Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid. Konceptet bygger på en idé att tillgodogöra konsumenter med en enkel, varierad, nyttig och god middagslösning, vilket uppnås genom att tillhandahålla konsumenterna en färdigpackad matkasse med inkluderande recept. Den färdiga matkassens ringa ålder medför att forskningen inom ämnet är tunnsådd, trots att konceptet växer och att en utbred kundnöjdhet har identifierat bland konsumenterna. Vidare äntrar ständiga nya aktörer marknaden med nya koncept av den färdiga matkassen och utvecklar konkurrenslandskapet. Ur detta föddes en vilja att studera ämnet närmare. Eftersom forskning inom området ej funnits till städes har primärt forskning om fullskalig digital mathandel utgjort grunden för den teoretiska referensramen. Vidare inleds det teoretiska ramverket i studien med kundens värdeupplevelse, köppreferenser för att sedan bottna i köppreferenser online. När dessa är införstådda för läsaren börjar studien redogöra om det teoretiska ramverk som omgärdar digital mathandel. Studien har eftersträvat att ”komplettera nuvarande forskning om digital mathandel genom att undersöka de värden konsumenten upplever vid konsumtion av den färdiga matkassen”. För att möjliggöra ett underlag för att besvara detta genomfördes en kvalitativ studie med 15 respondenter. Intervjuernas längd varierade mellan 15-25 minuter och utfördes via telefon. Med detta som empiri, tillsammans med en konceptuell modell som utgjort ramverket i det teoretiska urvalet, har syftet eftersträvats att besvaras. Utifrån detta har fem faktorer som vi funnit av intresse undersökts, vilket utgjorts av: konsumenternas upplevelse av kostnad, bekvämlighet, nöje, risk samt slutgiltigen självskapande, vilket är en variabel vi själva infogat för att undersöka. Valet att inkludera självskapande bygger på den unika integration konsumenten utgör som medproducent i den värdeskapande processen, vilket särskiljer konceptet ifrån annan typ av digital mathandel. Respondenternas svar gav en närgående upplevelse av de värden som konsumenter upplever vid konsumtionen av den färdiga matkassen. Bland de mer uppseendeväckande resultaten återfanns bland annat: (I) Respondenterna uppgav en lägre total matkostnad vid användandet av matkassen (II) Matkassen hade svårt att vinna små barns uppskattning samt (III) Att konsumenten är en del av den värdeskapande processen framstår som positivt. Avslutningsvis utvanns ett diskussionsunderlag samt en grogrund för framtida forskning. Vidare anser studien att den färdiga matkassen är ett ramstarkt koncept som innehar den konkurrenskraft som fodras för att ta ytterligare marknadsandelar.

Bakgrund I mars 2020 konstaterades att världen drabbats av en pandemi orsakad av SARS-CoV-2, vilket namngavs Covid-19. Många länder stängde ner och i Sverige uppmanades befolkningen att undvika sociala kontakter, jobba hemifrån och att inte vistas i butiker och köpcentrum i onödan. Som en konsekvens av detta skedde en förändring av människors inköpsbeteende och allt fler gick från att handla sin mat fysiskt i butik till att handla det mesta av sin mat online. Syfte Att utforska erfarenheter och upplevelser i barnfamiljer som övergått till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign med halvstrukturerade intervjuer. Tio deltagare rekryterades med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades verbatim och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin lett till ett förändrat inköpsbeteende med en ökad matplanering samt färre men större livsmedelsinköp som följd. Deltagarna beskrev även hur de köpte mer frukt och grönsaker och att impulsköpen av utrymmesmat minskat. De upplevda utmaningarna med onlinehandeln var att det gav sämre inspiration, variation och spontanitet jämfört med fysiska livsmedelsbutiker. Tidsbesparing, lägre matkostnader och ett minskat matsvinn var några av de positiva erfarenheter som framhölls av deltagarna. Slutsats Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat hade lett till ett förändrat inköpsbeteende