Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet:mental inverkan och omgivningensinverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.

Abstrakt Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig sjukdom som utvecklas långsamt och som beräknas bli den tredje dödligast sjukdomen i världen 2030. Sjukdomen är komplex svårtolkad med stor risk att dö i förtid. I Sverige är det uppemot 700 000 personer som lever med KOL. Sjukdomen leder till sämre livskvalitet och ökat lidande som följd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom i det dagliga livet. Metod: Studiedesignen var litteraturstudie. En strukturerad databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed därefter en kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar som svarade upp mot syftet och avslutningsvis gjordes en integrerad analys av de valda artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta underrubriker. Livet i förändring: andningen i fokus, dagligen utmanande, socialt påfrestande och emotionellt utmanande. Välmående som strategi: fysiskt aktiv för välmående, egenvård som strategi, kunskapsutbyte och nätverk, livsstil och acceptans. Slutsats: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med KOL innebar utmaningar dagligen på grund av dyspné. Aktiviteter behövde noga övervägas och socialt umgänge begränsades till de närmaste. Det fanns ett behov av att utveckla egenvården för att kunna hantera sjukdomen och förbättra den egna livskvaliteten. När sjukvårdspersonalen kunde möta upp med kunskap och stödjande omvårdnadsåtgärder gav det förutsättningar för ökat välmående.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en grupp av lungsjukdomar som långsamt progredierar. Tobaksrökning är vanligaste orsaken till sjukdomens uppkomst, men 20% av alla som drabbas är icke rökare. Det är inte alltid som patienter med sjukdomen känner fysisk smärta, men smärta i form av psykisk, social och existentiell. Ökad dyspné vid återkommande luftvägsinfektioner tyder på att sjukdomen övergått till en kronisk form. Det kan vara svårt för sjukvårdspersonal att avgöra när patienter befinner sig nära döden, då patienterna kan bli bättre under en tid för att sedan avlida oväntat.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelser av dyspné hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom.  Metod: Studien bygger på den teoretiska referensramen “total pain” och är en litteraturstudie med en integrerad analysmetod för uppsatsen genom att använda sig av forskning från sju vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade att patienter påverkas negativt av dyspnén, vilket resulterade i att de isolerade sig. Detta ledde till social, psykisk och existentiell smärta. Patienterna upplevde att om de som vårdade dem saktade ned sitt tempo i arbetet, så blev de mindre stressade, vilket hjälpte lite med deras dyspné. Vissa patienter var rädda för döden, medan andra var beredda på det och hade börjat planera sina begravningar.  Sammanfattning: Resultaten kan tänkas påverka sättet sjuksköterskor vårdar patienterna som lever med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och har dessa symtom. Det kan resultera i att kvalitén på vårdandet förbättras och patienterna får en bättre livskvalité. Att använda sig av skattningsskala CAT kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera patienters smärta i tidigt skede och på så sätt minska lidande hos patienterna.

