Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden. Ungefär en tredjedel av ungdomarna drack läsk en gång per vecka och en femtedel uppgav att de drack läsk två till tre gånger per vecka. Majoriteten av ungdomarna tittade på tv mellan en till tre timmar per dag och gällande tv-spel uppger en majoritet att de aldrig använder denna typ av media. Mer än hälften spenderar två till tre timmar per dag eller mer framför datorn. Ett samband kan ses mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Slutsats; Ungdomarna i denna studie hade ett normalt BMI och en relativt bra kosthållning, dock en högre läskkonsumtion. Gruppen överviktiga/feta drack läst i större utsträckning än de underviktiga men båda grupperna konsumerade snabbmat lika ofta. Datoranvändandet var relativt högt hos ungdomarna men de spelade nästan aldrig tv-spel. Ett positivt signifikant samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. / Background; The purpose was to investigate BMI, fast-food consumption, soft drink intake, media use among adolescent in ninth grade and if there was a correlation between fast-food consumption and media use. Method; The present study was a part of the project "Food and Health 2007".  Through a quantitative method 359 adolescents in ninth grade (182 boys, 177 girls) in ten random selected schools in a county in central Sweden answered questions through surveys. Result; The boys' BMI was on average 21 and for girls 20.4 and the majority of the youths were of normal weight. Just over a third of young people ate fast food and french fries more than two to three times a month. About a third of young people drank soda once a week and a fifth reported that they drank soft drinks two to three times per week. The majority of young people watched TV between one to three hours per day and a majority declared they never used video games. More than half spend two to three hours or more per day at the computer. A correlation was found between fast food consumption and media usage. Conclusion; Youth of this study had a normal BMI and a relatively good diet, but a higher soft drink consumption. The group of overweight/obese drank soft drinks more than those who were underweight but both groups consumed fast food less often. Computer use was relatively high among young people but they almost never played video games. A positive significant correlation was found between fast food consumption and media usage. / Mat och Hälsa 2007

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jämfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hänvisar till vetenskapliga artiklar användes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jämförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har även de positiva effekterna tonats ned, såväl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln. Tolv av de fjorton tidningsartiklarna i denna undersökning återberättar inte vad den vetenskapliga forskningen säger på ett sanningsenligt sätt.   För att undersöka om det finns något samband mellan medias bild av barnens TV-tittande och förskollärarnas medieanvändande delades en enkät ut till flera förskollärare. Enkätundersökningen visar att hälften av deltagarna inte svarade på om de var påverkade av medias bild eller inte. De som besvarade den frågan uppgav att de antingen inte påverkades alls eller mycket lite av medias bild, eller så svarade de, men inte på den aktuella frågan. Dessa resultat är dock osäkra på grund av det låga antalet svar på enkäten. / This study aims to investigate the truthfulness in media reports concerning children´s television viewing. Several press articles were compared with scientific articles which is about children´s television viewing. The press articles referring to scientific articles for this study were choosen. Our results show that media attend some times to angle facts but exaggerate the risks with young children´s television viewing in compared to what the scientific articles report. In several cases, the positive effects have been downsized both in the press articles and in the scientific articles. Twelve of the fourteen press articles in this study failed to retell what the scientific research says in at truthful way.   To explore if there is a relationship between media´s report in children´s television viewing and preschool teachers media usage a questionnaire were handed out to preschool teachers. The questionnaire survey shows that half of the participants did not answer whether they were influenced by the media`s image or not. Those who did answer reported that they either were not affected at all or very little of media´s image or they did answer, but not to the question at issue. These results, however, are uncertain, due to the low number of responses on the questionnaire.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.