Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer främst bland rökare men även icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom är andfåddhet och andnöd. Symtomen påverkar varandra och kan ge upphov till en känsla av ångest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus på ångestsymtom. Studien genomfördes som en litteraturstudie innehållande 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Andningssvårigheter beskrevs som den största faktorn bakom ångest vilket i sin tur påverkade patientens fysiska och psykiska välmående. Ångest i kombination med ett begränsat andningsflöde bidrog till att patienterna upplevde en känsla av att kvävas. Andningen beskrevs som fruktansvärd och patienterna jämförde tillståndet som att andas genom ett sugrör. Många patienter avvaktade kontakt med sjukvård i hopp om att symtomen spontant skulle avta. När symtomen förvärrats och kontakt initierades ansågs sjukvårdskontakten ändå vara betydelsefull för patienterna. Studien kan bidra med viktig information vid vård av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Studien kan också ge värdefull information till den fortsatta forskningen kring sjukdomens symtom. / Chronic Obstructive Pulmonary disease is an underdiagnosed disease that today affects more and more individuals. The disease appears mainly with smokers but non-smokers can be affected too. The most occurring symptoms at chronic obstructive pulmonary disease are breathlessness and shortness of breath. The symptoms affect one another and can create a feeling of anxiety. The aim of the study was to illuminate the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease with focus on the symptom anxiety. The study was conducted as a literature review containing 13 qualitative and quantitative articles. Difficulties to breathe were described as one of the biggest reasons behind anxiety which affected both the physical and psychological well-being of the patients. The limited airflow and symptoms of anxiety involved a feeling of one being suffocated. The breathing was described as a dreadful situation and the patients compared the condition to breathing through a straw. Many of the patients chose to postpone the contact with medical care thinking that the symptoms would moderate. When the symptoms accelerated medical care yet seemed important for the patients. The study can contribute with meaningful information to the care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. The study can also give valuable input to further research studies, especially on patients’ view on health related quality of life related to the symptoms of the disease.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen. Utvärderingsinstrument som användes var The St George’s Respiratory Questionnaire och sex minuters gångtest. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad i enkäten eller sex minuters gångtest förelåg efter intervention för gruppen. Tidigare forskning har visat att de psykosociala faktorerna har en stor inverkan på patienter med KOL och deras välbefinnande. Författarna anser därför att framtida forskning och verksamhetsutveckling bör utforma behandlingsstrategier för patienter med KOL utifrån den biopsykosociala modellen. / The background of this study is based on a cooperation between the physiotherapy program at Mälardalen University and a hospital in the county of Södermanland. The aim of the study was to evaluate whether a four week treatment of COPD-school have had an impact on patient health, well being and physical capacity. The COPD-school consisted of four occasions in which different health care professionals gave patients information on subjects including; symptom impact, emotional experiences and the importance of physical activity. There were ten patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in stage two to four who participated in the intervention. The instruments for evaluation that were used were The St. George's Respiratory Questionnaire and six minute walk test. The results showed no significant difference in the survey or six minute walk test for the group after the intervention. Previous research has shown that psychosocial factors have a profound effect on patients with COPD and their wellbeing. The authors therefore believe that future research should focus on designing treatment for patients with COPD based on the biopsychosocial model.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall. Resultat: Omvårdnadsprocessens steg fanns inte dokumenterad i sin fullständighet för trycksår eller nutrition i någon journal. Dokumentationen av omvårdnadsprocessen för trycksår var oberoende av antal vårddygn, kön och ålder men beroende av antal dygn med NIV.  För nutrition var dokumentationen av omvårdnadsprocessen beroende av antal NIV- och vårddygn men oberoende av kön och ålder. Dokumentationen för omvårdnad och behandling med NIV var utspridd i journalen under olika rubriker. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns brister i omvårdnadsdokumentationen.

Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Bakgrund: Personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom kan ha många besvärande symtom. Andnöd är ett betydande symtom som ofta påverkar personernas liv avsevärt och försämrar livskvalitén. Tidigare forskning visar på att personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom inte får palliativ vård i samma utsträckning som personer med andra luftvägssjukdomar. Det kan vara betydande kunskap för sjuksköterskan att förstå patientens upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna bemöta dessa personer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva symtom och utmaningar, utifrån patientens perspektiv, med fokus på palliativ vård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: En litteraturöversikt grundat på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: De huvudteman som kunde utkristallisera sig från dataanalysen var; fysiska symtom, psykiska symtom, hantering av det dagliga livet, information och kommunikation och existentiella utmaningar. Det mest genomgående betydande symtomet i artiklarna var det fysiska symtomet andnöd. Flertalet artiklar konstaterade att deltagarna önskade mer information om sin sjukdom, prognos och vård vid livets slut. De flesta var positiva till att inleda samtal om palliativ vård i ett tidigt skede i sjukdomen.  Slutsats: Att få personer med KOL får palliativa insatser kan bero på att sjukdomsprognosen är så pass oviss att man inte vet när man ska börja ha samtal om den sista tiden i livet. Denna litteraturöversikt visar på att palliativ vård välkomnas av personer med KOL i ett tidigt skede i sjukdomen då de lättare kan acceptera sin situation och besvärliga symtom. / Background: People with chronic obstructive pulmonary disease have several severe symptoms. Shortness of breath is a significant symptom that affects people´s lives considerably and impairs their quality of life. Previous research shows that people with chronic obstructive pulmonary disease do not receive palliative care to the same extent as other. It is important knowledge for the nurse to understand the patients´ experiences of living with the disease to treat these people in the best possible way.  Aim: The aim was to describe the symptoms and challenges, through patient´s perspective, with emphasis on palliative care in people with chronic obstructive pulmonary disease. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: The main themes from the data analysis were physical symptoms, psychological symptoms, management of daily life, information and communication and existential support. The most consistently significant symptom in the articles was the physical symptom shortness of breath. Several articles stated that participants wanted more information about their illness, prognosis and care at the end of their lives. Most people were positive about initiating conversations about palliative care at an early stage of the disease. Conclusion: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) affects the person with many troublesome symptoms, regardless of what phase you are in the disease progression. This literature review shows that palliative care is welcomed by people with COPD at an early stage in the disease, because they can more readily accept their situation.

Introduktion: Spirometri är en av de vanligaste undersökningsmetoderna som utförs vid bedömning av lungfunktion. Vid en dynamisk spirometri mäts lungvolymsförändringar över tid vid detektion av obstruktiva lungsjukdom. Syftet med denna studie var att validera en konventionell spirometriutrustning, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Tyskland), med en ny handhållen utrustning, COPD-6 mätare (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), för att undersöka om det fanns statistisk signifikanta skillnader på mätresultatet mellan dessa två utrustningar.  Metod och material: 22 lungfriska testpersoner mellan åldrarna 20–33 år varav 17 kvinnor och 5 män deltog i denna studie som utfördes vid Örebro universitet. De spirometrivariabler som undersöktes för Jaegerutrustningen var den forcerade exspiratoriska volymen under första sekunden (FEV1), den forcerade vitalkapaciteten (FVC) samt hur stor andel av hela lungvolymen som en person kan andas ut på första sekunden (FEV1/FVC). Med COPD-6 mätaren mättes FEV1, den forcerade exspiratoriska volymen under sex sekunder (FEV6), samt kvoten av dessa (FEV1/FEV6). För att undersöka om det förelåg en statistisk signifikant skillnad användes ett parat t-test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: Resultatet från denna studie visade att det förelåg en statistik signifikant skillnad mellan Jaeger MasterScreen PFT och COPD-6 mätaren med p <0,05 för samtliga undersökta variabler. Bland-Altmananalysen visade en spridning inom konfidensintervallet hos samtliga variabler. Slutsats: I denna studie påvisades en statisk signifikant skillnad mellan