<p>Sammanfattning</p><p>Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.</p>

Orientador: Prof. Dr. Rodrigo Tadeu Gonçalves / Coorientador: Profª. Drª. Maria da Conceição Coelho Ferreira Larue / Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do Paraná, Setor de Ciências Humanas, Programa de Pós-Graduação em Letras e Université Lumière Lyon 2, Faculté des Langues. Defesa: Curitiba, 15/03/2017 / Inclui referências / Resumo: A presente dissertação tem como objetivo analisar o impacto que a recepção literária tem sobre o gênero literário do romance policial. Utiliza como instrumental teórico a Teoria da Recepção, de Jauss, a teoria sociológica da arte de Bourdieu como contraponto e a proposta metodológica de Manon Brunet como saída para o impasse criado entre as duas teorias. O objeto de estudos escolhido para abarcar essa perspectiva de análise são os romances policiais de Henning Mankell, perspectiva a partir da qual procurou-se erigir uma partitura para analisar o impacto da recepção na manutenção do gênero literário policial. A título de verificação da consistência e pertinência dessa nova perspectiva e seus componentes, ela é submetida a um caso-controle, cujo objeto é a trilogia policial de Dinis Machado. As conclusões deste trabalho revelam possíveis linhas de força existentes entre recepção, gênero e campo literários, mas não chega a comprová-las devido à abrangência diminuta de seu escopo original. / Abstract: This thesis aims to analyze the impact of literary reception on the literary genre of crime fiction. It uses Jauss' Theory of Reception as main theoretical tool, Bourdieu's sociological theory of art as a counterpoint and Manon Brunet's methodological proposal as a solution to the impasse between the two aforementioned theories. The object of study who has been chosen to embrace this analytical perspective are the detective novels of Henning Mankell. From this perspective we sought to erect a score to analyze the impact of reception on the maintenance of the police genre. By checking the consistency and relevance of this new approach and its components, it is subject to a case-control, whose purpose is the trilogy of Dinis Machado. The findings of this study reveal possible lines of power between reception, genre and literary field, but not enough to prove them due to the tiny comprehensiveness of its original scope.

Sammanfattning Jag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen. Jag har närmare undersökt på vilket sätt bokens titel har betydelse för romanen då jag påstår att den är dubbeltydig. Ett avsnitt har jag valt att kalla katastrofen då den skildrar vad alla varsel pekat fram mot. Jag har i mindre utsträckning påpekat likheter med Mankells tidigare verk och skrivit en kortare biografi. En kortare sammanfattning av Djup har gjorts.

In dieser Arbeit wird die Übersetzbarkeit idiomatischer Ausdrücke untersucht und analysiert. Das Ziel der Arbeit ist es, das Übersetzen schwedischer Idiome ins Deutsche zu analysieren und zu klassifizieren. Die Untersuchung liegt das Buch Mannen som log von Henning Mankell zu Grunde. Die idiomatischen Ausdrücke des Buches sind exzerpiert worden und danach mit den Entsprechungen der Übersetzung Der Mann, der lächelte verglichen worden. Tabellarisch wird am Ende der Arbeit dargestellt wie folgende Fragen beantwortet worden sind: -Wie oft wird ein Idiom Äquivalent übersetzt? - Wie oft wird ein Idiom nur partiell äquivalent übersetzt? – Wie oft wird ein Idiom neutralisiert oder frei übersetzt? – Wie oft wird ein Idiom weggelassen? Insgesamt 55 Belege sind in dieser Arbeit untersucht worden. Die Ergebnisse zeigen, dass obwohl Schwedisch und Deutsch zwei verwandte Sprachen sind, ist es für den Übersetzer in vielen Fällen schwierig, eine äquivalente Übersetzung zu finden. Bei 41.1 Prozent der Fällen wird das Idiom neutralisiert oder frei übersetzt und in 7.1 Prozent der Fällen gibt es eine Lücke in der Übersetzung.

The aim of this esseay is to analyse the configuration of the literary child in Henning Mankells Comedia Infantil and Harry Martinssons Flowering Nettle. The teoretical outset is interdisciplinary, informed by both literarystudies and childstudies adopting a psycho-social perspective which allows a reading of the childprotagonists inside as well as outside preconditions and how these are constructed in the texts. The narratological concepts of focalization is used to investigate in detail how the narrator and narrative constructs a childperspectiveand conception of childhood. A point of interest is also to examine how the novels relate to the idea of the innocent or/and the competent child.

Thesis (Ph.D.) - University of St Andrews, March 2010. / Electronic version restricted until 1st March 2015.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar.   För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009). Det är alltså "storsäljare" jag tittar på, i hopp om att de representerar de mest populära verken inom sitt fält.   För att göra denna undersökning och göra dessa jämförelser har jag utgått från Pierre Bourdieus begrepp "sociala fält" för att kunna bedöma när en recension lämnar sitt eget fält och äntrar ett annat. Detta begrepp är flexibelt så till vida att litteratur exempelvis kan anses vara ett fält, medan en nedskalning kan innebära att svensk feministlitteratur är ett annat, "mindre" fält. För att ytterligare närma mig kritikens, recensionens och värderingens värld har jag använt mig av Tomas Forser redogörelser och forskning kring vad dessa begrepp innebär. Jag har plockat ut ett antal, för uppsatsen, intressanta termer ur hans forskning för att konkretisera vissa delar av min teoretiska ram. Mina föreställningar om att litteraturartiklarna skulle inkludera långt fler referenser till andra sociala fält stämde inte helt och hållet, då vissa datorspelsartiklar var fullproppade med desamma. Däremot kom jag fram till att samtliga böcker anses säga något om verkligheten eller samhället, medan datorspelen aldrig antogs göra det.

This thesis reexamines the beginnings of Swedish hardboiled crime literature, in part tracking its lineage to American culture and unpacking Swedish identity. Following the introduction, the second chapter asserts how this genre began as a form of escapism, specifically in Maj Sjöwall and Per Wahlöö’s Roseanna. The third chapter compares predecessor Raymond Chandler’s The Big Sleep with Roseanna, and how Sweden’s greater gender tolerance significantly outshining America’s is reflected in literature. The fourth chapter examines how Henning Mankell’s novels fail to fully accept Sweden’s complicity in neo-Nazism as an active component of Swedish identity. The final chapter reveals Helene Tursten’s Detective Inspector Huss engaging with gender and racial relations in unique ways, while also releasing the suppressive qualities found in the Swedish identity post-war. Therefore, this thesis will better contextualize the onset of the genre, and how its lineage reflects the fruits and the damages alike in the Swedish identity.