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett omfattande problem över hela världen och bara i Sverige lever 400 000 till 700 000 patienter med KOL, men många går odiagnostiserade. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska besvär för patienten och kräver omfattande behandling. Sjuksköteskor har till uppgift att försöka lindra det lidande som uppstår för patienten. Lidandet utgör arbetets teoretiska referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse ac att leva med KOL:  Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Analysen av data sker utefter integrerad analys. Datasökningen utfördes i databasen CINAHL och PsycINFO och resulterade i 11 artiklar. Resultat: Resultatet för litteraturstudien visar att patienten upplevde att sjukdomen påverkade deras liv inom fler områden. resultatet presenteras i kategorierna Patienters upplevelse av Förluster; patienters upplevelse av sädslor, Patienters upplevelse av beroende och Patienters upplevelse av skam och självförebråelse. Slutsats: Sjukdomen KOL påverkar livet för patienterna på flera vis. Sjukdomen har negativa effekter som resulterar i ett lidande för patienten som helt förlorar sitt tidigare liv och måste anpassa sig till ett nytt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom som påverkar både lungor och luftvägar. I Sverige är det cirka 400 000 till 700 000 personer som lever med sjukdomen. De egenvårdsråd som rekommenderas är rökstopp, andningsövningar, fysisk aktivitet samt medicinjusteringar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av egenvård i samband med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ design med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna hittades med hjälp av bekvämlighetsprincipen där en patientförening kontaktades. Sammanlagt intervjuades fem stycken personer med KOL från två orter i Kronobergs Län. Analysen av de kvalitativa intervjuerna är gjord med hjälp av en manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Resultat består av två kategorier, Erfarenheter av utförandet av egenvård och stöd i egenvården har betydelse. Alla intervjupersonerna försökte utföra någon form av egenvård och den gjordes för att undvika att bli sämre. Den viktigaste egenvården upplevdes vara andningsövningar och fysisk aktivitet. Det framkom även att det ibland kunde var svårt att motivera sig till egenvården. Det stöd som de tidigare fått från sjukvården med årliga besök hade gjort att de kände sig trygga och besöken upplevdes varit viktiga. Stöd upplevdes även komma från anhöriga, det handlade då framför allt om omtanke och att ge ett stöd som gav effekt på egenvården kunde ibland vara svårt. Det framkom även att det fanns en längtan efter mer information gällande egenvård.  Slutsats: Egenvården har stor betydelse för de med en KOL-sjukdom, för att de inte ska försämras samt att de ska klara av sin vardag. För att klara sin egenvård är det viktigt med stöd från flera olika håll och för att anhöriga ska ha möjlighet kunna ge ett bra stöd behöver de information kring detta.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel progressiv sjukdom som utvecklas långsamt som endast kan lindras. KOL beräknas vara den tredje mest förekommande dödsorsaken i världen. Den främsta orsaken till KOL är rökning. Sjukdomens vanligaste symtom är dyspné, hosta, ökad slemproduktion, rädsla, oro och ångest.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studiens design var en litteraturstudie utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och enligt Polit och Becks niostegsmodell. Materialet samlades in genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Total ingick 12 original artiklar i resultatet. Resultat: En kategori och tre subkategorier som beskriver patienters erfarenheter av att leva med KOL: En förändrad livssituation, innefattande "Kämpa för att andas", "Leva med begränsningar" och "Sträva efter självständighet". Livssituationen präglades av kampen att andas och betydande dagliga begränsningar, vilket leder till minskad social delaktighet och fysisk förmåga. Trots utmaningar strävar patienter med KOL efter självständighet. Slutsatser: KOL påverkar patienters fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, vilket framhäver vikten av individanpassad behandling och personcentrerad vård för att minska lidande och förbättra deras livskvalitet. Mer forskning behövs för att kunna förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is an irreversible, slowly progressing disease that can only be relieved. COPD is estimated to be the third leading cause of death worldwide. The main cause of COPD is smoking. The most common symptoms of the disease are dyspnoea, cough, increased mucus production, fear, worry and anxiety.  Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: The study design was a literature study based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis and according to Polit and Beck's nine-step model. The material was collected by searching the databases Cinahl and PubMed. A total of 12 original articles were included in the results. Results: One category and three subcategories describing patients' experiences of living with COPD: A changed life situation, including "Struggling to breathe", "Living with limitations" and "Striving for independence". The life situation was characterised by breathing difficulties and significant daily limitations, leading to reduced social participation and reduced physical ability. Despite the challenges, patients with COPD strive for independence. Conclusions: COPD affects patients' physical, mental and social well-being, highlighting the importance of individualised treatment and person-centred care to reduce suffering and improve quality of life. More research is needed to improve the care of this patient group.