Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal. Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis. Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed. Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely.   Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills

Bakgrund: Personer med demens upplever ofta undernäring. När den obotliga sjukdomen fortskrider leder den till förlust av kognitiva förmågor. En väsentlig förmåga för människor är förmågan att äta och dricka men på grund av demens utvecklar personer med demens svårigheter att äta och dricka. Dessa ökar risken för undernäring. På grund av den nedsatta koncentrationsförmågan spelar måltidsmiljön en viktig roll för att stimulera matintaget. Syfte: Att beskriva personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön på äldreboenden. Metod: Allmän litteraturöversikt. Totalt analyserades 14 artiklar, sju kvalitativa, sex kvantitativa och en blandad metod. Resultat: Tre teman; Det första är personer med demenss upplevelse av den fysiska måltidsmiljön, där audiovisuell stimulering hade störst betydelse. Det andra är personer med demenss upplevelser av sociala interaktioner i måltidsmiljön, där positiva och negativa aspekter av sociala interaktioner identifieras. Senaste temat var personcentrerad måltidsmiljö, och dess betydelse. Slutsats: I denna avhandling kunde olika faktorer som förbättrade personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen kan ge en personanpassad kost om det erbjudande matsortimentet blir bredare och genom förändringar på arbetsmiljön. / Background: Despite general recommendation and guidelines, there is lack of nutrition knowledge in healthcare throughout Europe. Many elderly people are at risks of malnutrition. They expericence a decline in well-being and an untimely death. By working with a personalized diet, may patient become more active in decisions affecting their lives and health. Purpose: The aim of this study was to elucidate nursing staffs experiences of diet given personalized on a short-term housing for the elderly. Method: In this study, an inductive approach in which the data were analyzed using qualitaitive content analysis. Six nursing staff were interviewed on a short-term housing for the elderly in southern of Sweden. Results: From the analysis of the data four categories; the patient´s view of the situation, allowing choices, oppotunities in the culinary environment, limitations of working with eight subkategories. Conclusion: Nursing staff can provide a personalized diet if the offer a wider of food range and through changes the work environment. / <p></p><p></p>

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna. Material och Metod Efter en inledande litteraturgenomgång genomfördes semistrukturerade intervjuer med personalchefen för ett flygbolag i Sverige samt med VD:n för det företag som levererar mat till de kabinanställda inom detta specifika flygbolag. Därefter genomfördes en enkätundersökning bland kabinanställda i Skandinavien. Resultat Studien visade att maten och måltiden hade stor betydelse för kabinpersonalens arbete och välmående. Från flygbolagets och matföretagets sida fanns en intention att ge kabinpersonalen tillräckligt med tid för att äta och en välbalanserad kost utifrån fackliga avtal om varm mat. I intervjuerna framkom dock att maten inte var näringsberäknad. Enkätsvaren angav att gillandet var lågt vad gäller kabinpersonalens mat, därför medtogs hellre egen mat. Många upplevde också riktlinjer och policyer för maten som oklara och att dessa i vissa fall saknades. Slutsatser Det fanns få riktlinjer och policyer för kabinanställdas mat- och måltidssituation. Detta ledde istället till att informella riktlinjer skapades. Måltidsmiljön upplevdes som stressig och få upplevde att kabinpersonalens mat tillgodosåg deras behov, varken sensoriskt eller näringsmässigt. Ändå önskade många att arbetsgivaren regelbundet skulle tillhandahålla personalmat. / Introduction The cabin crew profession is characterized by a spririt of service and responsibility for the safety of passengers. The work environment involves certain physical strain such as cabin pressure and lack of oxygen. Meals are consumed during different times of the day and rarely occur at normal meal times. The meals of the cabin crew are regulated by guidelines, agreements and policies regarding working hours. Purpose This study was conducted to investigate the cabin crew meals during working hours, with focus on guidelines and policies and how the cabin employees experience the food and the meal environment. Methodology After an initial literature review, a personel manager of a Swedish airline company and the CEO of the food company that provides the airline company with food, were interviewed using semi-structured inteviews. Then a survey was conducted among cabin crew in Scandinavia. Results The study showed that food and meals were of great importance for the work of the cabin crew and for their well-being. There was an intention, from the airline company and the food company, to provide the cabin crew with time enough to eat and with a well-balanced diet based on union agreements on hot food. The interviews revealed that the crew food was not nutrition calculated. The survey indicated that the liking of the provided crew food was low, hence the cabin crew bring their own food. Many of the participants experienced food guidelines and policies as unclear and in some cases as non-existing. Conclusion There were few guidelines and policies for the cabin crew food and meal situation. However informal guidelines balanced the absence of formal regulations. The meal environment was perceived as stressful and few experienced that the crew food met their needs, neither sensory or nutritionally. Even so, many wanted the employer to regularly provide crew food.

Bakgrund: Måltidsrelaterade svårigheter förekommer hos personer med demenssjukdom. Måltidsrelaterade svårigheter bidrar till att personerna inte får ett optimalt intag av mat och dryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Problemformulering: I takt med att demenssjukdomens symtom framskrider, ökar de måltidsrelaterade svårigheterna. Personer med demenssjukdom löper en större risk för undernäring, depression, aggression, uttorkning samt en försämrad livskvalité och hälsa. Syfte: Att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som ingår i analysen. Resultat: Tre teman identifierades i resultatet, första var stimulering av sinnen i måltidsmiljön, sedan fysiska måltidsmiljön och sista temat var sociala interaktioner i måltidsmiljön. Slutsats: Personer med demenssjukdom behöver en specialkonstruerad måltidsmiljö genom att skapa en sinnensstimulerande måltidsmiljö och anpassa den fysiska miljön och möjlighet till sociala interaktioner under måltiden. Resultatet ökade förståelsen kring en anpassad måltidsmiljös betydande roll för upprätthållande av god livskvalité och hälsa för personer med demenssjukdom.

