2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förändring. Marknaden ändrades från statligt monopol till konkurrerande marknad. Den här uppsatsen undersöker hur det statligt ägda Apoteket AB förändrade sitt ethos när de tvingades att anpassa sig till de nya förutsättningar som omregleringen innebar. Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre från 2002, innan omregleringen, och tre från 2011. Analyserna görs i par, då analysmetoden är delvis jämförande. Jag kommer att titta på teman, röster, ordklasser och dygder. Texterna är alla skrivna för kunderna, men de skiljer sig åt när det gäller genre och funktion. Slutligen finns en sammanfattande diskussion där jag tar upp och diskuterar intressanta aspekter kring Apotekets ethos, i ljuset av min frågeställning. En av de huvudsakliga slutsatserna jag drog från läsningen och analyserandet av texterna var att Apoteket idag försöker att vinna kundernas hjärtan genom att fokusera på deras behov. Apotekets ethos har skiftat från att vara fokuserat på organisationen, kompetens och status som monopolen ger till en auktoritet som föredrar mer mjuka värden.

Titel: QR-koden – ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg Søilen Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROI Problemformulering: Hur bör företag använda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter? Syfte: Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlägga hur QR-koder bör användas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat användande har för företagen. Teoretisk referensram: Här presenterar vi olika teorier för att förstå begreppen som ligger bakom samt hjälper till att definiera fenomenet QR-koder och användningen av dem i marknadsföring. Teorierna är även behjälpliga vid vår analys av den empiriska datan. Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vår uppsats som innebär att vi tittat på tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta ställning till hur vi ska ställa frågorna till de företag som vi vill intervjua i vår kvalitativa undersökning. Empirisk studie: I empirin presenteras svaren på de djupintervjuer som utförts med våra fem fallföretag. Slutsats: Vår slutsats är att QR-koder bör användas på tydligt, informativt och lockande sätt utefter en tydlig strategi, och att de gå kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt användande kan nå och engagera fler konsumenter och därigenom öka sin omsättning och varumärkeskännedom. Används QR-koder däremot på fel sätt kan varumärket ta skada istället för att gynnas. / Title: The QR code – a new marketing tool with potential Author: Eric Karlsson and Oskar Kristiansson Supervisor: Klaus Solberg Søilen Level: Bachelor thesis, Marketing (15 credits), Spring semester 2012 Keywords: QR codes, marketing tools, interaction, incentives, strategy, Quick Response Codes, marketing, print media, smartphones, advertising, ROI Problem: How should companies use QR codes in their marketing activities? Purpose: The purpose of this thesis is to, based on the theoretical framework and a qualitative study of five Swedish companies, identify how QR codes should be used in marketing activities. Furthermore, we strive to identify the advantages and disadvantages of QR codes to see what implications a successful as well as an unsuccessful use have for businesses. Theoretical framework: Here we present different theories for understanding the concepts that underlie and help to define the phenomenon QR codes and the use of them in marketing. The theoretical framework also help us to analyze our empirical data. Method: We have chosen a deductive approach to our thesis where we have studied previous research and information to be able to decide how to formulate the questions to the companies that we want to interview in our qualitative study. Empirical study: The empirical data is presented from interviews conducted with our five case companies. Conclusion: Our conclusion is that QR codes should be used in clear, informative and attractive way based on a clear strategy, and that they can favor companies from a marketing perspective, since a qualitative usage could reach and engage more consumers, and thus increase their sales and the brand awareness. However, the brand can be damaged instead of improved if QR codes are used in the wrong way.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2010.

Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och statistiken pekar mot att det kommer fortsätta i den riktningen. I och med detta bör skolan ta vara på makten som sociala medier har. Potentiellt sett kan vem som helst, oavsett klass, kön, ålder eller etnicitet nå ut till en miljonpublik om rätt kunskap och strategier innehas av användaren i sitt skapande. Därav har samspelet och kommunikationen via digitala verktyg och uttrycksmedel kommit att bli allt viktigare i dagens samhälle. Det regeringsbeslut som togs år 2017 kräver en större insikt i hur den digitala världen fungerar. För att kunna uppnå denna vision behövs en större kunskap inom området digitalisering. Med avstamp i detta berättigas arbetets syfte som är att utforska hur sociala medier används för att marknadsföra nya artistprojekt samt se hur artister ska agera och tänka när ett nytt artistiskt varumärke ska lanseras på Instagram. Tillvägagångssättet för att samla empiri har varit genom intervjuer. Datan har därefter transkriberats utefter ett hermeneutiskt perspektiv och sedan analyserats efter Bourdieus teori. Resultatet visar att Instagram är en viktig del i marknadsföring och lansering av nya artistprojekt. Då sociala medier numera har etablerats som ett kommunikativt verktyg i fältet musikbranschen är det nödvändigt att förhålla sig till det för att nå ut till ett större antal följare. Närvaro på sociala medier utökar artistens existens förbi kroppens fysiska begränsningar. Man kan numera finnas på flera olika forum samtidigt.

