Bakgrund: Det svenska samhället har historiskt sett genomgått stora förändringar där utvecklingen präglats av fyra industriella revolutioner. På senare tid har ny teknik som internet, webbkamera och uppkoppling varit av stor vikt och bidragit till nya möjligheter för företagen. Det första fallet av covid19 rapporterades i december 2019 och blev startskottet på en pandemi. Sverige presenterade restriktioner kring covid-19 i mars 2020 där företagen uppmanas till distansarbete. Restriktionerna har visat löna sig då statistik från SCB, hösten 2020, visade att en av tre svenskar arbetade hemifrån. Hur omständigheterna kring covid-19 har påverkat företagets interna styrsystem framgår dock inte och är således något studien ämnar förklara. Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förklara hur styrsystemets funktionalitet uppfattas av anställda under distansarbete till följd av restriktioner kring covid-19 i Sverige. Hur har styrsystemets funktionalitet påverkats efter kravet om utökat distansarbete? Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie grundades i en enkät som riktar sig till anställda som varit med i omställningen till distansarbete. Enkäten är uppbyggd utifrån studiens fem områden; handlingsstyrning, kulturell styrning, personalstyrning, resultatstyrning och prestation. Resultat: Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband för anställdas uppfattning av kulturell styrning och distansarbete. För styrformen resultatstyrning framkom att en av delhypoteserna visade statistiskt signifikant positivt samband angående förståelse av förväntade resultat och distansarbete. För resterande styrformer har inga statistiskt signifikanta samband påvisats och därmed kan inga ytterligare slutsatser dras / Background: The Swedish society has historically undergone major changes where the development has been characterized by four industrial revolutions. In recent times, new technology such as the internet, webcam and connection have been of great importance and contributed to new opportunities for companies. The first case of covid-19 was reported in December 2019 and was the start of a pandemic. Sweden presented restrictions on covid-19 in March 2020, where companies are encouraged to work remotely. The restrictions have proven to pay off when statistics from SCB, in the autumn of 2020, showed that one in three Swedes work from home. However, it is not clear how the circumstances surrounding covid-19 have affected the company's internal management control system and is thus something the study intends to explain.  Purpose and research question: The purpose of this study is to explain how the functionality of the control system is perceived by employees during telework as a result of restrictions on covid-19 in Sweden. How has the function of management control systems been affected by teleworking?  Methodology: This quantitative cross-sectional study was based on a questionnaire aimed at employees who had been involved in the transition to telework. The questionnaire is structured based on the study's five areas: action control, cultural control, personnel control, result control and performance.  Result: The study resulted in a statistically significant positive correlation for employees' perceptions of cultural control and teleworking. For the control system, result control, it emerged that one of the sub-hypotheses showed a statistically significant positive correlation regarding understanding of expected results and teleworking. For remaining control systems, no statistically significant correlation has been demonstrated and thus no further conclusions can be drawn.

Bakgrund och problem: Gasellföretag klassas som de företagen med högst tillväxt i Sverige och utgör en viktig del av den nationella ekonomin. I takt med att de växer ställs nya krav på sammansättningen av gasellföretagens styrteknologier för fortsatt tillväxt.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka gasellföretag för att skapa en djupare förståelse och samla kunskap kring hur sammansättningen av olika styrteknologier påverkas av tillväxten. Vi kommer undersöka vilka styrteknologier tillväxtföretagen arbetar med och hur de har påverkats under tillväxtfasen. Metod: För att undersöka studiens syfte valdes en kvalitativ flerfallstudie som forskningsdesign. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tre gasellföretag som blivit selekterade genom ett kriteriestyrt urval. Slutsats: Studiens slutsats tyder på att sammansättningen av gasellföretags styrteknologier påverkas av den höga tillväxten. Vi ser förändringar i både de formella- och informella styrteknologierna och att förändringarna är nödvändiga för att hantera tillväxten. Vi finner många samband hur gasellföretag väljer att förändra och implementera styrteknologier för att hantera tillväxten.