utrustningarna där COPD-6 mätare visade lägre mätresultat än Jaegerutrustningen för variablerna FEV1 samt FEV6 alternative FVC. Dock kan inte resultatet från denna studie vara representativt för en större population då endast ett få observationer gjordes. / Introduction: Spirometry is one of the most common examination methods performed when assessing lung function. In dynamic spirometry, changes in lung volume are measured over time for the detection of obstructive pulmonary disease. The purpose of this study was to validate a conventional spirometry equipment, Jaeger MasterScreen PFT(Carefusion, Hoechburg, Germany), with a new handheld equipment, COPD-6 screener (Vitalograph COPD-6 400, Ennis, Irland), to investigate whether there were statistically significant differences in the measurement result between these two equipments. Method and material: 22 lung-healthy test subjects between the ages of 20–33 years of whom 17 women and 5 men, participated in this study, which was conducted at Örebro University. The spirometry variables examined for Jaeger equipment were the forced expiratory volume during the first second (FEV1), the forced vital capacity (FVC) and the percentage of total lung volume that a person can exhale at the first second (FEV1 / FVC). With the COPD-6 screener FEV1, forced expiratory volume for six seconds (FEV6), and the ratio of these (FEV1 / FEV6) were measured. To investigate whether there was a statistically significant difference, a paired t-test with the significance level α = 0.05 was used. Results: The results from this study showed that there was a statistically significant difference between the Jaeger MasterScreen PFT and the COPD-6 screener with p <0.05 for all variables examined. The Bland-Altman analysis showed a spread within the confidence interval for all variables. Conclusion: In this study, a statically significant difference was demonstrated between the equipments where COPD-6 screener showed lower measurement results than the Jaeger equipments for the variables FEV1 and FEV6 alternative FVC. However, the results from this study cannot be representative of a larger population as only a few observations were made.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakar inflammerade celler i luftrör och lungvävnad. Personer med KOL upplever att kroppen inte orkar och känner sig begränsade i vardagen. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser att vårda en närstående med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Kvalitativa literaturstudier baserade på intervjuer av anhöriga till personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Resultat: Tolv artiklar användes, 183 personer deltog, 25 till 90 år. Artiklar från Sverige, Kanada, Portugal, Danmark, USA, Norge, Island, Nordirland England. Anhöriga till personer med KOL upplever stress, hopplöshet, oro och trötthet. Oron är kopplad till den närstående med KOL och deras försämring av sjukdom. Både anhöriga och närstående upplever brist på utbildning och kunskap från sjukvården. Slutsats: Att vårda en närstående tar mycket energi, för att hushållssysslor och omvårdnadsysslor tar långt tid och tar mycket kraft i vardagen. Vid försämring av den närståendes tillstånd upplever anhöriga en kraftig oro vilket ger en nedsatt omvårdnad till den närstående. Bristen av kontakt till sjukvården gör att anhöriga inte kan få tips och råd om den närståendes sjukdomsutveckling. Det framkommer även att anhöriga behöver stöd från sjukvården för att bibehålla en positiv roll som informell vårdare. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) causes inflamed cells in the trachea and lung tissue. People with COPD experience less body strength and feel limited in everyday life. Purpose: To shed light on relatives’ experiences of caring for related parties with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Quantitative interview-based literature study of relatives experiences. Results: Includes twelve articles, 183 participants in age 25-90. Articles originate from Sweden, Canada, Portugal, Denmark, USA, Norway, Iceland, and Northern Ireland England. Relatives caring for related parties with COPD experience stress, hopelessness, anxiety, and fatigue. Anxiety is linked to worsening of the related parties COPD condition. Both parties experience lack of education from healthcare services. Conclusion: Caring for a close relative takes a lot of energy, because household chores and nursing chores take a long time. Furthermore, it takes a lot of energy in everyday life. In the event that the close relative condition deteriorates, experience the related caretaker severe anxiety, which results in reduced care of the close relative. Lack of healthcare contact can limit advice of the close relatives' illness development. It also emerged that relatives’ need support from healthcare services to maintain a positive role as an informal caretaker.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.