Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud. Vad som skulle driva ett aktivt arbete med dessa frågor är att företagsledningar ser kopplingen till vinstskapande. Resultatet stärker även tidigare forskning om att arbetsgivare kan fungera som grindvakter. Det yttrar sig genom att de i större utsträckning anställer via nätverksrekrytering och genom att ge mindre prioritet åt mångfald- och diskrimineringsfrågor i jämförelse med jämställdhetsfrågor. Resultatet pekar även på att det finns en grad av preferensdriven diskriminering där arbetsgivare har en så kallad smak för att anställa en spegling av sig själv. Detta sker omedvetet men även på grund av en subtil rädsla för repressalierför att bryta mot den rådande normen som upplevs som ett säkert kort. Tendensen från företagen att överlåta stora delar av anställningsprocessen till bemanningsföretag kan medföra svårigheter med att säkerställa att innehållet i deras policydokument efterföljs. / The present study has its starting point in that discriminatory mechanisms complicates ethnic inclusion in the swedish labor market. The study wants to empirically illuminate attitudes and practices in finance and IT sectors in the private sector with regard to recruitment of person with foreign origin and examine the results in light of three discrimination theories: Stigma, preference-based and structural discrimination. The study is based on 18 interviews and 6 policy documents. The study shows that work concerning diversity and anti discrimination are seen as certainties. This also explain why an active work on these issues are not concerned to a greater extent that what the anti discrimination legacy states in terms of prohibition of discrimination. What would encourage an active work on these issues is that the companies management are able to see the connection to profit. The results also strengthen previous research that employers may act as gatekeepers. This appears by the fact that they to greater extent hire through network recruitment and by giving less priority to diversity and discrimination issues compared to gender equality. The results also indicate that there is a degree of preference-driven discrimination where employers have a taste for hiring a reflection of themselves. This occurs unconsciously but also because of a subtle fear for reprisals for breaking the current norm which is perceived as a safe card. The tendency of the companies to leave great parts of the hiring process to recruitment agencies may induce difficulties in ensuring that the content in their policy documents are followed.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett mångkulturellt land, då många av världens länder är centrum för kulturell globalisering. Detta medför att en större andel av personer i vårt land som söker sig till hälso- och sjukvården har utländsk härkomst och därmed ett annat språk och kultur. För att kunna tillfredsställa dessa patienters grundläggande behov och leverera en individanpassad vård, behövs ökad kompetens kring kulturella skillnader och likheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats genom en innehållsanalys på manifest nivå. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL, PubMed och Ebsco – alla databaser. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med totalt 13 underteman. De tre huvudtemana var (1) språkbarriärer, (2) kulturella hot och (3) vårdens bristande beredskap. Vårdpersonal upplever att språkförbistringar medför svårigheter inom vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Patienter med annan kulturell bakgrund upplevs ha starkare emotionella uttryck, mannen är överhuvudet i familjen och anhöriga upplevs av många som störande. Vårdpersonal önskar lättillgängliga hjälpmedel och utbildning för att kunna leverera transkulturell vård till patienter. Slutsats: Att vårda patienter från andra kulturer kan kräva mer tid på grund av olika barriärer som måste övervinnas och kulturkrockar som kan uppstå. Kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna utföra transkulturell omvårdnad, vilket handlar om ett holistiskt synsätt inom vårdandet. Kunskap behöver levereras till all sjukvårdspersonal inom alla instanser för utveckling av kulturell kompetens, men för att kunna ta till sig kunskapen är första steget att rannsaka sig själv, sina fördomar och värderingar om patienter från andra kulturer.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Göteborg : Univ., 2005.