Allt mer fokus har på senare tid riktats på hur företag arbetar med hållbarhet. För att nå en hållbar utveckling måste företagen styra sina organisationer till att uppnå samtliga av de tre dimensionerna: social-, miljömässig-, och ekonomisk utveckling. På egna initiativ och med eventuella påtryckningar från diverse intressenter har begreppet Corporate Social Responsibility blivit än mer aktuellt. Detta innebär att företagen tar ett socialt ansvar som sträcker sig utöver vad lagen kräver att de ska göra. På så vis har företag inte längre enbart de finansiella målen att arbeta mot utan även sociala och miljömässiga mål. Tidigare studier har mestadels fokuserat på hur de större företagen arbetar med att styra sina organisationer mot en hållbar utveckling. Att arbeta med hållbarhet är resurskrävande och leder ofta till ökade kostnader på kort sikt vilket gör det extra problematiskt för små och medelstora företag (SME) då dessa kännetecknas av att ha knappa resurser. Trots att tidigare forskning visar att de allra flesta SME arbetar med hållbarhet saknas emellertid betydande kunskaper angående hur de gör detta. Då majoriteten av företagen som finns i Sverige är klassificerade som SME innebär det att de har en stor betydelse för om en hållbar utveckling ska vara möjlig i samhället. Syftet med denna studie blev således att skapa förståelse för hur SME arbetar med att implementera hållbar utveckling i den interna verksamhetsstyrningen. För att skapa en förståelse valdes en kvalitativ forskningsansats där empiriska data samlades in via semistrukturerade intervjuer där tolv personer med ledande befattningar inom SME intervjuades. Resultaten från studien analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. De viktigaste resultaten som studien visar är att SME i hög utsträckning tillämpar personalkontroll i form av att de arbetar med att skapa gemensamma värderingar för att få personalen att vilja uppnå hållbarhetsmål och policys. Handlingskontroll används i viss mån för att förhindra att misstag begås. I enlighet med tidigare forskning visar studien att SME ofta saknar kompetens och resurser för att fullt ut arbeta mot en hållbar utveckling. Detta då de tycker det är problematiskt att få ner hållbarhetsarbetet till en individnivå vilket kan innebära en risk för att denna aspekt blir åsidosatt när de anställda ska fatta beslut inom företaget. / Sustainable development in small and medium sized enterprises - how are the employees steered? More and more focus has recently been put on how companies work with sustainability. To reach a sustainable development companies must steer their organizations to achieve all dimensions of social, environmental and the economic development. By companies own initiative and with possible pressure from various stakeholders the concept of Corporate Socials Responsibility has become even more relevant. This means that companies take social responsibility that goes beyond what the law requires them to do. Because of this companies also have social and environmental goals to work toward as well as the financial ones. Earlier studies have mostly focused on how larger companies work to steer their organizations towards a sustainable development. To work with sustainability is resource-intensive and often leads to increased costs in the short term which makes it especially problematic for small and medium sized enterprises (SME) as these are characterized by scarce resources. As most of the Swedish companies are classified as SME this means that they play a major role in whether sustainable development would be possible within the society. Hence, the purpose of our study became to create an understanding of how SME work to implement sustainable development into their internal management control. To create an understanding a qualitative research approach was chosen where empirical data was collected through semi-structed interviews where twelve people with senior positions within SME were interviewed. The results of the study were then analyzed based on the theoretical framework.   The most important results obtained in our study are that SME to a large extent applies personal control in the form of working to create common norms and values within their company to get the employees to want to achieve the goals and policies linked to sustainability. Action control is also used to some extent to prevent mistakes from being made. In accordance with previous research the study shows that SME often lack the competence and resources to work fully towards a sustainable development. This because they find it problematic to reduce the sustainability work to an individual level. Because of this there is a risk that the sustainability aspect will be neglected when the employees make their decisions within the company.