Studiens syfte ämnar söka förståelse i vad konsten bidrar med i marknadsföringsväg, men även undersöka de upplevda riskerna ett samarbete kan medföra. Studien är utförd med en kvalitativ ansats. Empiri är insamlad genom 10 semistrukturerade intervjuer med 10 personer som är aktiva inom den svenska marknadsföringsbranschen och konstbranschen. Fem av respondenterna är verksamma inom marknadsföring och de resterande fem är verksamma inom konst. Bland respondenterna finns marknadsförare som arbetar för några av de största aktörerna på den svenska marknaden och av de fem konstnärerna har samtliga arbetat kommersiellt med sin konst. Det genomfördes en granskning av tidigare forskning i syfte att utforma en teoretisk referensram som utgångspunkt för analysen. Den teoretiska referensramen innefattar: Bourdieu och magiskt kapital, Attention economy, Art infusion, Konst och ekonomi samt kommunikationsprocessen. Studien visar att marknadsförare har en väldigt positiv syn på konst och de värden den kan förmedla till marknadsföringen. Dock ses risken i att använda sig av konst vara av relativt stor proportion i jämförelse med andra tillvägagångssätt. Konstnärerna förhöll sig mer restriktivt till användandet av konst i marknadsföringssyfte. Utifrån den kulturella kontexten såg de en betydande risk i ett kommersiellt samarbete. Gemensamt för båda yrkesgrupperna var att de båda såg att konsten hade mycket att bidra med till marknadsföringen men att desto mer fanns att förlora om fel uppstod. / The purpose of the study is to seek understanding of what art can contribute to marketing, but also to examine the perceived risks a collaboration may entail. The study is done with a qualitative approach. Empiricism was collected through 10 semi structured interviews with 10 people active in the Swedish marketing industry and the arts industry. Five of the respondents are active within marketing and the remaining five within art. Among the respondents there are marketers who work for some of the largest players in the Swedish market and of the five artists all have worked commercially with their art. A review of previous research was carried out with a goal to designing a theoretical reference framework as the basis for the analysis. The theoretical reference framework includes: Bourdieu and Magic Capital, Attention Economy, Art infusion, Arts and Economics and the Communication Process. The study shows that marketers have a very positive view of art and the values it can convey to marketing. However, the risk of using art is seen as one of relatively large proportion in comparison with other approaches. The artists relied more restrictively on the use of art for marketing purposes. Based on the cultural context, they saw a significant risk in commercial cooperation. Common to both occupational groups were that they both saw that art had a lot to contribute to marketing, but the more there was to lose if errors occurred.

The aim of this study is to increase an understanding of which social media small businesses use and how the work of social media relates to the company’s other marketing activities. The study was conducted using qualitative semi-structured interviews where nine respondents were interviewed. A comfort selection was applied and in total participated four small businesses in the survey, three in Karlstad and one in Gislaved, where the requirement was that the company in some extent used social media. The material was collected through interviews where a semi-structured interview guide was used. The interview guide consisted three main areas: (1) the definition of traditional and modern marketing communication, (2) the definition of social media and (3) the use of social media. The material was analysed by transcribing the sound-recorded interviews and then use thematic analysis in the form of open and focused coding. The result showed that all respondents use social media, but in a different way. All the respondents use Facebook, Instagram, e-mail and website, whereas only half of the respondents combined the webpage with a web-shop. Even if there were several reasons that motivated the deselection, was the loose of the personal contact the one that was most distinguished. Further the result showed that the personal contact towards its customers is what small businesses valued the most. To show their appreciation to their loyal customers, the company arranged events with snacks and gatherings. Even if the primary reason towards the modernization was the fear of falling apart if they chose to resist, there was also other reasons: the ability to measure likes as well as the ability to reach the desired target group. Even if the result further hinted that the respondents more and more values and switch to modern communication tools, showed the result that there also is a reason towards keeping and combining the marketing with traditional communication tools. By doing this, the message is reached by more customers, which in turn gives a maximum effect on the marketing. Finally, the result showed that small business must have an expertise to compete against larger businesses on the market.