The aim of this study is to investigate how a multicultural society can be reflected in the religious education. This essay will compare how teachers in grade 3 reflects about their religious education in relation to the society’s cultural diversity and it will also analyze how the teachers’ pupils think about religion. I have used the following questions: Do the teachers believe that the cultural diversity affects their religious education and if so, how and in what way? How do the teachers describe teaching religion in relation to the multicultural society? What are the pupils’ perceptions of religion in a context of cultural diversity? The investigation is based on qualitative semi-structured interviews with four different teachers and a questionnaire study with 62 pupils that generates both quantitative and qualitative data. The theoretical approach of the study is grounded on different definitions of religion and on a theory called frame factor theory which was produced by Urban Dahllöf. The result of the study shows that the teachers believe that it is important to adapt their religious education to the cultural diversity. When comparing the teachers’ descriptions about their religious education it shows that all of the teachers describe factors that can influence their teaching of religion in a multicultural society. The questionnaire study shows similarities and differences in the way pupils think about religion but the most common thing is that most of the pupils associate God with religion.

I studien undersöks och analyseras hur lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem respondenter, samtliga praktiserande lärare i skolor med ett mångkulturellt elevunderlag. Studien tar teoretiskt sett avstamp i ett postkolonialt och poststrukturalistiskt forskningsfält där språket anses betydande för människans sätt att skapa och reproducera kulturella identiteter och hierarkier. Bärande är det sätt som språket struktureras kring binära oppositioner, exempelvis man/kvinna, sant/falskt eller som i studiens fall, ett ”vi” och ”de Andra” (Eriksson, Baaz & Thörn 1999, s. 17-18; Von Brömssen 2003, s. 29). Huvudsakliga teorier som använts för att analysera det sätt som lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning är Halls representationsteori, vilken kortfattat går ut på att människan konstruerar och förmedlar mening genom sitt språk (Hall 2013, s. 11), samt Kumashiros modell för analys av antiförtryckande undervisningspraktiker, vilken består av fyra undervisningsmodeller. I resultatdelen presenteras respondenternas uppfattningar av begreppen ”kultur” och ”kulturell mångfald”, och lärarnas erfarenheter av en kulturell mångfald i skolan. Lärarna ser både fördelar och utmaningar med kulturell mångfald i skolan, nämnda utmaningar är framförallt kommunikationsrelaterade. Lärarna problematiserar hur det som representant för en svensk kulturellt homogen lärarkår är utmanande att undervisa om och för en kulturell mångfald. Slutligen presenteras de undervisningsstrategier som lärarna givit uttryck för att använda för att ge elever en ökad förståelse för den kulturella mångfalden. Slutsatser: En avsaknad av ett gemensamt språk kan inte som ensam variabel tillåtas sammanfatta skolans mångkulturella utmaningar. En eventuellt kulturellt homogen lärarkår och en vad det verkar rådande diskursiv åtskillnad i samhället mellan ett kulturellt ”vi och de Andra” bör även problematiseras. Lärare bör i relation till resultaten förhålla sig kritisk mot stereotypa föreställningar om den egna och ”de Andras” kulturella bakgrund (Coelho 1998, s, 198). Jag konstaterar vikten av att lärarutbildningar och obligatorisk fortbildning säkerställer att hela den svenska lärarkåren ska besitta erfarenhet av ett normkritiskt didaktiskt förhållningsätt.

Social hållbarhet är något som är svårdefinierat och det finns en kunskapslucka där en tät stad automatiskt ses som hållbar. I det här arbetet har det pågående stadsutvecklingsprojektet Fokus Skärholmen valts att studeras då projektet ämnar till att skapa en social hållbarhet. Syftet med studien är undersöka hur Fokus Skärholmen arbetar med och tillämpar de sociala aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati. Teorin som används i undersökningen är ”The just city” av Susan Fainstein och utgår från att inom en urban kontext namnge rättvisa utifrån tre komponenter; mångfald, rättvisa och demokrati. Detta är en fallstudie där det enbart rör sig om ett fall. Kommunala från Fokus Skärholmen har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys. Aspekterna mångfald, rättvisa och demokrati har omvandlats till ledord för att lättare kunna appliceras på materialet. Från detta har slutsatser kunnat dras om hur det går att arbeta för en social hållbarhet inom stadsplanering.