Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal. / The aim of this study has been to examine what importance the Pink Gloves Boxing club has had for individual participant’s life situation with regards to psychosocial health, as a contribution to social work in Borlänge county. Furthermore, the aim has been to examine which parts of Pink Gloves Boxing have contributed to a possible change in the participants’ psychosocial life situation. Because of the aim to catch participants’ subjective experience of Pink Gloves Boxing, the material has been collected through semi-structured interviews with six participants. Through a thematic analysis of the material we found central themes and subthemes, which have formed the basis of the outcome. To analyze the result we have applied theories of empowerment and gender. All of the informants speak of better physique and increased mental health through their participation in Pink Gloves Boxing. Developed capacity of how to handle stress, aggression control and group affiliation are examples of the virtues of participation, as emphasized by informants. Positive components that emerged are the role of trainers, the cohesion of the group, the form of the exercise and the club’s arrangements, such as only female participants and group discussions.

Thesis (MCur)--University of Stellenbosch, 2011. / ENGLISH ABSTRACT: Mental health knowledge is defined as “the knowledge and beliefs about mental disorders which aid their recognition, management or prevention”. Although mental illness is a common condition in the community, only a few people with these disorders generally undergo treatment with about only 70% of individuals seeking help. Contributing to the community’s lack of knowledge, it has also been found that the public cannot recognise different types of psychological distress and mental illness, resulting in people not seeking mental health care. From the evidence perused in the literature, the researcher observed that communities with sound mental health knowledge and a positive attitude towards mental illness are motivated to seek professional help, whilst communities with a lack of mental health knowledge and a negative attitude towards mental illness are less motivated to seek professional help. The researcher therefore aimed at determining the knowledge and attitudes of the Kinondoni community members towards mental illness. In determining the knowledge and attitudes of the Kinondoni community members towards mental illness, the research design was a descriptive, crosssectional survey, with a quantitative approach. An adjusted, existing questionnaire, with, self-compiled, closed ended questions, was used to collect data. Reliability was supported by a pilot study to test the questionnaire beforehand. Face and content validity focused on readability, clarity and development of the questionnaire. The ethical principles were used to make sure the rights of participants were protected. The ethical approval was obtained from Stellenbosch University institutional review board number IRB0005239 to conduct research. Furthermore the study permit was given by the Kinondoni Municipal Medical Officer of health with reference number TD/K/3/VOL/207. The collected data was analysed by using the Statistical Package for Social Sciences (SPSS). The results were presented in tables of means, in which each variable had its own table of analysis of variance. The results were as follows; knowledge about mental illness was very poor as most of the respondents in Kinondoni community n=182 (61%) responded that mentally ill people cannot perform regular jobs, had no friends, and were dangerous. Respondents n= 239 (79.6%) had negative attitudes towards people with mental illness as they stated that they have no right to find a job, have friends and be integrated into society. The results conclude that the Kinondoni community members have less knowledge and negative attitude towards mental illness. The researcher summarises the completed process of this research study and recommend policy makers to formulate guidelines to strengthen nursing practice and education, to create awareness to the community on mental illness and also recommend for further study. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Geestesgesondheidskennis word gedefinieer as die kennis van geestesongesteldhede wat bydra tot die herkenning, hantering en voorkoming van geestesongesteldhede. Alhoewel geestesongesteldhede ‘n algemene toestand is in die gemeenskap, is daar slegs ‘n klein aantal geestesongestelde individue wat behandeling ondergaan, met omtrent 70% van die genoemde individue wat hulp soek. Bydraend tot die gebrek van die gemeenskap se kennis het dit ook aan die lig gekom dat die publiek ook nie die verskeie sielkundige stressors en geestesongesteldhede erken nie, wat veroorsaak dat mense nie geestesgesondheidsorg benader nie. Uit die literatuurstudie het die navorser geobserveer dat die gemeenskappe met geestesgesondheidskennis en ‘n positiewe houding gemotiveerd is om hulp te soek en gemeenskappe met ‘n gebrek aan geestesgesondheidskennis minder gemotiveerd is om professionele hulp te soek. Die navorsing het hierbenewens ten doel gehad om die kennis en houding van die Kinondoni gemeenskapslede aangaande geestesongesteldhede te bepaal. Om die kennis en houding van die Kinondoni gemeenskap te bepaal is ‘n kwantitatiewe deursnitopname gedoen. ‘n Bestaande vraelys met geslote vrae is aangepas om data in te samel. Betroubaarheid is deur die loodstudie ondersteun, terwyl sig- en inhoudsgeldigheid op die leesbaarheid, uitklaring en ontwikkeling van die vraelys gefokus het. Die etiese standaarde is gebruik om die regte van deelnemers te beskerm. Vervolgens is die gekollekteerde data met SPSS ontleed. Die bevindinge is deur middel van tabelle van gemiddeldes, waar elke verandelike sy eie variansie vertoon het, voorgestel. Ten slotte is riglyne beskryf. Die resultate is as volg; kennis betrefffende geestesongesteldhede was baie swak onder die meerderheid repondente van Kinondoni se gemeenskap n=182 (61%) het vertoon dat geestesongestelde persone nie gereelde werk kan verig nie, geen vriende kringe het nie en baie gevaarlik is. Respondente n=239 (79.6%) het n negatiewe houdng teenoor persone met n geestesgebrek en maak melding dat geestesgestremde persone geen reg op om te werk besit, vriende te het en om te integreer in die gemeenskap. Die gevolgtrekking van die resultate toon dat die Kinondoni gemeenskaps lede baie min kennis en n negatiewe houding teenoor geestesgebreke het. Die navorser maak n volledige opsomming van die navorsings’ studie en maak n aanbeveling aan beleid opstellers om riglyne te formuleer deur versterking van die verpleeg praktyk en onderwys, om bewustheid van gesondheidsgebreke aan die gemeenskap daar te stel en beveel ook verdere studies aan.

