This study is on how small companies can use the Internet as a part of their marketing strategy to gain a leverage on their competitors with small means to survive and expand in the global market. Many Swedish small companies still don’t have a sufficient knowledge on how to use the communication channel despite the various advantages the Internet offers. Case studies were conducted of how AdLibris, A-lotterierna AB and SF-bokhandeln perceived the importance of using the Internet as a part of their communications strategy. This new communication channel demand new ways of applying traditional marketing principals. Careful analysis of the interviews and how the answers relate to new and old marketing theories makes the bulk of this study. The conclusion is that the Internet solely is not enough, a combination with traditional marketing tools is the way to succeed in their marketing efforts. It arise from this study that the global market demand small companies to active use the information technology to maintain competitiveness. / Studien behandlar hur småföretag ska effektivisera sin kommunikation med hjälp av Internet i den nya ekonomin. Internet har förändrat förutsättningarna för det lilla företaget som gjort dem till Sveriges framtida välståndsbärare. Många småföretag använder idag Internet som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att expandera och överleva den hårda globala konkur-rensen. Men det är fortfarande många svenska småföretag som inte har kunskapen om hur de ska använda verktyget i sin marknadsföringsstrategi. Därmed blir vårt syfte med denna undersökning att genom en fallstudie utvärdera tre expansi-va småföretag i Stockholm som använder Internet för att effektivisera sin kommunikation. Studieobjekten för undersökningen är: AdLibris, A-lotterierna AB och SF-bokhandeln. Vi har analyserat och utvärderat huruvida företagen upplever vikten av Internetanvändningen i sin marknadsföring. Internet som verktyg ställer andra krav på marknadsföringsprinciperna eftersom det framgår att man inte kan styra kunden på samma sätt. Därför har vi tillämpat teorier som bygger på det gamla marknadsföringssynsättet, i en kombination av det senare synsättet som belyser den digitala marknadsföringen. Undersökningen visar sammantaget att samtliga småföretag använder sig av Internet för en effektivare kommunikation, men i kombination med traditionella verktyg för att tillfredställa faktorer som inte går att digitalisera. Företagen använder Internet i olika utsträckning beroende på skilda faktorer. Men samtliga företagen anser att man inte kan utesluta kommunikationen via nätet om man vill expandera och överleva på lång sikt.

The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market. In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven. Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn’t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn’t get their needs satisfied. The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented. Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them. The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey. The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language. They had solutions on how language problem could be solved, for example by simplify the services, better understanding in all situations and hostesses who could take time to explain when there were needs for it. / Konkurrensen har ökat i och med etableringen av nya banker och kreditmarknadsbolagens intåg på marknaden, storbankerna är inte längre ensamma på marknaden. I takt med det utökade utbudet har även marknadsföringen och värvningen av bankkunder blivit allt hetsigare. Bankkunder med brister i det svenska språket är ett segment med potential som inte tas till vara av bankerna och dessa bankkunder får därmed inte sina behov tillfredställda. Syftet med denna undersökning är att analysera om de fyra största bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB har utarbetade strategier som riktade sig mot bankkunder med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. I de fall bankerna hade strategier, redovisades respektive banks åtgärder. Vidare undersöktes om bankkunderna med bristfälliga kunskaper i det svenska språket upplevde att bankerna använde sig av olika åtgärder för att tillgodose deras språkbehov vid kontakt med bankerna. Vidare redovisa fördelarna med dessa åtgärder. Informationen om bankernas strategier samlades in genom intervjuer med personer från respektive bank. Bankkundernas upplevelser samlades in genom en enkätundersökning. Resultatet visade att bankerna hade olika strategier för att nå ut till dessa kunder. Strategierna gällde från att visa förståelse till mångkulturella kontor. Hälften av bankkunderna uppskattade att bankerna ansträngde sig för dem genom att de var tålmodiga, förklarade tjänsterna och i vissa fall hade flerspråkig personal. Bankkunderna hade förslag på hur språkproblem kunde undvikas genom till exempel förenkling av tjänsterna, större förståelse i alla situationer och värdinnor som tog sig tid att förklara vid behov.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher används inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlägset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som baseras på en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar på att företagen använder sig i varierande utsträckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning är lämpligast under konjunktursvängningar. Exempel på en aktivitet som de prioriterar är relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer på att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks påverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna påverkan kan statistiskt säkerställas. Det som närmast kan påvisas är att företag som tar konjunktursvängningar i beaktning vid utformning av företagsstrategier har bättre resultat än de som inte gör det.

Internal marketing has been proposed as a means of gaining competetive edge in a market where service quality is an important precursor to performance. Still, the practical application of internal marketing remains relatively limited, which is hypothesized to be partly attributable to a widespread lack of the required philosophy which facilitates the effective implementation of internal marketing. The concept of internal market orientation (IMO) has been proposed as an accurate representation of this philosophy. This thesis attemps to assess the relevance of an IMO in relation to the internal marketing activities of an organisation. The findings of the study imply that IMO related activities impacts the effectiveness of internal marketing and that it thus provides a valuable tool in the process of implementing internal marketing strategies.

