Denna studie handlar om kommunikation i matematikundervisningen i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka om lärare som undervisar i matematik i årskurs 1-3 anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är viktigt för elevernas matematiska utveckling och förståelse.  Fokus ligger på att undersöka hur kommunikationsförmågan definieras, hur lärare arbetar med att utveckla kommunikationsförmågan, vilka fördelar/nackdelar och eventuella svårigheter som finns i ett sådant arbete samt hur det kan komma att påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse. En aspekt som också undersöks är om lärare upplever att Lgr11 betonar vikten av att kommunicera matematik. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med 6 lärare som undervisar i matematik i någon av årskurserna 1-3.   Resultatet visar att lärarna anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är mycket viktiga för elevernas matematiska utveckling och förståelse, och att Lgr11 av denna anledning och på grund av en förändrad syn på matematikämnet samt neråtgående resultat betonar vikten av att kommunicera matematik. Grupparbeten och problemlösning är vanliga arbetssätt för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och lärarna anser att fördelarna med att bedriva ett sådant arbete överväger eventuella nackdelar. Resultatet visar också, att de svårigheter som lärarna kopplar till arbetet handlar om planering av undervisningen samt lärarens egen roll i kommunikationen.

I egenskap av speciallärare i matematik är det betydelsefullt att veta hur elever upplever IKT, matematikinlärning och specialpedagogiskt stöd i skolan. Det är dessutom angeläget att öka kunskapen om vilken effekt IKT kan ha på matematikinlärningen. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskap en om hur gymnasieelever i behov av särskilt stöd i matematik upplever IKT - användningen, samt elevernas tankar kring matematik, undervisning, särskilt stöd och IKT i skolan. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem gymnasielever och tematisk analys har använts. Dagens teknologi är väl utvecklad och de allra flesta elever i gymnasieskola n har mobiltelefon och kan hantera en dator. Den tekniska förmågan hos de flesta elever är stor och dagens elever har växt upp i ett informationssamhälle. För majoriteten utgör även sociala medier ett viktigt inslag i vardag en. Att möta elever med en matematikundervisning som mer symboliserar den digitala vardag som eleverna vanligtvis möter kan vara en väg att gå för att komma till rätta med den problematik som elever kan känna inför matematikundervisningen. Det resultat som studien visar är att IKT inte används frekvent i matematik - och stöd undervisningen och elevernas upplevelser av IKT i samband med undervisningen är bristfällig. De tankar eleverna har om utformningen av matematik - och stödundervisningen är att den bör bedrivas i små grupper av skickliga lärare där IKT bör vara valfritt. Eleverna upplever att den digitala kompetensen tillsammans med den didaktiska användning en hos lärarna är otillräcklig idag. Sammanfattningsvis upplever eleverna att när IKT använts i samband med matematik - och stödundervisningen ger det mervärde för lärandet.

Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på att variera undervisningsmetoderna i matematik. I kapitlet tidigare bakgrund presenteras flera olika forskningsbeprövade metoder som kan användas för att variera undervisningen. Det är dessa metoder som är grunden för analysen av den data som samlas in i studien. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in data till denna studie. Det är sex lärare som har intervjuats och dessa är alla verksamma inom årskurs 4-6 och undervisar i ämnet matematik. Respondenterna valdes ut genom att skolledningen på flera skolor kontaktades med en förfrågan om att vi ville komma i kontakt med lärare som undervisade i matematik och sedan fick de lärare som var intresserade höra av sig till oss för att vara med i studien. I metodkapitlet redogörs det även för hur arbetet lever upp till de etiska krav som finns och hur detta arbete lever upp till kraven på trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Resultatet och analysen visar att alla lärare använder sig av flera olika metoder i sin undervisning och att alla anser att det är viktigt att variera undervisningsmetoderna då detta leder till att eleverna ser matematiken ur olika perspektiv och lär sig behandla det matematiska innehållet på flera sätt. Enligt lärarna tycker eleverna även att matematiken blir mer lustfylld om undervisningsmetoderna varieras. De nackdelar som lärarna lyfter är främst att elever som har det svårt med matematiken kan tycka att det är jobbigt att undervisningen varieras och att det kan ta mycket tid att variera undervisningen så att allt som ska göras inte hinns med. Av de sex lärare vi har pratat med så menar majoriteten att när de varierar undervisningsmetoderna så är det främst elevernas motivation som stärks. Det är enbart en av lärarna som säger att förmågorna kan tränas genom att variera metoderna och att detta då gör att eleverna lär sig mer.