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Work

published_or_final_version / abstract / Community Medicine / Master / Master of Public Health

published_or_final_version / Social Work and Social Administration / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / Mental Health / Master / Master of Social Sciences

Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar. Individerna har svårt att känna mening med livet och undviker att söka hjälp på grund av skam och hopplöshet. Detta i sin tur kan leda till förvärrade symptom och ökat lidande. Sjuksköterskan behöver därför vara medveten kring problematiken med självstigma och vara observant kring individens egna fördomar, skamkänslor och känsla av hopplöshet kring sin diagnos. Det är av vikt att skapa förutsättningar för empowerment i vårdsituationen. Interventioner och omvårdnad bör ha som målsättning att minska symptomen av självstigma hos individer med allvarlig psykisk störning. Interventioner torde kunna utformas, men behöver anpassas utifrån vilket samhälle som vården utförs i. Det finns begränsningar i aktuell forskning och fler studier där självstigma som fenomen belyses vore önskvärt, liksom longitudinella studier för att ge en djupare förståelse. / Severe mental illness is a growing health problem. Severe mental illness and self-stigma in combination needs to be examined to clarify what impact they have in combination for each individual. The purpose of this study was to examine what kind of impact self-stigma has to individuals with severe mental illness. The study was conducted as a literature review and the results consisted of three categories: Becoming ones illness Feeling of shame and Feeling of hopelessness. Self-stigma affects the individuals negatively and makes it harder for them to recover. The combination of severe mental illness and self-stigma creates negative consequences from the stereotypical and jaundiced. Individuals have problems with finding meaning of life and are reluctant to seek treatment for their symptoms because of the feeling of shame and hopelessness. In return the symptoms of the mental illness increases and provides more suffering and decreases the meaning of life. It is important that nurses are aware of and are mindful to the individuals prejudice, feelings of shame and hopelessness about their mental illness. Nurses need to make sure that it is possible to be empowered as a patient. Interventions and nursing that aim to reduce the symptoms of self-stigma in severe mental illness should be adapted to the prejudice of the society. More scientific research is needed because of the limited number of present studies concerning self-stigma. There is a need to further investigate self-stigma in severe mental illness. Preferably studies with longitudinal design that focus on the phenomenon self-stigma and how it affects people with severe mental illness, to give a greater understanding.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa. Metod. En litteraturstudie enligt Friberg (2012) utfördes. Fjorton artiklar som motsvarade syftet identifierades och kvalitetsgranskades. En innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundman (2004) användes för analys av artiklarnas resultat. Resultat. Två övergripande teman som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa kunde identifieras: inre och yttre faktorer. I inre faktorer ingick sjuksköterskors egenupplevda inställning till och sjuksköterskors kunskap om psykisk ohälsa hos äldre. I yttre faktorer ingick äldres egenupplevda inställning, sjukvårdens biomedicinska inriktning och brister i sjukvårdssystemet. Konklusion. Sjuksköterskor har ofta ett bristande förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa, och detta kan ha negativa konsekvenser på den omvårdnad de ger. Många gånger påverkas förhållningssättet av faktorer som är utom sjuksköterskans kontroll, vilket kan leda till ett dilemma av etisk natur. Watsons omvårdnadsteori (1979) kan vara användbar för att förbättra sjuksköterskans förhållningssätt. Implikation. Mer forskning behövs inom området för att förbättra vården för denna