gällande handlingsfrekvens och inköpsmängd samt vad de valde att köpa och inte. Studien bidrar med ny information om hur en övergång till onlinehandel av mat kan påverka människors inköpsbeteende och livsmedelsinköp och bidrar till en ökad förståelse kring de bakomliggande mekanismerna för konsumenters matinköp online under extraordinära omständigheter. / Background In March 2020, it was determined that the world had been hit by a pandemic caused by SARS-CoV-2, which was named Covid-19. Many countries had lockdowns and in Sweden, the population was urged to avoid social contacts, work from home, and avoid unnecessary visits to stores and shopping centers. Consequently, a big change was seen in people's shopping behavior leading to a transition from buying food in a physical grocery store to buying food online. Objective To explore families' experiences and perceptions of the transition to online grocery shopping during the Covid-19 pandemic in Sweden. Method The study used a qualitative study design with semi-structured interviews. Ten participants were recruited with convenience and snowball sample techniques. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior with increased food planning and fewer but larger food purchases as a result. The respondents also experienced that they bought more fruit and vegetables and less food with empty calories. The perceived challenges with online shopping were that it provided less inspiration, variety, and spontaneity compared to physical grocery stores. Time saving, lower food costs, and reduced food waste were some of the positive experiences highlighted by the respondents. Conclusion The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior in regard to frequency, volume, and what they decided to buy and not. The study provides new information about how a transition to online grocery shopping can affect people's shopping behavior and food purchases. The results contribute to an immersed understanding of the underlying mechanisms for consumers' online grocery purchases under extraordinary circumstances.

I dagens digitala samhälle har allt fler konsumenter blivit vana att handla varor online och matvaror är inget undantag. För att livsmedelsföretagen ska kunna attrahera konsumenter att bryta sina traditionella mönster med att handla matvaror i fysisk butik och istället välja att handla online behöver de marknadsföra sig på ett sätt som tilltalar konsumenterna. Genom att mathandel online är ett relativt nytt fenomen som fick sitt stora genomslag under pandemin råder det bristande kunskap om hur konsumentbeteendet ser ut vid onlinehandel jämfört med i fysisk butik, vilket har lett till utformandet av syftet för undersökningen. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med livsmedelsföretag och konsumenter ämnar studien att skapa större förståelse för konsumentbeteende samt vilka marknadsföringsstrategier som är bäst lämpade för att attrahera och behålla kunder inom mathandel online. Företagen som deltagit i studien är Ica Kvantum Kronoparken och Coop Nord som båda bedriver både fysisk butik och onlinehandel. De responderande konsumenterna hade antingen använt sig av e-handel vid matinköp eller endast handlat i fysisk butik. Studiens resultat visar att konsumentbeteendet huvudsakligen skiljer sig åt genom att konsumenter är mer rationella i sitt köpbeteende vid onlinehandel och därmed har ett mer irrationellt köpbeteende i fysisk butik. Ett flertal påverkande faktorer för konsumentbeteendet presenteras, studiens resultat visar att bekvämligheten är den faktor som är den mest avgörande när konsumenter väljer att handla online istället för i fysisk butik. Studiens resultat visar också olika marknadsföringsstrategier som har störst inverkan på konsumenters köpbeteende, e-postmarknadsföring, via nyhetsbrev, är den strategi som konsumenterna attraheras och påverkas mest av. Avslutningsvis visar resultatet även att marknadsföringen är en väsentlig del när det kommer till att attrahera konsumenter till att handla online.