Syftet med studien är att genom intervjuer synliggöra hur förskollärare uppfattar måltidsmiljön, barns delaktighet och autonomi samt hur barn uppfattar sin delaktighet och autonomi vid måltidssituationen i förskolan. Då uppfattningar om delaktighet och autonomi undersöktes utgick vi från det barndomssociologiska perspektivet och eftersom vi ville synliggöra de uttalanden som var mest frekventa och bärande i intervjuerna användes tematisk analys. Studien är gjord på en förskola med åtta avdelningar i en större kommun i Halland. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, där alla hade tidigare erfarenhet av olika måltidsserveringar i förskolan. Samt samtalsintervjuer i grupp med fyra femåriga barn. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att måltidsmiljön på förskolan är stökig, stressig och högljudd. Vidare framför de att barn inte görs så delaktiga och autonoma som de borde göras, vilket de anser beror på måltidsbuffén. Resultatet från barnen visar att de inte känner sig delaktiga i var de ska sitta när de äter lunch, vilken mat som serveras och inte görs delaktiga och autonoma i valet av hur mycket och vilken mat de tar, oavsett om det är vid måltidsbuffén eller vid bordet. Slutsatsen är att barnen inte görs så delaktiga och autonoma som de har potential att vara. / The purpose of the study is to use interviews to elucidate how preschool teachers perceive the mealtime environment, children's participation and autonomy, as well as how children perceive their own participation and autonomy during mealtime situations in preschool. As perceptions of participation and autonomy were investigated, we adopted a childhood sociological perspective. To highlight the most frequent and significant statements from the interviews, a thematic analysis was used.   The study was conducted in a preschool with eight departments in a larger municipality in Halland county, Sweden. The study is based on three semi-structured interviews with three preschool teachers, all of whom had prior experience with different meal services in preschool. Additionally, group conversations were held with four five-year-old children. The results of the study indicate that the preschool teachers consider the mealtime environment at their preschool to be disorderly, stressful, and noisy. Furthermore, they express that children are not made as involved and autonomous as they should be, which they attribute to the buffet-style meals. The results from the children demonstrate that they do not feel included in decisions regarding where to sit during lunch, what food is served, and are not involved in the choice of how much and what type of food they take, whether at the buffe or at the table In conclusion, it is evident that the children are not made as involved and autonomous as the have the potential to be.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom lider av kognitiva, minnes- och fysiska försämringar under sitt tillstånd, vilket ofta leder till malnutrition och försämrad hälsa. Måltidsmiljön är en viktig bidragande orsak till måltidsupplevelsen för personer med demenssjukdom eftersom de upplever måltiderna annorlunda än andra människor. Måltidsmiljöns egenskaper har rapporterats orsaka frustration och känslor av avhumanisering för personer med demenssjukdom som bor på äldreboende, vilket ofta har lett till minskat matintag, malnutrition och försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva faktorer i måltidsmiljön som påverkar måltidsupplevelsen hos personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv vårdvetenskapliga artiklar, åtta av kvalitativ ansats och fyra av kvantitativ ansats. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: 1) Audiovisuell stimulans genom matsalsdekorationer, tallrik, redskap och bordsorganisation, samt bakgrundsmusik, 2) Sociala interaktioner mellan personer med demenssjukdom och deras kamrater, vårdpersonalen, och anhöriga, 3) Matens karaktär, uttryckt av arom, presentation, konsistens och smak, och 4) Kulturell betydelse av maten och hur den inspirerar känslor av tillhörighet samt goda minnen. Slutsats: Faktorer i måltidsmiljön såsom färger, bakgrundsmusik, aromer, sociala interaktioner mellan deltagare under måltiden, presentation och konsistens av mat samt tillgången på traditionell mat visade sig vara mycket bidragande till personcentrerad vård av personer med demenssjukdom vilket främjade deras hälsa. / Background: Persons with dementia suffer from cognitive, memory, and physical impairments over the course of their condition, which often leads to malnutrition and worsening of their health. The meal environment is an important contributor to the meal experience of persons with dementia since they experience mealtimes differently than other people. The characteristics of the meal environment have been reported to cause frustration and feelings of dehumanization for persons with dementia who reside in nursing homes, which has often led to decreased food intake, malnutrition, and worsened health. Aim: To describe factors in the meal environment that affect the meal experience for persons with dementia. Methods: A general literature review of 12 caring science articles, eight of qualitative design and four of quantitative design. Results: Four main themes were identified. 1) Audiovisual stimulation through dining room decorations, plate, utensil, and table organization, as well as background music, 2) Social interactions between persons with dementia and their peers, the staff, and their relatives, 3) Character of the food expressed by the aroma, presentation, texture, and flavor, and 4) Cultural significance of the food and how it inspires feelings of belonging, as well as good memories. Conclusion: Factors in the meal environment, such as colors, background music, aromas, social interactions between participants in the mealtime, presentation, and texture of the food, as well as availability of traditional food were shown to be very contributive to the person-centered care of persons with dementia, and to promote their health. Keywords: literature review, malnutrition, meal environment, person-centered care, persons with dementia.