Abstract Syftet med detta arbete var att studera  villkoren för att stärka  konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit  konsumentnyttan  vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur  påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen.   En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud  som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner  och kommunägda bostadsbolag.   Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet .  Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare  för bredbandsfrågorna  och  slag  av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i  lokalsamhället  en viktig fråga för studien.    Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet,  komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den  mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans.    I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som  – med IT som hjälpmed el  – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar. / <p>QC 20120508</p>

Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet. Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling. / This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality. The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals. Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.

<p>Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet.</p><p>Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling.</p> / <p>This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality.</p><p>The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals.</p><p>Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.</p>

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991. Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics. The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration. Hence, theoretical viewpoints and definitions connected to political integration are also elaborated on. Methodologically it is suggested that quantitative and qualitative analysis be undertaken to study the sources that the thesis is intended to be based on. Sources such as documents from the exemplified activity fields are to be used. Also, it is suggested that oral sources such as interview be used. Another possible method is a research circle, if preconditions in Katrineholm favour such an approach. The conclusion of this memorandum is that no previous studies have been undertaken using the approach presented and further that few studies of the local political integration of immigrants exist. Hence, the proposed thesis will make a significant contribution to the study of immigrant actorship, political integration and contributions to the formation of social relations and hegemonies in a local political economy.

Sverige centraliseras allt snabbare, idag är det mer än hälften av alla människor som bor i storstäderna. Denna urbanisering, med ungdomar och unga vuxna i spetsen, gör att kommuner, bland annat i Värmlands län, utarmas och kraftigt går ner i invånarantal. Syftet med den här studien är att fånga in upplevelser av de unga som går emot urbaniseringen och hittills har valt att bo kvar i en utflyttningsort. Fokus i studien ligger på upplevelser av liv på orten, möjligheter till framtid och hur de resonerar kring flytta/stanna-frågan. Studien bygger på intervjuer med fem personer mellan 18–29 år, som alla är uppväxta i och som idag bor i Hagfors kommun. Utsagor och berättelser från intervjupersonerna har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska resonemangen gällande kulturell friställning, urbanism och referensgrupper. Resultatet visar att unga vuxna i Hagfors upplever att de trivs bra i Hagfors, men att de samtidigt uttrycker att de vill flytta från orten. Livet i Hagfors upplevs som stillsamt och tråkigt och därför vill de söka sig ut för att uppleva det utanför och bli någonting annat. Att stanna i Hagfors innebär för intervjupersonerna att man blir en tråkig person - en sån som nöjer sig. De unga vuxna jag har träffat vill inte uppfattas på det sättet utan uttrycker därför önskan om ett liv med fler möjligheter, något som de ser finns utanför Hagfors. De intervjupersoner som har bott utanför Hagfors men valt att flytta tillbaka kan dock med större säkerhet säga att de trivs i Hagfors och vill bo kvar. Jag menar att de har tillägnat sig kunskap om att gräset inte är grönare på andra sidan, och att den kunskapen legitimerar deras val att bo i Hagfors utan att ses som en sån som nöjer sig. / In Sweden, we become more and more centralized, and today it is more than half of the population living in the metropolitan areas. This urbanization, with young people and young adults at the forefront, makes municipalities, especially in the county of Värmland, depleted and drastically reduced in population. The purpose of this study is to capture the experiences of young adults who oppose urbanization and have chosen to stay in an out-migration town. The focus for the study is young adults’ experiences of life in these towns, their future opportunities and how they relate to the stay/move-question. The study is based on interviews with five people between 18-29 years, all of whom grew up and today live in Hagfors. The statements and stories of the interviewed have been analyzed in relation to the theoretical reasoning cultural release, urbanism and reference group. The result shows, among other things, that young adults in Hagfors like living in Hagfors, but at the same time expresses that they want to move. Life in Hagfors is perceived as calm and boring, and they feel that they should see something else, see other places, and become something else. Choosing to stay in Hagfors is to be perceived as a boring person - one who is “content”. The young adults I have met do not want to be perceived in that way, and expresses a dream for a life with more possibilities, something that they see as possible outside of Hagfors. The ones I´ve interviewed who have lived outside of Hagfors but have chosen to move back, they are more certain that they like Hagfors and the life they see is possible there. My opinion is that they’ve become aware of that the grass isn't greener on the other side of the pence, and that knowledge legitimizes their choice to live in Hagfors without being seen as someone who is “content”.