Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i. Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen. Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: •Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning•Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen. I min enkätundersökning medverkade 19 elever och efteråt intervjuade jag enskilt tio av eleverna. Vad som går att utläsa av min enkätundersökning är att alla eleverna var överens; det var roligt att börja skolan, det roligt är gå i skolan, att läsa, läsa hemma, skriva, arbeta med arbetsschema och att ha läxor. Min studie visar på att pedagogen medvetet valt att blanda helordsmetoden och den traditionella ljudningsmetoden. Pedagogens undervisning grundar sig dels i den analytiska principen, med delar av LTG- metodens arbetssätt. Den andra delen av pedagogens undervisning grundar sig i den syntetiska principen, med inslag från Wittingmetoden.

No description available.

<p>Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.<strong></strong></p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.</p>

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.