För att få nöjda gäster eller kunder är det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gäller det för verksamheter med tjänstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om måltidsmiljön, i ett tjänstebaserat företag, kan påverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förändring på måltidmiljön, mellan två olika grupper. Undersökningen tillämpades på konferensanläggningen Krinova Science Park, Kristianstad. Förändringens syfte var att se om gästernas upplevelse hos verksamheten påverkades utifrån olika måltidsmiljöer. De två undersökta grupperna tilldelades en och samma enkät där påståenden berörde olika aspekter i måltidsmiljön. Aspekterna byggde på olika delar som på ett eller annat sätt påverkar individers sinnen. Det fanns skillnader i gruppernas svar gällande måltidsmiljöns påverkan på helhetsupplevelsen hos konferensanläggningen. Det kan tyda på att de små förändringarna som gjordes i måltidsmiljön påverkade gästernas svar. Till exempel visade resultatet i påståendet om dekorationen att fler individer i gruppen som upplevde förändringen, svarade mer positivt till lokalens dekoration. Samt instämde fler respondenter, som upplevde förändringen, helt till påståendet om måltidsmiljön påverkade helhetsupplevelsen av besöket hos Krinova Science Park. Resultaten styrks även av tidigare vetenskapliga studier inom ämnet måltidsmiljö och upplevelser. Slutsatser som dras i studien är att olika måltidsmiljöer faktiskt påverkar gäster syn på verksamheten som helhet. Dock kan inte generella slutsatser dras av enkätundersökningens resultat.

No description available.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.

No description available.

I dagens samhälle spenderar de flesta många timmar av dygnet på arbetet. Det innebär att människor troligen äter en betydande del av sina måltider på arbetet. Måltidens betydelse har uppmärksammats de senaste åren och har då syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. Måltidens kontext innefattar innehåll, tid, social och fysisk måltidsmiljö. Eftersom människor äter på arbetet är måltiden på arbetsplatsen viktig när det kommer till anställdas hälsa, arbetstrivsel och prestation. Forskning om var arbetsmåltider äts och hur fysiska och sociala måltidsmiljön upplevs är sparsam. Syftet med denna studie var att beskriva självskattad stress, egen kontroll och måltidsupplevelse i samband med måltider på arbetsplatsen vid ett sjukhus och vid ett stålverk. Studien hade en beskrivande design, där kvantitativ data samlades in med enkäter och skal nivån var nominal. Studien gjordes på ett stålverk och ett universitets sjukhus i mellersta Sverige. Det var både män och kvinnor som arbetade dagtid, schemalagt arbete eller treskift som deltog. Sextio enkäter med fjorton respektive nitton frågeområden delades ut till samtliga på stålverket och till en hel avdelning på sjukhuset. Samtliga i personalen på en avdelning på ett universitetssjukhus och alla på ett stålverk blev tillfrågade om de ville delta i studien. Bortfallet på sjukhuset var tjugotre procent och på stålverket var det tjugo procent. Resultaten visade att arbetarna på både stålverket och sjukhuset var relativt missnöjda med hur deras måltidsmiljö var med lokal, utrustning och möjlighet till att äta enskilt eller med sällskap. De upplevde även liten egen kontroll över temperatur, ljus och ljud i sin måltidsmiljö. Eftersom grupperna som undersöktes inte representerar en population är det inte möjligt att uttala sig om hur alla anställda med skiftarbete eller schemalagt arbete på andra eller samma arbetsplatser upplever sin måltidsmiljö. Vissa generaliseringar om måltidsmiljön kan göras till liknande arbetsplatser än som de som deltog i studien. Nyckelord: Måltidsmiljö, skiftarbete, stress, egen kontroll.

