This arts-based research thesis sought to understand two children with special needs, through their musical offerings within the context of their music therapy sessions. The process of understanding the children came through firstly listening to and extracting meaningful musical data from recordings of their sessions. This data included both actual excerpts of the musical interplays between the child and music therapist (myself), and more broadly, underlying themes drawn from the recorded session material. The data was then creatively ‘melded’, resulting in two original instrumental works, herein referred to as 'songs'. Before, during and after writing the songs, rigorous analyses were undertaken utilising both a formal approach, via the use of a contextual question framework, and two creative approaches: free-form narration and data-led imagery. The contextual question framework, involving the repetitive use of two key questions - where? and why? - sought to understand the data’s context, its purpose for inclusion, and its influence on the respective song. One of the creative approaches, that of free-form narration, sought to, rather than analysing the song through formal structures, instead ‘tell the song’s story’, narratively conveying the experience of being with the child in his music. The other creative approach, that of data-led imagery, involved creating images during and after being ‘immersed’ in the musical data, employing instinctive or subconscious means to further develop the therapist’s understanding of the child’s musical offerings, and moreover, the child himself. Upon completion of the two songs, it was discovered that clinical themes present from the sessions strongly influenced the song creation process. Results also strongly supported the validity of arts-based research as a viable means of analysing music created with children with special needs.

Purpose: To determine whether choir singing compared to reminiscence could reduce depression in people with dementia. Methods: A randomised controlled mixed methods trial was conducted with residents of an aged care facility between May and August 2007. Qualitative data was examined for related themes which enhanced the quantitative analysis. There were 41 participants (age range: 74-93 years) all with a medical diagnosis of dementia. Informed consent and ethical approval was obtained. Participants were randomly assigned to one of three groups: Choir Therapy, Reminiscence Therapy or Control Group. The study was single blind as the researcher conducted the sessions with research assistants. Fifteen sessions of choir and reminiscence therapies were conducted twice weekly. Symptoms of depression were measured before and after the treatments using the Cornell Scale for Depression in Dementia. The Mini Mental State Examination was used to gauge the levels of cognitive functioning at baseline. Participants’ responses to the therapy sessions were concurrently collected and analysed for related themes as qualitative data. Results: Average depression scores declined significantly for all groups over time. When the choir group was compared with the control group over time, there was a significant difference (p= 0.027), indicating that the choir group was more effective in reducing depression over time. The reminiscence group scores were also compared with the control group scores over time, revealing a reduction in depression which was less significant than the choir group scores (p = 0.111). Themes from the qualitative data showed improvements in the following areas: safety and security needs; increased communication and social interaction; increased positive moods; increased motivation; and, expanded attention spans. Conclusion: All three groups showed decreased depression with the greatest fall in the choir group. This indicated that choir when compared to reminiscence has higher efficacy in mitigating symptoms of depression in people with dementia. Both therapies were shown to be effective and safe. / M.Arts (Hons.)

<p>Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera.</p> / <p>As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect.</p><p>The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.</p>

Since the 1970s, music librarians have been discussing the challenges of cataloging music media. In the 1990s, they began work on a Music Thesaurus to provide a multi-faceted approach to indexing, cataloging, and retrieving music media. In 1999 Indiana University proposed a digital music library, to allow for better indexing and retrieval in addition to content-based music retrieval. In 2000, a commercial venture, The Music Genome Project ©, began cataloging sound recordings of popular music by hundreds of musical characteristics and has created a user interface that allows listeners to enter the title and artist of a certain piece of music and receive recommendations for similar music to then purchase via Pandora.com. The following paper will address the question: how might current analyzing and classifying methods be used to provide additional indexing that facilitates retrieval and use of sound recordings by special populations, specifically professionals treating children with Asperger’s syndrome?

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet. / Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera. / As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect. The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.

Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas. / The aim of this study was to describe mothers ́ experiences of mother-child music groups in the theoretical frameworks of community music therapy. Five (5) semi- structured interviews with a mean duration length of 45 minutes were obtained during winter 2012 and hermeneutically processed. The mothers were highly educated women with a mean age of 32 years.The mothers in the study all prioritise hobbies that include music and they highly appreciate the common joy in singing and playing with their children. The clear structure in both music and created by the leader allows the mothers to fully relax and enjoy the music with their children. The results indicate that the music group activities support the private musical improvisations in the homes. Musical group activities give the mothers opportunities to support their children in one of their first encounters with a musical society and watch the child socially develop.The results were interpreted in a salutogenetic framework, focusing on both attachment theory in a music context and community music therapy. Mother-child music groups were theoretically grasped in this study by a community music therapy model, offering a theoretical explanation to the development from a dyadic relation (mother-child) towards a musical community.The conclusions of this study indicate that the theoretical framework for understanding how music can be used among families and with parents have clear potential to develop.

Ämnet är musikterapi med hjärnskadade personer, skrivet inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om hur det är att tolka och förstå hjärnskadade personers sätt att kommunicera i en musikterapisituation, då dessa har nedsatt kommunikationsförmåga, afasi, svårt med empati, ett utslätat känsloliv, stel mimik och liknande. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiska inslag och metoden är semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen utgörs av tre professionellt utövande musikterapeuter som alla tre har erfarenhet av musikterapeutiskt arbete med personer som drabbats av grava, förvärvade, hjärnskador. Forskningsfrågan är: På vilka sätt uppfattar tre musikterapeuter hjärnskadade patienters upplevelser av musikterapi? / Music Therapy with brain-damaged patients is the topic of this paper, written as a part of the master program in music education profile music therapy, at the Royal College of Music in Stockholm, Sweden, 2012. The objective is to focus on how music therapists understand and interpret the music experiences of brain damaged patients, as the patients may show reduced communication skills, aphasia, empathic difficulties, flattened emotions and/or rigid facial expression. The essay has a qualitative research approach including hermeneutic elements. The material consists of interviews with a research group of three professionally active music therapists who have worked with patients suffering severe acquired brain damage. The method used is semistructured interviews and the material has been interpreted hermeneutically. The research question is: How do three music therapists perceive the experiences of brain damaged patients in music therapy?

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utvärdera ett instrument för att kartlägga olika musikrelaterade förmågor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsättning. Detta är en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer på att musik kan fungera som ett viktigt medel för kommuni- kation, känslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utgångspunkt främst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi. Instrumentet innehåller 43 frågor och kartlägger förmågor inom följande fyra do- mäner: Motorisk/Sensorisk Funktion, Socialt- &amp; emotionellt engagemang, Kog- nition samt Kommunikation.I undersökningen fick fyra musikpedagoger/-terapeuter/-handledare använda in- strumentet med 11 personer ur målgruppen. Resultatet visade att personerna pre- sterade sinsemellan på olika nivåer, och med delvis olika profiler avseende mu- sikrelaterade styrkor och svårigheter. Musikpedagogerna/-terapeuterna/- handledarna menade att instrumentet var användbart, och kom också med värde- fulla synpunkter inför eventuell revidering av instrumentet. Förhoppningen är att instrumentet ska kunna användas för att planera och utvärdera musikterapeutisk verksamhet, samt även potentiellt visa på möjliga processer i musikterapi för målgruppen. / Music therapeutic method development, by Linn Johnels is a study car- ried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm.The purpose of this paper was to develop and evaluate an instrument to identify various music-related abilities in individuals with severe intellectual disabilities. This is a neglected group in music therapy research, although there are indications that music can serve as an important means of communication, emotional expres- sion and social interaction. The essay is primarily based on the bio-dynamic de- velopmental theory of music therapy. The instrument contains 43 questions andidentify the following four domains: Motor/ Sensory Function; Social &amp; emotion- al engagement; Cognition; and Communication.In the study four music educators/therapists/leaders used the instrument with 11 individuals from the target group. The results showed that the individuals per- formed at different levels, and with somewhat different profiles with regard to music-related strengths and difficulties. The music educators/therapists/leaders generally appeared to find the instrument useful, and also came with valuable feedback for revision of the instrument. It is hoped that the instrument will be used to plan and evaluate music therapy activities, and also potentially show pos- sible processes in music therapy with the target group.

<p>Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet.</p> / <p>Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.</p>