I den nya tiden av digitala relationer har influencer marketing blivit ett attraktivt och kostnadseffektivt verktyg för företag att arbeta med. Influencer marketing innebär för företag ett mer kostnadseffektivt, trovärdigt och genuint sätt att öka sin försäljning eller sprida kunskap om sitt varumärke. Influencers agerande och arbete på sociala medier har ett betydande värde, för både företaget och slutkonsumenten. Detta marknadsföringssätt tas väl emot av kunderna tack vare en hög trovärdighet som genereras då influenser gör ett genuint arbete där de skriver om produkter de verkligen tycker om. Den höga trovärdighet av arbetet ligger dessutom till grund för om varumärket ska stärkas och kunden ska bli så pass påverkad att det leder till ett köp. Syftet med uppsats är att undersöka influencers arbete och värde vid marknadsföring på Instagram för att förstärka ett modeföretags varumärke. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor bearbetas och undersökts med hjälp av kombinerade metoder för att ge möjligheten att jämföra empiriskt material. Intervjuer har genomförts med parter både från ett företags perspektiv och aktuella influencers perspektiv. Studien har även utgått från perspektiv från kunden då en enkätundersökning gjordes. Samtliga perspektiv har analyserats och granskat för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. I studien framkom två starka och viktiga nyckelord för framgång inom arbete med influencer marketing; “trovärdighet och genuinitet”. För ett lyckat arbete mellan influencer, företag och potentiella kunder är det viktigt med ett genuint förhållande mellan samtliga parter. Sammanfattningsvis innebär influencer marketing ett mer kostnadseffektivt, trovärdigt och genuint sätt att öka sin försäljning eller sprida kunskap om sitt varumärke.

This essay is a qualitative case study about the Swedish university programme Music & Event Management (MEM). The programme is a part of the Linneaus University (LNU) and the education takes place at two different locations, the first half of the programme in the small town of Hultsfred and the remaining time in the city of Kalmar. The programme has existed since the year 2001. Since 2013 the number of applying students has decreased and this resulted in the decision that the programme will not accept any applications the year 2019. This study is of an abductive nature. Nine people from MEM and other similar programmes have been interviewed. Results have been made by analyzing and coding the empirical data collected in the interviews along with presented theories.   The purpose of this case study is to identify and analyze the possible causes behind the decreasing number of applying students and to find out which factors the programme and university can work with in order to turn this negative trend around. By doing so we hope to identify factors that other higher creative educational programmes, nished for a specific industry, can have in mind to avoid a decreasing number of applying students or when having this problem.   Our findings suggests that there are a number of different factors that can have an impact on the number of applications for this kind of education. Some of these factors are possible to avoid to some extent and some are not. We found that the world in which the education operates within can affect the attractivity of the programme, such as the economical situation and the ever changing industry that the programme is nished to. The educational content of the programme can also have great effect on whether or not students find the programme suitable for eventually working in the music industry, there is a choice of being a practical or academically focused programme. We also identified that the marketing is a crucial factor regarding the attractivity, how the programme presents itself for the students as a brand and how available the education is. We hope that our findings in this case study can help MEM and other programmes of this kind to prevent the problem of decreasing applications.

Kulturella skillnader världen över leder till att företag väljer mellan standardisering och anpassning av marknadsföringsstrategier i internationaliseringsprocessen. Denna fallstudie undersöker hur modeföretaget Gucci anpassar eller standardiserar sin marknadsföring beroende på den nationella kulturen, mer specifikt den italienska och den kinesiska kulturen. Teori från Hofstede et al. (2010) presenteras för att illustrera kulturella skillnader såväl som teori om ursprungslandseffekten presenteras för att se hur ursprungslandet speglas i marknadsföring. Genom en kvalitativ studie undersöks marknadsföringskampanjer samt inlägg från Twitter och Weibo för att besvara studiens forskningsfråga. Studiens resultat och slutsats visar på att anpassning sker i större utsträckning till den kinesiska marknaden och att den anpassning som sker är beroende på den nationella kulturen. Dessutom resulterade marknadsföringen att vara både standardiserad och anpassad, däremot kan inga starka slutsatser dras gällande Guccis standardisering. Hur globala modeföretag förhåller sig till nationella kulturer i reklamsyfte fortsätter vara av intresse för framtida studier.