This paper discusses the world heritage of Falun and its influence on the marketing of Falun as a destination. The reason for this study is the fact that world heritage nominations can lead to an increased pressure on the destination and an increase in popularity for the place. A world heritage is something unique and odd that can be used in the marketing of the destination in the purpose of attracting tourists, company investments and so on. It has been vital for the study to interview people that work with marketing or have important rolls within the world heritage. With this background the study is focused on three major questions: What meaning does the world heritage have in the marketing of Falun? Is the world heritage important for Falun? If yes: For who and why? Which organisations/persons in Falun have the greatest influence on the marketing process? In order to answer or discuss this question there are discussions in the paper regarding the notions of place marketing as well as the importance of a well outlined marketing strategy as a basis for the formulation of a product portfolio and segmentation strategy as well as strategy for developing a strong profile on the market. The answers to the question are relative and can have a different view in the future. For now it is seen that the world heritage does not influence the marketing of Falun to the extent that I first believed. Because it is scattered to many areas of Falun it is difficult to make more concrete and therefore also difficult to sell as a product. The marketing is instead focused on the “icons” or key products of Falun such as Falun copper mine, the recreation area of Lugnet and the area of Runn, a lake in the Falun area. But the world heritage is something that is present in all marketing material; the focus however is not that great. The world heritage is important to Falun in many ways. For instance it has forced cooperation between different authorities in Falun and also led to that new products have been developed such as the homesteader’s residence called Gamla Staberg. Since the history of Falun is of great pride for the local residents, the world heritage nomination has lead to an increased pride of this legacy. Within Falun it is the tourism organisation Visit Falun AB which has the greatest influence on the marketing of the destination. They are semi-governmental and have the job of making Falun in to a better and better destination for tourists, sportspeople etcetera. Methodology I have a qualitative and inductive approach and the study is based on interviews, literature and marketing material such as brochures, texts and pictures.

The purpose of this thesis is to investigate and analyse factors that may have an influence and can affect a brand’s development and change over time. By doing this we want to clarify which factors it is important for a company to understand and gain control over. To find the answer to our thesis we have carried out six semi-structured interviews which all were of qualitative character. The reason why we chose to work with the qualitative methodology was mainly that we wanted to achieve a deeper knowledge about our choice of subject. The empiric data that we have gathered have been compared and combined with our theories and resulted in our analysis which made us gain a deeper understanding of our subject. Our analysis generated a number of conclusions which we used to answer our thesis. We have reached the conclusion that some of the factors that can influence a brand’s development over time are, according to us, more valuable than others and should therefore be more prioritised. These factors are the brand identity, innovations, relationship marketing and market communication.

I dagens samhälle blir människan utsatt för mer information än någonsin tidigare. Företagen konkurrerar om att just deras budskap ska nå fram till konsumenten för att skapa den påverkan som i slutändan resulterar i konsumtion och som företagen tjänar sina pengar genom. Företagen har inte bara problem att sticka ut bland all övrig marknadskommunikation, människor blir även allt bättre på att sålla ut den information de själva är intresserade av. En av de största svårigheterna i sin kommunikation har företagen fått med den generation som precis ska kliva in i vuxenvärlden, de som är födda mellan 1977 och 1994 vilka varit uppvuxna med en ständig ström av information. Denna generation kallas för generation Y och är individer som utvecklat ett kritiskt sätt att sålla bland information och i synnerhet traditionell reklam. Detta tvingar företagen att finna nya vägar för att kunna påverka denna kräsna generation som ses som en viktig framtida konsument. Denna uppsats hade därför som syfte att undersöka en ny möjlig väg för företagen att komma åt generation Y på varpå en frågeställning har upprättats som lyder: Hur kan generation Y påverkas av produktplacering i bloggar? Produktplacering i bloggar var av stort intresse att utforska då generationen består av de människor som är mest aktiv på sociala medier och som läser flest bloggar. Då det fanns begränsad forskning på hur generation Y påverkas av bloggar och forskning inom produktplacering främst var gjord på medier så som film och TV fann vi ett kunskapshål att försöka fylla. För att fylla kunskapshålet har framförallt teori om kommunikation, påverkan, och generation Y samlats in för att kunna analyseras med det resultat som vi erhöll via en kvalitativ undersökning med två fokusgrupper som innehöll deltagare från generation Y. Resultatet av denna studie påvisade att produktplacering i bloggen kan påverka generation Y:s köpbeteende och hur produktplacering bör utformas samt vad som bör tas i beaktning för att påverkan på generation Y. Denna studie har därför bidragit med relevant kunskap till ett delvis outforskat område. Slutsatserna användas som en vägledning och riktlinjer för flera företag och marknadsförare som funderar på eller har bestämt sig för att produktplacera i bloggar.