Electronic commerce is a relatively new concept compared to other Internet applications. Theconcept has grown fast to cover a wide range of products and services and practiced in severalparts of the world. The process of buying and selling Fast Moving Consumer Goods, food andother necessities online is referred to as electronic grocery. Electronic grocery today is builton different types of solutions; purchasing from a grocery store via their webpage and buyingcomplete meal plans delivered with recipes to the consumers home. By purchasing groceriesonline, consumers get the chance to pick and choose from many different solutions andbrands as a result of which they save time and increase accessibility. The dominating products sold through electronic commerce in Sweden are electronics, clothesand shoes. The online grocery business is only 1.4% (2016) of the total grocery business inSweden. This means that electronic grocery seems to have had a relative slow consumeradoption which makes it differ from e-commerce in general. The purpose of this thesis was todiscover what barriers were associated with using e-grocery for Swedish grocery consumersand how these barriers was affected by user experience. This research was conducted with amixed method approach. The purpose was to establish which barriers are the most influentialto consumers choosing to switch from the traditional way of purchasing groceries in physicalstores to purchasing their groceries online. Understanding these barriers helped investigatehuman interaction with information systems. The study was mainly conducted through thedistribution of a self-completion questionnaire with 300 respondents. Results from the questionnaire suggest that user experience may effect consumers choice tousing e-grocery. Statistics demonstrate influences of consumers using e-commerce for othergoods rather than groceries. Some of the main barriers to adopting this new way of purchasinggroceries were quality of fresh groceries, the social factor of purchasing groceries in aphysical store and consumer’s habit. This study will therefore contribute to the field ofinformatics by providing both theoretical and empirical analysis that help distinguish theinfluence e-commerce has on grocery consumers and their daily life. An interesting area forfurther research would be to investigate and compare other demographic factors to getknowledge about how to reach other consumer groups. To pay more attention to elderconsumers and users of information systems, it perhaps would be an interesting direction tosee how e-grocery could improve their everyday lives. E-grocery is an important business toresearch due to the fact that it will probably be both faster and more convenient in the future. / Elektronisk handel är ett relativt nytt koncept jämfört med andra Internet-applikationer.Konceptet har växt snabbt och erbjuder ett brett utbud av både produkter och tjänster ochfinns i flera delar av världen. Köp och försäljning av snabbrörliga konsumentvaror, mat ochandra nödvändigheter på nätet kallas för elektronisk dagligvaruhandel. E-dagligvaruhandelbygger idag på olika typer av lösningar; köp hos dagligvarubutiker via deras hemsidor ochköp av kompletta måltider i matkassar som levereras med recept till konsumentens hem.Genom att köpa dagligvaror på nätet får konsumenter en chans att välja mellan många olikalösningar och aktörer, som leder till att de sparar både tid och får en ökad tillgänglighet. De dominerande produkterna som säljs på nätet i Sverige är elektronik, kläder och skor. Edagligvaruhandelnoch dess industri stod för endast 1,4% av den totala dagligvaruindustrin iSverige 2016. Detta innebär att elektronisk dagligvaruhandel verkar ha anammatslångsammare av konsumenter än allmän e-handel, vilket får det att utmärka sig på så vis.Syftet med denna uppsats var att upptäcka vilka barriärer konsumenter förknippar med edagligvaruhandeloch hur användarupplevelsen påverkade dessa barriärer. Undersökningenutgjordes av en mixad metod. Syftet med denna studie var att fastställa vilka barriärer som ärde mest inflytelserika när konsumenter väljer att byta från det traditionella sättet att köpadagligvaror i fysiska butiker, till att köpa sina dagligvaror på nätet. Studien genomfördeshuvudsakligen genom distributionen av en kvantitativ enkät med 300 respondenter. Resultatet från undersökningen indikerar att användarupplevelsen kan ha en inverkan påkonsumenternas upplevda barriärer. Statistiken visade att konsumenter använder e-handel ihögre grad för andra varor och tjänster än dagligvaror. Några av huvudbarriärerna för attanamma detta nya sätt att köpa dagligvaror var osäkerhet kring kvalitén på färskvaror, densociala faktorn som skapas av att besöka en fysisk butik samt konsumenters vanor. Dennastudie kommer därför att bidra till ämnet informatik genom att ge både teoretisk och empiriskanalys som bidrar till att visa vilken influens e-handel har på dagligvarukonsumenter ochderas vardagsliv. Ett intressant område för vidare forskning vore förslagsvis att undersöka ochjämföra andra demografiska faktorer för att få kunskap om andra konsumentgrupper. Meruppmärksamhet kan t.ex. riktas mot äldre konsumenter och användare av informationsystemför att ta reda på hur e-dagligvaruhandel kan förbättra deras liv. E-dagligvaruhandel är ettviktigt område att undersöka då det med största sannolikhet kommer att effektiviseras och blismidigare i framtiden.