patientgrupp. Sjuksköterskeutbildningen behöver utökas för att inkludera mer aspekter om psykisk ohälsa. / Rationale: Mental illness is often unidentified and untreated in elderly patients, resulting in unnecessary suffering and a significant reduction in quality of life. Nurses should through their holistic approach be in an excellent position to address this issue, however in reality this does not seem to happen. Aim: The aim of the study was to identify factors that affect nurses’ approach to mental illness in elderly patients. Method: The study was carried out as a literature review in accordance with Friberg (2012). Fourteen journal articles reflecting the aim of the study were identified and quality audited. Aspects of content analysis (Granheim& Lundman, 2004) were used to analyse the articles results. Results: Two general themes were identified in nurses’ approach to mental illness in elderly patients: internal and external factors. Internal factors included nurse attitudes to and knowledge about mental illness in elderly patients. External factors included elderly attitudes, the healthcare system’s biomedical approach and shortages inthe healthcare system. Conclusion.Nurses often have a lacking approach to mental illness in elderly patients, and this in turn often leads to negative consequences on the care they give. In some cases the lacking approach is due to factors outside of her control which can lead to dilemmas of an ethical nature. Watson’s transpersonal theory (1979) may be useful to help nurses gain a better approach to mental illness in the elderly. Implications: More research is needed in the area in order to improve care for this group of patients. There is need for improvement in nursing education and more aspects of mental health need to be incorporated in the undergraduate nursing curriculum.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ”Kommunikationens betydelse för bemötandet” bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Kommunikationen, både den verbala och icke-verbala, mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur det upplevdes att bemöta patienten. Den andra huvudkategorin ”Begränsningar som påverkar bemötandet”, bestod av följande subkategorier: Begränsningar i den egna professionen och Begränsningar i organisationen. Brist på kunskap hos personalen eller brist på resurser i organisationen påverkade personalens möjlighet att bemöta patienten så som var önskvärt. Slutsats: Vårdpersonal behöver ta mer eget ansvar för att tillgodogöra sig ny forskning och information om bemötande och patienters sjukdomar, samtidigt bör staten fortsätta med uppmaningar och uppmuntran till utveckling av sjukvården och fortbildning av personal. / Background: Mental illness is common among the Swedish population and is one of the endemic diseases. People with mental illness can be sticken with psychological or physical inconveniences and then turn to primary health care and will there meet nurses and other health care professionals. Aim: Was to illustrate health care professionals experience of encounter patients with mental illness in primary health care. Method: A literature review was carried out based on nine scientific qualitative articles. Result: Two main categories and four subcategories emerged. The first category ”To experience the meaning of communication to the encounter” consisted of the subcategories Verbal communication and Non-verbal communication. The communication, both verbal and non-verbal, meant a lot for the experience to encount the patients. The other main category: ”To experience limitations that affect the encounter” consisted of following subcategories: Limitations within the own profession and Limitations within the organization. Lack of knowledge within the staff or lack of resources within the organization affected the staffs’ ability to encount patients as desirable. Conclusion: Health care professionals have their own responsibility to utilize new research and information about the encounters with and the diseases of patients. The government should continue to request and encourage to develop the health care.