The purpose of this study is to explore the use of physical activity in mathematics teaching. Through qualitative interviews with six teachers, the extent to which physical activity is used in mathematics education in pre school class was studied. The study shows how these teachers use physical activity in the education of mathematics and which effects the teachers can see that it has on the childrens mathematics learning. The result shows that physical activity is activly used by the respondents in mathematics teaching in different ways and that teachers can see positive effects of it.

Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den  mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra. / <p>S. 1-22: sammanfattning, s. 23-51: 2 uppsatser</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärare väljer att undervisa om i sin matematikundervisning i förskolan, varför de väljer det innehållet och vilka metoder de använder sig av för att kunna ta vara på barns nyfikenhet kring matematik. Metoder som användes för att genomföra denna studie är intervjuer och videoobservation. Intervjuerna har genomförts med 3 förskollärare och i videoobservationen deltog 17 barn med 3 förskollärare, fokus har riktats mot förskollärares förhållningssätt. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av observation för att upptäcka barns intresse och utifrån observationerna undervisar de matematik för barn i förskolan med stöd i didaktik. Forskollärarna har uppfattningar om vad matematik innebär för barn och förhåller sig i didaktiska frågor när matematik undervisas i förskolan. Detta genom att skapa lärandemiljöer och synliggöra matematik i vad barn gör i vardagen. Förskollärarna strävar efter att nå läroplanens mål avseende barns matematiska uppfattning i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>

Inledning: Datorer och lärplattor är vanliga inslag i elevers vardag. Det är viktigt att de används i alla aspekter i elevers skolgång. Hur användandet ser ut varierar från ämne till ämne och skola till skola. Studien berör hur matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Den går även in på vilka fördelar och nackdelar som lärarna anser att teknikanvändandet för med sig.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares användning av datorer och lärplattor i matematikundervisningen i skolår 4–6, samt deras uppfattning av dessa. Metod: Detta är en kvantitativ studie som är baserad på 14 enkäter som är besvarade av aktiva matematiklärare.  Resultat: Studien påvisar att matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Hur ofta tekniken används är olika från lärare till lärare. Deras åsikter om vilka fördelar respektive nackdelar som finns är för det mesta samstämmiga, även om de varierar. Några fördelar som nämns är att lärarna då får tillgång till ett mer mångsidigt material och att elever med svårigheter kan få bättre stöd. Nackdelar som kom upp var att det inte finns tillräckligt med datorer och/eller lärplattor, samt att det kan vara svårt att se om eleverna gör det som de skall göra.

Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Det innefattar även nyanlända elever, men skolan lyckas inte möta de nyanländas behov. Det framkommer bland annat att många av de nyanlända eleverna inte når kunskapskraven i matematiken, vilket till stor del visar sig bero på att eleverna inte inkluderas i den ordinarie undervisningen. Dessutom saknas det i skolorna resurser och kompetens för att utbilda elever med svenska som andraspråk. Det svenska språket, som spelar en central roll i den svenska skolan, är en förutsättning för lärande då undervisningen sker på svenska. För att de nyanlända eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämneskunskaper innan de förvärvat språket behöver de istället få möjlighet att utveckla dem på sitt eget språk, och få utrymme för sitt språk och sin kultur. De nyanlända eleverna behöver inkluderas i den ordinarie undervisningen och dess sociala sammanhang, och få stöd utifrån kunskapsnivå, vilket också förutsätter att skolan kartlagt vilka kunskaper eleverna har med sig när de anländer. Flera utredningar som ska undersöka skolans behov är under utredning och Skolverket har också nyligen publicerat allmänna råd som syftar till att vägleda skolorna i vilka skyldigheter de behöver förhålla sig till i fråga om att ta emot nyanlända elever.Syftet med denna studie är att belysa matematiklärares erfarenheter av att ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet för att förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i mottagandet och undervisningen. Som metod har den kvalitativa metoden intervju använts , och har vidare tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv.Resultatet visar att det inkluderande arbetet med nyanlända elever i matematikklassrummet innebär i första hand ett socialt fokus, och inte ett lärandefokus. Även då lärarna uppger sig ha ett tillåtande dialogiskt klassrum så inverkar flera olika faktorer på att en kunskapsutveckling är svår att övervaka och genomföra. De svårigheter som framkommer i resultatet rör elevernas tidigare erfarenheter och förutsättningar som hindrar deras lärande. Vidare framkommer bristen på resurser, och en bristfällig samverkan mellan de insatser och resurser som finns som en ytterligare svårighet. Resultatet av detta blir att förutsättningen för att på ett bra sätt ta emot och undervisa nyanlända elever i klassrummet blir beroende av vilka förutsättningar som råkar finnas hos varje enskild lärare och deras elever i klassrummet.