Bakgrund: E-handeln växer kraftigt och den digitala mathandeln är inne i sin mest expansiva fas. Konkurrensen inom den digitala mathandeln ökar stadigt och leder till allt högre förväntningar från kunder. De höga kundkraven skapar utmaningar för företag inom den digitala mathandeln att följa med i kundernas krav och förväntningar och på så vis skapa kvalitet för kunder. Därmed finns ett behov att öka förståelsen både kring livsmedelsföretags kvalitetsstyrning samt vilka förväntningar och krav kunder har på den digitala mathandeln. Syfte: Syftet med studien är att få förståelse för hur kvalitetsstyrningen ser ut inom den digitala mathandeln i Sverige. Vidare vill vi få insikt i vad som värdesätts av kunder för att livsmedelsföretagen ska få ökad förståelse kring hur de kan utforma kvalitetsstyrningen. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har en flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer från tre företag och tio semistrukturerade intervjuer med kunder. Slutsats: Företagen inom den digitala mathandeln arbetar till stor del i enlighet med kvalitetsstyrning, dock inte fullständigt. Vidare stämmer företagens arbete till stor del överens med kundens förväntningar med vissa undantag. Leveransen har exempelvis liten prioritet hos fallföretagen, medan den värderas högt av kunder. Att de inte helt överensstämmer visar att ytterligare kundfokus är önskvärt. / Background: E-commerce is growing rapidly and online supermarkets are in their most expansive phase. Competition between online supermarkets are increasing which results in high expectations from customers. High customer expectations create challenges for online supermarkets in meeting customer expectations and creating quality for customers. Therefore, there is a need to increase the understanding of the quality management of online supermarkets as well as knowledge about customer expectations. Aim: The aim of the study is to increase the understanding of quality management in Swedish online supermarkets. Furthermore, the aim is to gain insight into which aspects customers values to provide online supermarkets with an increased understanding of how to design their quality management. Methodology: The study has a qualitative research approach and a multiple case study design. The empirical material is collected through six semi-structured interviews with three online supermarkets as well as semi-structured interviews with ten customers. Conclusions: Swedish online supermarkets work in accordance with quality management, however not completely. Furthermore, the priorities of the companies are mainly equivalent with the expectations of customers although not entirely. For example, delivery has a lack of priority for supermarkets, while it is highly valued by customers. The fact that they do not completely correspond indicates that additional customer focus is desirable.

Arbetet utforskar hur väl det går att tillämpa Slow Design och dess principer (reveal, expand, reflect, engage, participate, evolve och ritual) inom utvecklingen av digitala artefakter. I kontrast till ett fokus på effektiva interaktioner, fokuserar Slow Design på att främja medvetna interaktioner genom att skapa tillfällen för reflektion. Tidigare forskning har däremot mestadels fokuserat på tillämpningar av filosofin i design av fysiska artefakter. Med detta i åtanke, syftar detta arbete att besvara följande frågeställning: Hur kan principer för Slow Design appliceras i utvecklingen av digitala artefakter för att uppmuntra reflektioner hos användare? Huvudsakliga forskningsstrategin i studien var design science, med fokus på design och demonstration. Problemformuleringen och en del av behovsdefinitionen baserades på insamlad data från ett tidigare projektarbete genomfört av samma författare, där en virtuell matbutik utvecklades baserat på data från en empirisk studie kring mathandel. Utifrån detta togs en behovsdefinition fram för detta arbete, där krav på artefakten fastställdes. Detta kompletterades vidare med en tillämpning av principerna för Slow Design. Designarbetet inleddes därefter med en idégenerering, där ett flertal olika idéer genererades utifrån specificerade krav och principer för Slow Design. En validering med användare resulterade sedan i ett urval av idéer som användes som utgångspunkt för tidiga skisser på