att undersöka hur de ser på sin identitet. Målet var att med en ny vision av Åkesson & Currys identitet producera ett designförslag över en webbsida som presenterar dem på ett representativt sätt. Re-designen ska möjliggöra att användaren blir intresserad av byrån och gärna initierar till en ny kontakt med Åkesson & Curry efter ett besök på webbsidan. Rapporten beskriver mitt tillvägagångssätt genom intervjuer, kravhantering, personas och scenarios. Metoderna har lett till att jag fått en bra grund att stå på när jag utvecklat färgpalett, logotyp och producerat designförslag. Utvecklingen skedde i programmen Adobe Illustrator och Adobe InDesign. Resultatet blev en webbsida som är ljus, varm och intressant – motsatsen till Åkesson & Currys nuvarande webbsida. / This report describes the production process during a re-design of a website. The communications agency Åkesson & Currys website has existed for over five years. In these days the company does not think that the website represents who they are. The aim for me was to examine how they look upon their identity. The goal was to enable a new vision of Åkesson & Curry's identity and come up with design sketches of a website that presents them in a right manner. The re-design enables the user to become interested in the agency and desire to initiate a contact with Åkesson & Curry. The report describes my approach through interviews, lists of goals, personas and scenarios. These methods have led me to a solid starting point when developing the colour palette, logotype and producing the design sketches. The development was done in the programs Adobe Illustrator and Adobe InDesign. The result was a website that is clean, warm and attractive – the opposite of Åkesson & Curry's current website.

I den här rapporten har vi undersökt hur man genomför en re-design av logotyp och hur man kan förmedla kärnvärden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifrån Hollies Reklambyrå att re-designa Hud & Hälsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det är inte ovanligt att företag inte förstår hur viktigt det är att ens grafiska profil är uppdaterad och förmedlar det man står för. Eftersom det kan kosta en del att byta ut den befintliga grafiska profilen så är många företag tveksamma inför det. Dock kan man tjäna igen de pengarna genom en re-design då man på ett bättre sätt lyckas förmedla sitt budskap och nå nya kunder. Syftet med arbetet är att förstärka Hud och Hälsocenters identitet som fokuserar på välmående både i det yttre och det inre. Målgruppen ska känna sig trygg samtidigt som de ska uppleva ett varmt omfamnande. Vi bröt ned syftet i följande frågeställningar: Hur kan man genomföra en re-design av en logotyp? Hur kan man förmedla Hud och Hälsocenters kärnvärden i ett nytt grafiskt material? De metoder vi använde oss av för att besvara frågeställningarna var att genomföra intervjuer med Hollies Reklambyrå och Hud & Hälsocenter. Sedan genomförde vi en litteraturstudie, konkurrensanalys och designprocess. Resultatet från designprocessen fick vi feedback på från tre referenspersoner. I genomförandet av våra metoder och med en gedigen teoretisk bakgrund kan vi i resultatet förmedla Hud & Hälsocenters kärnvärden i ett nytt grafiskt material. Vi har tagit fram en ny logotyp, visitkort, brevpapper samt design på hemsida. De slutsatser vi har kommit fram till är att det inte finns något specifikt tillvägagångssätt i en re-design av logotyp då det kan skilja sig mellan olika uppdrag och designers. Huvudsaken är att de förändringar som görs inte talar emot det budskap man vill förmedla utan istället förstärker kärnvärdena. Det krävs flera delar i det grafiska materialet för att förmedla kärnvärdena till målgruppen. Endast en komponent kan inte spegla alla på egen hand. / In this report, we have examined how to make a re-design of a logotype and how to express the words of value of the graphic material. We got an assignment from Hollies Reklambyrå to re-design Hud & Hälsocenter’s original logotype and graphic material. It is not unusual that companies do not understand how important it is that one's visual identity is updated and expresses what you stand for. Because it can cost a lot to replace the existing graphic identity many companies hesitate to do so. However, one can earn back the money through a re- design because then you express your message in a better way and can reach new customers. The purpose of this work is to enhance Hud & Hälsocenter’s identity that focuses on well-being in both on the inside and outside. The target group should feel safe and experience a warm embrace. We broke down the purpose of the following questions: How to conduct a re-design of a logo? How to express Hud & Hälsocenter’s words of value in a new graphic material? The methods we used to answer the questions were interviews with the Hollies Reklambyrå and Hud & Hälsocenter. Then we conducted a literature review, analysis of competitors and a design process. During the design process, we received feedback from three referees. The implementation of our methods and with a solid theoretical background, we could express Hud & Hälsocenter’s words of value in the Result, in a new graphic material. We have developed a new logotype, business card, letterhead and design of a website. The conclusions we have reached is that there is no specific procedure in a re- design of the logotype as it can differ between different assignments and designers. The main thing is that the changes made do not contradict the message you want to convey, but instead reinforces the Hud & Hälsocenter’s words of value. It requires several components in the graphical material to convey the words of value to the target group. Only one component may not reflect all on its own.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes.   Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats.     Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. / Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.