Kandidatprojekt i arkitektur för ny opera vid Stadsgårdskajen.

Proposal for a new compact opera building at Stadsgårdkajen, Stockholm.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt.  Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer.  En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter. Slutligen finns även en önskan om en mer transparent verksamhet.

Ny operascen på Galärvarvet, Djurgården, Stockholm.

This thesis will discuss my work incorporating improvisation and musical freedom in music theatre.  The work concerns my written musical, which premiered in Kungasalen at KMH on 06/03/23 with my band and three actors. I will talk about my compositions and arrangements and how I’ve tried to add improvisational elements relevant to the story and characters. A big part of the rehearsal process has been letting the musicians take liberties with the written music and act on their impulses to avoid letting the music become stagnant. / <p>Repertoar:</p><p>Drömmen om en vän</p><p>1. "Avbrottet" (Johannes Annfält)</p><p>2. "Jingel Ett"</p><p>3. "Jingel Två"</p><p>4. "Hedwig i Spanien" (Chick Corea, John Williams. Arrangör: Johannes Annfält)</p><p>5. "Jingel Tre" (Johannes Annfält)</p><p>6. "Vill Du Jamma?" (Johannes Annfält)</p><p>7. "Jingel Ett Repris" (Johannes Annfält)</p><p>8. "Sista Chansen" (Johannes Annfält)</p><p>9. "Konflikten" (Johannes Annfält)</p><p>10. "Ångern" (Johannes Annfält)</p><p>11. "Dundersmask" (Johannes Annfält) </p><p>12. "Applådtack" (Johannes Annfält)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Johannes Annfält - Pianist, aktör och sångare</p><p>Maria Lindström - Aktör och sångerska</p><p>Niclas Welin - Aktör och sångare</p><p>Emmalisa Hallander - Aktör och sångerska</p><p>Benjamin Sällström - Trumpetare</p><p>Erik Hasselfeldt - Altsaxofonist</p><p>Emil Kjellqvist - Tenorsaxofonist</p><p>Tilde Schweitzer - Trombonist</p><p>Johannes Persson - Elgitarrist</p><p>Hampus Westin - Elbassist</p><p>Axel Nilsson - Trummis</p><p></p><p>Bifogat material: Ljudinspelning av examenskonserten med alla medverkande.</p>

I denna uppsats beskriver jag mitt arbete med en kortopera som heter Dags som jag skrivit under min masterutbildning i komposition på Kungl. Musikhögskolan. Jag använder en auto-etnografisk metod för att beskriva reflektioner kring olika aspekter av komposition. Jag vill blottlägga delar av mitt kompositionsarbete, de låsningar som kan uppstå när man komponerar och de strategier jag använder för att komma över låsningarna. En strategi som jag använder mig av är det jag kallar för stegvist komponerande, en term jag lånar från kontrapunkten. Jag kommer beskriva hur man som kompositör kan fokusera på flera små problem och lösa dem en efter en istället för att försöka lösa ett stort komplext problem direkt. Musikhistoria, tekniska synvinklar på musik samt citat är saker som inspirerar mig till att skriva musik. Jag kommer beskriva metoder för komposition samt historisk och nutida praxis för hur man kan komponera stegvis, och på så sätt skapa sitt eget flow. / In this thesis I describe my work with a short opera called Dags which I have composed during my master program in composition at Kungl. Musikhögskolan. I use an auto-ethnographic method to describe my reflections of different aspects of composition. I want to expose parts of my compositional work, the deadlocks that can arise when composing and the strategies I use to get out of the deadlocks. I call the strategy I have created step-wise composing, borrowing a term from the study of counterpoint. I will describe how one as a composer can focus on many small problems and solve them one by one instead of trying to solve a large complex problem instantaneously. Music history, technical aspects of music and quotations are things that inspire me to write music. I will describe different methods for composing and also historical and contemporary practices for how to compose step-wise, and create one’s own flow. / <p>Uruppförande av kortoperan Dags med text av Emma Palmkvist och musik av Johan Blixt</p>

Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla är baserad på Vilhelm Mobergs utvandrarepos och sågs mellan åren 1995–1999 av över en miljon besökare. Denna undersökning har med utgångspunkt i de teoretiska termerna adaption, ledmotiv och folkton analyserat dels hur den litterära textens teman och handling har adapterats till musikalen i form av sångtexterna och dels hur upphovsmännen har valt att musikaliskt förmedla Karl Oskars och Kristinas kärlek samt Kristinas hemlängtan. Begreppen ”aural equivalents” och ”musically voiced” har varit ledord i undersökningen, likaså dramaturgiska teman. Undersökningen är både en adaptionsanalys och en musikalisk analys. Enligt det hermeneutiska tankesättet pendlar undersökningen mellan detaljerade analyser av utvalda låtar och låttexter och mer översiktliga analyser av musikalen som helhet i förhållande till Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Det står klart att upphovsmännen har förvaltat originalverkets berättelse väl, men de har också gjort en del perspektivförändringar då många av karaktärerna har fått mindre utrymme än i böckerna, medan karaktären Kristina tar mer plats i musikalen. Upphovsmännen har använt sig av ledmotiv och folkton som ”aural equivalents” för att både skildra kärleken mellan Kristina och Karl Oskar och Kristinas hemlängtan. Ledmotivens symbolik är tematisk, snarare än kopplad till enskilda karaktärer, vilket i sin tur har resulterat i en komplex ”väv av ledmotiv”. Folkton och direkta inlån från traditionell folkmusik har använts för att gestalta Kristinas hemlängtan och för att placera berättelsen i tid och rum. Till sist reflekteras det över det faktum att även utvandrareposet är en adaption av den svenska utvandringen till Amerika under 1800-talet. Denna undersökning hoppas kunna bidra till forskningen kring hur ett originalverk påverkas av att adapteras till musikteaterns förutsättningar och konventioner och på vilka sätt en musikalkompositör musikaliskt kan gestalta de dramaturgiska teman som en musikal består av.

En ny Opera på Galärvarvet i Stockholm. Klippformad volym som landar i vattnet och sveper ner över land. Absolut närhet till Stockholms hjärta, vattnet, samt influenser från kobbar och skär från stockholm yttre skärgård.

Projekt av ett förslag på Operahus vid Stadsgårdskajen i Stockholm med nischning mot ljus- och videoinstallationer. Den publika ytan framför byggnaden integreras med de administrativa aktiviteterna i Operahuset i ett programmerbart landskap.

Galärvarvet är på många sätt en utmärkt plats för en ny och framträdande kulturbyggnad i Stockholm. Samtidigt utgöt operans komplexa och omfattande program en stor utmaning. I detta projekt löses konflikten mellan program och plats meddels en långsmal byggnad som bevarar naturvärden och rörelsemönster. / Galarvarvet is in many ways an great site for a new and prominent cultural building in Stockholm. At the same time the complexity and size of the program of an opera poses a great challenge. In this project the conflict between program and site is solved with a stretched out building that preserves environmental values and movements.