I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem. Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju. Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material. Den skillnad som visade sig mellan pojkars och flickors val av strategier, var att flickor i större utsträckning använde skriftliga noteringar.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning. Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ‟tankeförmågor‟ i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart. Slutligen visar även resultatet att argumentet att nivån på matematik-kunskaper skulle användas som gallringsvektyg kan anses ohållbart då argumentet appliceras på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings Universitet.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning. Läromedlet styr ofta undervisningen men alla arbetar bredvid läromedlet på olika sätt, bland annat genom problemlösning. Kommunikation mellan lärare och elever samt mellan elever och elever är något som genomsyrar hela denna studie. Ett resultat av studien är att elever via matematiska problem lär sig för livet. I vardagen löser både elever och vuxna människor vardagliga problem och matematiska problem ger eleven metoder för att finna lösning på ett problem även om det inte har med matematik att göra. Många av informanterna hänvisade också till läroplanen och kursplanen där det faktiskt står att elever skall lösa problem för att fungera som individer i det samhälle vi lever i. Mina informanters syn på problemlösning stämmer väl överens med vad som står i gällande styrdokument. Enligt informanterna är det är väldigt flexibelt hur man kan undervisa i problemlösning även om tillvägagångssätten ofta liknar varandra. Allt från att arbeta enskilt till klassvis förekom och infallsvinklarna för att finna problemlösning var många. Läromedel, internetsidor och arbetsmaterial från många olika håll användes för att arbeta med problemlösning.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse. Jag har i mina resultat funnit att specialpedagoger prövar sig fram till lämpliga metoder och strategier för elever i behov av särskilt stöd. Behoven utformas efter elevens unika förutsättningar och inom matematik används praktisk och laborativ undervisning i stor omfattning. Samarbetet mellan klasslärare och specialpedagoger bör prioriteras ännu högre i hopp om att nå fler elever med matematiksvårigheter. Hur lärandemiljön utformas råder det delade meningar om bland specialpedagogerna, inkludering kontra exkludering är en ständig diskussion och allt oftare beror detta beslut på vad som är mest fördelaktigt för eleven ifråga.

<p>Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.</p><p>Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.</p><p>Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex. varierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Nackdelar lärarna såg med användandet av skönlitteratur i undervisningen var bl.a. att elever med bristande läsförståelse kunde missgynnas. Fördelar kunde vara sådant som en utvecklad begreppsförståelse samt en verklighetsanknytning till matematiken m.m.</p><p>Utifrån våra resultat samt vår teoretiska bakgrund konstaterade vi att skönlitteratur används i viss utsträckning, då främst i de tidigare åren av grundskolan. Vi märkte även att detta arbetssätt stämmer väl överens med vad som står i kursplanen för matematik.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.</p><p>Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan. Två av dessa 3tre skolor har dessutom både lokal kursplan i matematik och ämneskonferenser i matematik från åk 1 till åk 9.</p><p>Detta stämmer väl överens med den undersökning som Skolverket genomförde år 2000 som visar på ett positivt samband mellan helhetssyn på utbildning och kvaliten på verksamheten.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot</p><p>Laborativ matematik- Hur, när och varför används det?</p><p>Concrete mathematics- How, when and why is it used?</p><p>Antal sidor: 37</p><p>Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att</p><p>undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre</p><p>åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått</p><p>vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka</p><p>om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I</p><p>studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken.</p><p>Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare</p><p>från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss</p><p>information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik.</p><p>Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen</p><p>framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt</p><p>varierade markant.</p>

<p>I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.</p><p>Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material. Den skillnad som visade sig mellan pojkars och flickors val av strategier, var att flickor i större utsträckning använde skriftliga noteringar.</p>

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. För att uppnå studiens syfte genomfördes sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. En innehållsanalys användes sedan som metod för att bearbeta insamlad data. Resultatet visade att lärare ser utomhusmatematiken som ett komplement till klassrumsundervisningen och att det finns flera möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. Förhoppningen med denna studie är att undersöka och lyfta fram utomhusmatematiken som arbetsmetod och tillägg till den ordinarie matematikundervisningen.

Forskningen ger pedagogerna ökad förståelse för hur matematikundervisningen bör utformas för att ge eleverna goda förutsättningar. För att pedagogerna ska lyckas bör de använda ett varierat arbetssätt som att låta eleverna både räkna i böckerna och använda sig av laborativ matematik. Enligt Skolverket sitter många av Sveriges elever och räknar enskilt i sina böcker, så även gymnasiesärskoleleverna. Syftet är att undersöka hur pedagoger i gymnasiesärskolorna arbetar med olika typer av uppgifter i matematikundervisningen. Intresset har vuxit fram genom arbetet som pedagog och klassassistent. Undersökningen har baserat sig på intervjuer och observationer, med fem pedagoger. Resultatet av studien visar att det finns lika många matematikstrategier i undersökningsgruppen som det finns pedagoger. Vad studien har uppmärksammat är att 3/5 av pedagogerna använder i huvudsak matematikböcker som undervisningsmaterial för eleverna. Detta betyder att de flesta av pedagogerna är traditionella vilket betyder att de i huvudsak låter eleverna räkna i matematikböckerna. Studien visar att matematikspråket inte har att göra med i vilket program inom gymnasiesärskolorna, individuellt (elever med högre gran av utvecklingsstörning) eller nationellt (elever med lindrig utvecklingsstörning), som undervisningen bedrivs i. Studien visar också att många av pedagogerna använder ett vardagligt språk t.ex. fyrkant, plus och minus (som eleverna känner till) och ett fåtal av pedagogerna använder det matematiska språket t.ex. kvadrat, addition och subtraktion, för att eleverna ska få en utökad kunskap om det matematiska språket.