Sammanfattning   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade. Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp. En kvalitativ studie med intervjuer av fyra utvalda chefer har genomförts där vardera svarande förklarat sitt förhållningssätt till rollen som ansvarstagande chef. Studien kommer fram till att hög involvering, tydlig kommunikation samt hög grad av mognad inom ledarskapet, är avgörande faktorer för att fördela och gemensamt ta ansvar inom Jetpak. Problemen beskrivs i form av otydliga gränsdragningar mellan chefers ansvarsområden samt en viss brist på samspel mellan dessa. Studien visar att det gemensamma ansvarstagandet karaktäriseras av förtroende för varandra samt aktiv kommunikation genom kontinuerliga avstämningar mellan chefer.

<p>Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.</p><p>Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.</p><p>Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur. Den ligger nära en projektbaserad organisation, där de flesta medarbetare arbetar i projekt och de flesta besluten angående projekten tas i produktionen. Den individuella medarbetaren har sin chef i linjeenheten men är fysiskt placerad vid sina projekt, oftast nära sina projektledare.</p><p>FMV har ingen egen tillverkning vilket gör att deras huvudresurs är medarbetarna och deras kompetens. Det finns en viss osäkerhet i arbetet hos projektmedarbetarna vilket beror på dels avsaknad av fasta rutiner och dels på få närliggande mål. Detta gör att de flesta slutsatser och rekommendationer behandlar hur arbete och mål ska bli tydligare för att skapa en effektivare medarbetare. Arbetssituationen är idag väldigt ambivalent för den enskilda medarbetaren med mycket projekt med olika chefer. Detta kan ändras genom att förändra ledarrollerna och öka stödet både till projekten och till linjeenheterna.</p><p>I rapporten återfinns även en jämförelse med AstraZenecas matrisorganisation och arbetssätt för att få ökad förståelse för olika matrisstrukturer samt att ge nya idéer och synvinklar till FMV. AstraZeneca har en matrisstruktur med starkare linjeenheter och svagare produktion till skillnad mot FMV. Jämförelsen visar att AstraZeneca ger mer stöd både till sina linjerchefer genom en utvecklad personalavdelning och till projektledningen genom en supportenhet.</p>

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet? Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning. Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma. Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen. Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen. Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur. Den ligger nära en projektbaserad organisation, där de flesta medarbetare arbetar i projekt och de flesta besluten angående projekten tas i produktionen. Den individuella medarbetaren har sin chef i linjeenheten men är fysiskt placerad vid sina projekt, oftast nära sina projektledare. FMV har ingen egen tillverkning vilket gör att deras huvudresurs är medarbetarna och deras kompetens. Det finns en viss osäkerhet i arbetet hos projektmedarbetarna vilket beror på dels avsaknad av fasta rutiner och dels på få närliggande mål. Detta gör att de flesta slutsatser och rekommendationer behandlar hur arbete och mål ska bli tydligare för att skapa en effektivare medarbetare. Arbetssituationen är idag väldigt ambivalent för den enskilda medarbetaren med mycket projekt med olika chefer. Detta kan ändras genom att förändra ledarrollerna och öka stödet både till projekten och till linjeenheterna. I rapporten återfinns även en jämförelse med AstraZenecas matrisorganisation och arbetssätt för att få ökad förståelse för olika matrisstrukturer samt att ge nya idéer och synvinklar till FMV. AstraZeneca har en matrisstruktur med starkare linjeenheter och svagare produktion till skillnad mot FMV. Jämförelsen visar att AstraZeneca ger mer stöd både till sina linjerchefer genom en utvecklad personalavdelning och till projektledningen genom en supportenhet.

<p>Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet? </p><p>Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma. </p><p>Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.</p>

Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

The subject of this paper is the use of Earned Value Management in a sub-project of aninfrastructure project FSK02 (Bypass Stockholm contract 02), a sub-project that is organized as a matrix organization. The questions are how the use of Earned Value Management in a sub-project of the Stockholm Bypass project works and how the use of Earned ValueManagement is affected by the matrix organization. The method used is qualitative interviews with eight people in a sub-project on their view of the use of Earned Value Management andof the organization. The result shows how Earned Value Management is implemented in the project and how the basis for the Earned Value Analysis is produced. Furthermore, it shows anumber of problems with the use of Earned Value Management, which are caused by the matrix organization. One problem is that the matrix organization can make the structure of thework packages unclear. A second problem is that the matrix organization can make those responsible for the work packages feel left outside the project. A third problem is that there isan experience of difficulties to implement procedures and guidelines in the matrix organization. All of these problems make the reporting of fact for the Earned Value Analysis difficult.

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del utmaningar. Matrisorganisationer är en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kännetecken är multipla rapporteringsvägar. På senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvägarna är komplexa och det många gånger är svårt att veta vem det är som bestämmer.   Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har även velat påvisa vilka faktorer som påverkar denna prioriteringsprocess. För att besvara syftet har en deskriptiv undersökningsmetod använts med en deduktiv ansats. Studien har haft Företag X i Västerås som fallföretag, där utförliga intervjuer har genomförts med relevanta informanter för att samla in empiri.   I studien beskrivs begrepp som är kopplade till prioriteringsprocessen i ett PMO i en matrisorganisation, uppdelade i fyra olika teman; projekt, styrning, beslutsfattande och organisation. Studiens resultat och analys börjar med en verksamhetsbeskrivning men är sedan indelat i fem rubriker. Direkt under samtliga av dessa rubriker sker en analys utifrån den teoretiska referensramen. Därefter sker en djupare diskussion gällande prioriteringsprocessen och dess påverkande faktorer.   Denna studie påvisar att fallföretaget saknar en tydlig prioriteringsprocess. Väldefinierade IS strategier och Business drivers i kombination med rätt visualiseringsverktyg underlättar prioriteringsprocessen för en matrisorganisation. Andra faktorer som även påverkar är styrning och struktur i PMO, beslutsfattande och resurser.

Saab is a global company that primarily operates in the defense industry. The study is conducted at the Project office within the Development Department at Saab Dynamics. In a GAP analysis carried out by Saab Dynamics, one of the company's processes has proved to be unclear. The process that has been noted as problematic concerns how Saab Dynamics receives, reviews and approves and stores technical documentation that accompanies incoming deliveries. The study aims to clarify how the Development Department and the Purchasing Department collaborate on the work step and clarify how quality assurance of required documentation takes place in the current situation and how it can be improved. In the study, theory of total quality management, organizational theory as well as processes and Lean have been used. The case study has a qualitative approach as the focus aims to get a holistic view of the working methods on a specific process at Saab Dynamics that has been studied. The method used to collect data is documentation review and interviews of employees at the company. The result describes an unclear division of responsibilities regarding the work step between the Purchasing and Development Department and there is no clear process for quality assurance of required documentation. In order to have an efficient process, Saab Dynamics needs to eliminate the variation and waste that currently exists. Finally, an implementation proposal is presented for a standardized process for the work step.