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Purpose: The purpose of this research is to examine how Management Control Systems (MCS) impact Diversification Strategy Processes (DSP) in diversified firms. Method: A qualitative research method was used where five different profiled managers participated in the research. The interviews were semi-structured and secondary data were used together with the findings where secondary data was available. Thematic analysis was used throughout the data analysis. Conclusion: The results are inconclusive regarding the impact of the Belief, Interactive, and Diagnostic Controls on the Initiation, Searching, and Execution Stage of DSP. The findings are, however, consistent with the impact of Boundary Controls on the Initiation, Searching, and Execution Stage of DSP. Research Limitations: This research has not differentiated between different types of diversification strategies and their processes. Small, medium, and large firms have not been separated throughout the research. The sample size of the data collection was small, making the results not generalizable.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det ställs allt högre krav på att företag ska ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Bankerna är de aktörer som kan styra hur kapital ska investeras och har därmed stor makt och mycket att vinna på att främja en hållbar utveckling i samhället. De globala affärsmöjligheterna som marknaden för hållbar utveckling utgör uppskattas att år 2050 uppgå till omkring tre biljoner dollar per år. Banking on shared value (BSV), som är en vidareutveckling av creating shared value, innebär att banker kan generera ekonomiskt värde på ett sätt som samtidigt skapar socialt och miljömässigt värde. Av en granskning som har utförts av Fair Finance Guide framgår det att de sju största bankerna i Sverige får relativt låga hållbarhetsbetyg. Många forskare menar att sustainability management control systems (SMCS), vilket är en en utvecklad modell av Malmi och Browns teori om MCS kan vara nyckeln till att lyckas integrera hållbar utveckling i verksamheten. Det efterfrågas dock fler praktikfall inom området. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur företagsledningen inom banksektorn kan använda SMCS för att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet En fallstudie har genomförts av Ekobanken som är den enda svenska bank som är medlem i Global Alliance for Banking on Values och som har fått högst betyg av samtliga banker i Fair Finance Guides granskning. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med två personer inom Ekobankens ledning samt från dokumentstudier. Studien har en abduktiv ansats. Vi har identifierat Ekobankens mest framträdande styrningsverktyg som kulturell styrning som har ett starkt fokus på hållbar utveckling, administrativ styrning och cybernetiska styrningsverktyg. Ekobanken har enligt oss ett väl fungerande SMCS som lyckas med att integrera hållbar utveckling i verksamheten. Vi anser dock inte att Ekobankens arbete med hållbar utveckling kan definieras som BSV fullt ut men att de är den bank i Sverige som i nuläget kommer närmast att uppfylla kraven för BSV. Vi menar därmed att studiens resultat med fördel kan verka inspirerande för andra banker. Det är framförallt Ekobankens transparens, öppna klimat, ledningens engagemang samt deras hållbarhetsredovisning och utlåningspolicy som andra banker, som jobbar mot hållbar utveckling, enligt vår mening bör ta fasta på. / Sustainable development is a topical subject in today's society and there is an increasing demand for companies to take responsibility by contributing to sustainable development. The banks control how capital is invested, thus giving them great power to and a lot to gain from promoting sustainable development in society. The business opportunities from the market for sustainable development is estimated to provide a value of three trillion dollars annually by 2050. Banking on shared value ​​(BSV), which is a further development of creating shared value, means that banks can generate economic value and at the same time create social and environmental value. A review conducted by Fair Finance Guide shows that the seven largest banks in Sweden are performing relatively low results in terms of sustainability. Many researchers argue that sustainability management control systems (SMCS), which is a developed model of Malmi and Brown's theory about MCS, can be the key to successfully integrating sustainable development into the business. However, more practical cases are required in the area. This study aims at contributing to an increased understanding of how corporate governance in the banking sector can use SMCS to integrate sustainable development into the business. A case study has been carried out on Ekobanken, which is the only Swedish bank that is a member of Global Alliance for Banking on Values and has been awarded the highest rating in the Fair Finance Guide´s review. The empirical material has been collected by means of semi-structured interviews with two persons within Ekobanken´s management team as well as documentary studies. The study has an abductive approach. We have identified Ekobanken's most prominent management tools as cultural governance with a strong focus on sustainable development, administrative governance and cybernetic management tools. In our opinion Ekobanken has a successful SMCS that manage to integrating sustainable development into the business. However, Ekobanken's work with sustainable development can, in our opinion, not be fully defined as BSV, but we believe that they are the bank in Sweden that is currently closest to meeting the requirements for BSV. Therefore we mean that the results of this study can be of inspiration for other banks. It is primarily Ekobanken's transparency, open climate, management's commitment, and their sustainability report and lending policy that other banks working towards sustainable development should strive to apply.

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.