Syfte:   Syftet med denna uppsats är att bredda kunskapen om homestaging och dess nutida marknadsposition. Kunskapen ska vidare ge en bild om homestaging är ett framtidsyrke som kommer att leva kvar på den svenska marknaden. Metod:   Information till uppsatsen kommer från personliga intervjuer från verksamma fastighetsmäklare samt inredare i branschen från Stockholm och Norrköping/Linköping, kandidatuppsatser inom ämnet, Internet samt från litteratur inom företagsekonomi och metodlära. Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt perspektiv och har ett teoretiskt och ett empiriskt kapitel med en avslutande analys och slutsats. Resultat & slutsats:   Homestaging är väl etablerat i Stockholm och spås fortsätta på samma nivå under kommande år. En viss minskad etablering syns utanför Stockholms innerstad. På Norrköping/Linköpingsmarknaden är tjänsten begränsat etablerad och framtidsutsikten där är mera osäker. I stort sett alla tillfrågade tror att den nya fastighetsmäklarlagen som ska komma ut 2010 kan komma att förbättra framtidsutsikten för branschen i både Stockholm och Norrköping/Linköping. För att stärka branschens position på marknaden bör inredarna i första hand stärka samarbetet med mäklarföretagen då de flesta uppdragen kommer via mäklare.  Både säljare och köpare har tröttnat på superstylade hem och vill se mera personliga hem på visningar. Intervjuerna från både mäklare och inredare innehöll liknande svar utan överraskande avvikelser och överensstämde även med informationen från tidigare kandidatuppsatser. Det styrker analysen och slutsatsen i denna uppsats. Förslag till fortsatt forskning:  I Stockholm verkar inredarna kunna försörja sig heltid på homestaging. I en fortsatt undersökning hade det varit intressant att utreda lönsamheten i homestagingföretagen närmare för att utveckla bilden av branschens framtida potential. Uppsatsens bidrag:   Uppsatsen har bidragit till ökad kunskap för hur ett homestagingföretag praktiskt verkar på marknaden samt hur fastighetsmäklare, allmänheten och inredare ser på branschens nutida position och framtidspotential. Informationen i denna uppsats är fram för allt till nytta för de personer som professionellt vill börja arbeta med homestaging. Uppsatsen ger en historisk och geografisk bild över homestaging branschen och förslag på hur ett företag kan använda olika verktyg inom marknadsföring för att affärsmässigt lyckas på marknaden. Uppsatsen kan även bidra med information till redan verksamma inredare inom homestaging, mäklare och andra personer som i största allmänhet är nyfikna på branschens marknad.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd. Detta kallas för Hållbar marknadsföring. Men fungerar det?   Genom en omfattande enkätstudie i Umeå har vi undersökt i vilken utsträckning det existerar ett samband mellan just hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion.   Av denna enkätstudie kan vi dra slutsatsen att konsumenter i Umeå är medvetna vad gäller deras hållbara konsumtion och hur den påverkas av hållbar marknadsföring. De upplever att deras hållbara konsumtion ökar av hållbar marknadsföring, att miljöcertifieringar stärker deras slutgiltiga val av varor och att de i viss mån väljer att i större utsträckning handla från företag med en hållbarhetsprofil. De anser även att tillgängligheten av hållbara varor är av vikt och att de är villiga att betala ett högre pris för en hållbar vara, så länge de är övertygande om att varan faktiskt är hållbar. Ibland ter sig däremot konsumenterna vara inkonsekventa i deras svar, där de uppvisar ett konsumtionsmönster som avviker från deras positiva attityd gentemot hållbar marknadsföring. Detta indikerar att sambandet mellan hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion inte alltid är helt “svart och vitt”.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier. Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.    Syftet med studien är att undersöka hur små elhandelsbolag strategiskt arbetar med marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar på den svenska marknaden. Undersökningen bygger på en komparativ fallstudie där intervjuer genomfördes med sex stycken elhandelsbolag på den svenska marknaden. Intervjuerna genomfördes med personer med god kännedom om företagets arbete med marknadsföringsstrategier. Det empiriska materialet analyserades med en teoretisk modell som bygger på Porters modell om de allmänna konkurrensstrategierna och McCarthys toeri om ett företags marknadsföringsmix. En markndsundersökning med sex centrala teman som visade sig vara viktiga vid beslut om val av elhandelsbolag integrerades även i den teoretiska modellen. Resultatet visade att företagen fäste olika vikt vid de sex centrala teman i vår undersökningen, beroende på företagets strategiska fokus i sin marknadsföring. De mer generella slutsatserna vi kan dra från vår undersökningen är att det verkar finnas en skillnad mellan kommunalt och privat ägda bolag. De regionalt förankrade bolagen tenderade att vara mer fokuserade i både differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Miljö var den viktigaste faktorn i marknadsföringen där samtliga undersökta företag framhöll deras miljöprofilen som ett viktigt argument för att välja dem. Den marknadsföringsstrategi som företagen tillämpar beror på den bild företaget har av  den svenska elmarknaden, där exempelvis företag som menar att kunder väljer elhandelsbolag efter pris fokuserar mer på pris i sin marknadsföring. Slutligen fann vi att företagen i allt högre grad försöker involvera kunderna i deras avtal. Ett exempel på detta är företagens försäljning av andelar i vindkraftskooperativ där kunden blir delägare och producerar sin egen el.