nätbutiken. Med utgångspunkt i skisserna utvecklades en prototyp av en nätbutik där olika funktioner implementerades med syftet att gestalta ett flertal principer för Slow Design. Därefter genomfördes en demonstration av prototypen, där sex deltagare ombads utföra ett antal uppgifter med både prototypen och en etablerad nätbutik. Detta genomfördes inom ramen av en mindre kartläggning där både observationer och semistrukturerade intervjuer genomfördes, som kunde ge insikter kring deltagarnas upplevelser av den utvecklade artefakten jämfört med en etablerad nätbutik. Insamlad data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: transparens, form och temporalitet. Dessa tre teman visade på övergripande aspekter i nätbutiken som kunde påverka reflektion. Utifrån den bedömning som gjordes, lyckades fem av sex implementerade principer framgångsrikt gestaltas i prototypen. Resultatet visade hur Slow Design kunde appliceras i utformning av en nätbutik, samt hur en implementering av de olika principerna kan bidra till en mer reflekterande, medveten och meningsfull mathandel. Därför dras slutsatsen, att arbetet på en mer övergripande nivå tydligt visar hur Slow Design kan appliceras i utvecklingen av digitala artefakter, och hur en tillämpning av principerna kan leda till fler möjligheter för användare att reflektera under användningen av digitala artefakter. / This paper reports on an exploration of how to apply Slow Design and its principles (reveal, expand, reflect, engage, participate, evolve and ritual) to digital artifacts. Unlike a more traditional focus on efficient interactions, the intention behind Slow Design is to promote meaningful interactions by supporting moments of reflection. However, previous research has primarily focused on applying the philosophy to physical artifacts or products. With this in mind, the following research question was defined: How can principles for Slow Design be applied in developing digital artifacts to encourage reflection in users? The primary research strategy used was design science, focusing on design and demonstration. The problem explication and a part of the requirement definition were based on a previous project by the same authors, in which a virtual grocery store was developed based on data gathered through an empirical study of slowness regarding grocery shopping. The main findings of the empirical study are reported on and further operationalized in this study to define the requirements for an artifact. The requirement definition was expanded further by translating the current principles for Slow Design to make them more applicable to digital design. Design concepts were subsequently developed as part of the design and development phase, in which interweaving requirements and principles for Slow Design resulted in multiple ideas. Three users then validated the ideas, resulting in a selection of ideas to be used in early sketches of the online store. Based on these sketches, a prototype was developed with functionality that, in different ways, embodied a total of six (out of seven) principles for Slow Design. A demonstration of the prototype was then conducted, in which six participants were instructed to perform a set of tasks with both the prototype and an already established online store. For this purpose, a small-scale survey was conducted in which observations and semi-structured interviews were conducted to gather data that could highlight differences in the experiences of using both artifacts. A thematic analysis was then conducted to identify overarching patterns in the data, resulting in three themes highlighting properties of the prototype that could influence or limit reflective use: transparency, form, and temporality. The authors then assessed that five (out of six) principles for Slow Design had been successfully embodied in the prototype. The result showed how Slow Design could be applied in the design of an online grocery store and how implementing the principles could contribute to a more reflecting, conscious, and meaningful grocery shopping experience. Therefore, the study on a higher level clearly shows how Slow Design can be applied in the design of digital artifacts, and how applying the principles can lead to more opportunities for users to reflect during their interactions with digital artifacts.