Learning by cooking är ett projekt inspirerat av aktionsforskning, och sammansvetsas med Kurt Lewins modell för aktionsforskning från förstudie till det praktiska arbetets slut. Projektet genomfördes på ett fritidshem under våren 2016, och under fem veckor förvandlades fritidshemmet till en restaurang. Under dessa veckor, två dagar i veckan, serverades mellanmål till många hungriga fritidshemsbarn. Personalen i restaurangen bestod av studenten själv i egenskap av köksmästare samt kockar direkt hämtade från barngruppen. Fokus var att skapa en trivsam måltidsmiljö som varierade från dag till dag, både rumsligt och måltidsmässigt, men berörde även frågor kring fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens yrkesroll, samt matlagning som ett pedagogiskt verktyg. I projektet upptäcktes många dolda talanger inom det kulinariska området, vilket visade sig i god mat, gott samarbete och mycket glädje. Projektet skulle leda till att restaurangen skulle leva vidare efter avslutat projekt, och bli en del av de övriga aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön. Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö. / The purpose of this study is to investigate if there is any significance of the physical work environment in relation to learning. The survey was conducted with the help of literature studies and questionnaires answered by students in five vocational programs in year two. The results revealed students' views on school and workplace physical education learning environment. Examples of conditions that students noted was the ventilation, lighting, meal environment and the teacher. According to literature studies, the multiple factors in the physical work environment that influence learning such as sound, light, ventilation and maintenance condition of the working environment.

No description available.

Bakgrund: Människan lever längre vilket medför utökat behov av en mer komplex sjukvård. Ökad ålder medför ökad risk för demenssjukdom vilket kan öka risken för nedsatt aptit och ätsvårigheter. Detta kan leda till undernäring som medför risk för infektion och andra sjukdomstillstånd. Genom att skapa en tillfredsställande måltidsmiljö kan matintaget hos individen främjas och därför är det relevant att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidsmiljön. Teoretisk referensram: Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för demensvården i Sverige. Detta förutsätter att personal är lyhörd och har förståelse för personens bakgrund samt individuella behov och önskemål. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av faktorer som kan påverka matintag för personer med demenssjukdom, med fokus på måltidsmiljön. Metod: Designen var litteraturstudie och vid analysen användes integrerad analys. Resultat: Det ansågs grundläggande att förstå personens bakgrund, behov och preferenser för att individanpassa mat och måltidsmiljö. Hemtrevlig måltidsmiljö ansågs skapa sociala interaktioner som främjar matintag. Personal efterfrågade ökad bemanning och utbildning för att kunna möta personens specifika behov vid måltiden. Slutsats: Vårt resultat visade flera faktorer i måltidsmiljön som kan justeras för att främja matintaget hos personer med demenssjukdom. Det är av vikt att personal innehar kunskap om individens bakgrund och behov för att implementera och verkställa personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom.

Den globala uppvärmning som sker i takt med mänskliga utsläpp av växthusgaser är en av vår tids största utmaningar. För att klara Parisavtalets mål med att hålla den globala temperaturen under två grader krävs åtgärder från världens befolkning och samtliga sektioner. Livsmedelssektorn står för omkring en tredjedel av de totalakoldioxidutsläppen i världen och av all mat som årligen produceras beräknas entredjedel av maten gå förlorad. Att matsvinn uppstår är ett slöseri på miljömässiga och ekonomiska resurser, men också på de växthusgasutsläpp som sker i onödan. Matsvinn uppstår i livsmedelskedjans alla led, från jordbruket ner till hushållens konsumtion. I Sverige får en stor del av befolkningen sitt dagliga matintag från kommunala verksamheter. Inom kommunala skolverksamheter serveras omkring 1,4 miljoner måltider dagligen, där var sjätte måltid hamnar i soporna. Den mat som slängs i skolan uppkommer främst vid servering och från den mat som inte äts upppå tallriken. Flera studier belyser att bristande egenskaper i måltidsmiljön, såsom ljudnivån eller för få vuxna närvarande i matsalen påverkar uppkomsten avmatsvinn. Syftet med denna studie är att synliggöra vad som påverkar uppkomstenav matsvinn i en skolmatsal ur ett elevperspektiv. Detta görs genom att undersöka om det finns ett samband mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, skolmaten och orsaker till att mat slängs. Studiens metod består av en kvantitativ forskningsansats med kvalitativa inslag, genom en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mellersta Sverige, i form av en pappersenkät. Korrelationer, Pearsons korrelationskoefficient, användes för att beräkna sambandet mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, maten och orsaker till att de slänger mat. Resultatet visar att trivsel, lukt, estetiska intryck och närvaron från vuxna är egenskaper i matsalen som har en inverkan på att eleverna slänger mat. Egenskaper av skolmaten som har en inverkan på att eleverna slänger mat har visat sig bero på matens smak, lukt och utseende. Svaren från de öppna frågorna i enkäten tyder på att matens smak är den främsta anledningen till att eleverna på denna skola slänger mat. Inget samband kunde påvisas mellan ljudnivån och att mat i skolan slängs.