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna. I nuläget förekommer det ingen botande behandling trots dess omfattande förekomst. Därmed syftar den nuvarande behandlingen till att upprätthålla kontroll av sjukdomen. Sjukdomen orsakar symtom som dyspné, hosta och ökad slemproduktion. Vid långt framskriden KOL kan symtom som fatigue, undernäring och viktförlust uppvisas.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Studiens design var litteraturstudie. Data insamlades genom litteratursökningar i databaserna CINAHL och PubMed. De tio framtagna artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat: Litteraturstudiens resultat påvisade att patienterna erfor att KOL påverkade deras liv på olika sätt. Resultatet sammanställdes och presenterades i två kategorier: Ett liv styrt utifrån dyspné och Vårdkvaliténs betydelse för KOL-patienters liv. Det identifierades även sex underkategorier: Dyspnéns psykiska belastning, Bra dagar och dåliga dagar, En begränsad vardag, Anpassningar i vardagen, Erfarenheter av en fungerande vård och Erfarenheter av en icke fungerande vård.  Slutsats: Symtomet dyspné var den faktorn som påverkade patienternas liv i störst utsträckning. Dyspné orsakade fysiska begränsningar och tvingade patienterna till att utföra anpassningar i vardagen. Patienterna utvecklade även ett undvikande beteende för att förhindra uppkomst och försämring av dyspné. Vidare erfor patienterna en ovilja att kontakta sjukvården på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Slutligen kunde sjukdomen medföra ett sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande hos patientgruppen. Det är sjuksköterskans ansvar att lindra lidandet då det är en del av sjuksköterskeprofessionens ansvarsområde.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig och progressiv sjukdom som påverkar individens livskvalité och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. KOL beräknas vara den tredje vanligaste dödsorsaken globalt år 2030. I Sverige drabbas 500 000 personer med KOL. Egenvård är en grundläggande komponent i hanteringen av KOL och är en nödvändig aspekt för att förbättra livskvaliteten och upprätthålla hälsan. Att kunna utföra egenvård innebär att själv ansvarar för och initierar för att bibehålla sin hälsa men även tillgodose sina personliga behov. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: En litteraturstudie har genomförts efter en systematisk sökning i databasen PubMed och Cinahl, där tio kvalitativa artiklar kvalitégranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterades i fem slutkategorier: att behöva stöd och förtroende från vårdpersonal vid egenvård, att distansvård underlättar hanteringen av egenvård, att behöva anpassa sig för att kunna utföra dagliga sysslor, att uppleva utmaningar vid hantering av egenvård och behöva stöd från familj, att syrgasbehandling har både positiva och negativa effekter vid egenvård. Slutsatser:  Litteraturstudien kan öka insikten och förståelse för hur egenvård för personer med KOL bör utföras. Detta kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse av ämnet och bättre förbereda dem för att undervisa och stödja personer som lever med KOL. Vidare forskning behövs för att utvidga kunskapen inom detta område, och en viktig rekommendation är att inkludera utbildning om egenvård samt att kunna främja personcentrerad vård för sjuksköterskor.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel folksjukdom och den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Konsekvenserna som kommer med sjukdomen skapar lidande för individen och kräver mycket resurser från samhället. Egenvård är en viktig del av behandlingen för att kontrollera, förebygga och hantera de fysiska konsekvenserna av sjukdomen. Sjuksköterskans patientnära arbete är väsentligt för att undervisa och stödja patienterna att förstå och genomföra egenvård. Syftet med litteraturstudien är att belysa faktorer av betydelse för egenvård hos patienter med KOL. Resultatet baserades på 7 empiriska artiklar av kvalitativ design. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att symtompåverkan, kunskap, motivation och andras stöd var avgörande för egenvård. Brist på kunskap och symtombördan skapade betydande hinder för patienternas förmåga att genomföra egenvårdsaktiviteter och bidrog till egenvårdsbrist. Däremot ökade kunskap om sjukdomen och rökstopp tryggheten att tillgodose egenvårdsbehoven. Kontakt med en sjuksköterska som visade respekt, var lyhörd, tog sig tid till att lyssna och som intog ett icke-dömande förhållningssätt uppskattades av patienterna. Personcentrerad vård ökar patienternas mottaglighet för sjuksköterskans stöd och information, vilket bidrar till ökad motivation för egenvård och eventuellt ökat livskvalité. Förmåga att utföra god egenvård leder också till minskning av försämringsperioder och behov av sjukhusvård, vilket på lång sikt minskar samhällskostnaderna.

<p>Validerat; 20130403 (global_studentproject_submitter)</p>