Though grocery shopping is largely done by habit, consumers are provided with continuous information aiming to inform and persuade them to make active choices. Online grocery shopping offers further ways for consumers to find, evaluate and compare products with just a few clicks. Country of origin labelling (COOL), providing consumers with further information, has gained popularity over recent years. What influences consumers to actively choose COOL products has been researched, but specifically Swedish consumers’ evaluation of COOL online has remained unexplored. The aim of the current study is to contribute to the understanding of consumers’ evaluation of COOL in the online environment, particularly for Swedish consumers. A survey was distributed and the answers analysed in order to evaluate Swedish consumers’ perceptions of COOL in the online environment. The results suggest that Swedish consumers value COOL highly, since it aligns with their values. Those who have a higher interest in COOL pay less attention to price, and they are willing to pay more for Swedish products. Additionally, more ways to find and filter products online based on country of origin, is desired amongst consumers who value COOL. / Trots att mathandel ofta görs på ren vana, så förses konsumenter med massor av information med syfte att informera och övertyga de att göra aktiva val. Mathandel online erbjuder ytterligare sätt för konsumenter att hitta, utvärdera och jämföra produkter med endast ett par klick. Ursprungsmärkning, som förser konsumenter med än mer information, har vuxit i popularitet de senaste åren. Det har forskats kring vad som influerar en konsument att aktivt välja ursprungsmärkta produkter, men svenska konsumenters värdering av ursprungsmärkning i onlinehandeln har förblivit outforskat. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för konsumenters värdering av ursprungsmärkning i onlinemiljö, specifikt med hänsyn till svenska konsumenter. En enkät användes för att utvärdera och analysera svenska konsumenters uppfattning av ursprungsmärkningar i onlinemiljö. Resultatet antyder att svenska konsumenter värderar ursprungsmärkta produkter högt, då de efterlever deras värderingar. De som har ett större intresse för ursprungsmärkningar lägger mindre vikt vid pris och är villiga att betala mer för svenska produkter. Dessutom efterfrågas fler tillvägagångssätt för att hitta och filtrera produkter online baserat på ursprung bland konsumenter som värderar ursprungsmärkningar.

Online mathandel är en ständigt växande tjänst i Sverige eftersom fler människor börjar handla sin mat på nätet. Trots det äter svenskarna inte nyttigt då över 51% av befolkningen är överviktiga eller lider av fetma vilket kan leda till allvarliga sjukdomar. Inkluderingen av frukt och grönsaker i den dagliga kosten har visat sig vara det optimala sättet att motverka övervikt och sjukdomar. Sedan år 2010 har termen gamification bildats och inneburit att spelelement har använts inom olika sammanhang utanför spel. Studier har visat att implementeringen av gamification och spelelement som exempelvis poäng, badgesoch leaderboards inom olika tjänster har haft positiva inverkan inom lärande, undervisning och framförallt motivation. Syftet med studien var att undersöka hur gamification kunde motivera människor att handla mer frukt och grönsaker via en online mathandelssida. Studien genomfördes med en high-fidelity prototyp innehållande spelelementen badges, leaderboards, avatarer, poäng, förloppsindikatorer och feedback och testades på sex deltagare som tidigare hade handlat mat på nätet. De kvalitativa metoderna observation och intervju användes för att generera resultatet. Undersökningen resulterade i att deltagarna upplevde ökad motivation för att handla mer frukt och grönsaker och visade att gamification även kunde implementeras inom mathandel på nätet. / Online grocery shopping is an ever-growing service in Sweden, as more people are starting to purchase their food online. Despite this, the Swedes do not eat well since over 51% of the population is overweight or obese, which can lead to serious diseases. The inclusion of fruits and vegetables in the daily diet has proven to be the optimal way to counteract obesity and diseases. Since year 2010, the term gamification has been formed and has meant that game elements have been used in different contexts outside of games. Studies have shown that the implementation of gamification and game elements such as points, badges and leaderboards in various services has had a positive impact on learning, teaching and, above all, motivation. The purpose of the study was to investigate how gamification could motivate people to purchase more fruit and vegetables via an online grocery shopping site. The study was conducted with a high-fidelity prototype containing the game elements badges, leaderboards, avatars, points, levels and feedback and was tested on six participants who had previously purchased food online. The qualitative methods of observation and interview were used to generate the result. The study resulted in the participants experiencing increased motivation to purchase more fruit and vegetables and showed that gamification could also be implemented in online grocery shopping services.