Syftet med denna studie är att söka svar på vilka uppfattningar och förväntningar grundskollärare i årskurs 1-3 har av lärarhandledningar inom matematik. För att besvara syftet har det i studien tillämpats en kvalitativ datainsamlingsmetod. Totalt nio grundskollärare har deltagit i två separata fokusgruppsintervjuer. Genom en iterativ analysprocess har ett kategorisystem arbetats fram. Utifrån kategorisystemet kunde ett resultat fastställas. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna efterfrågar åtta kvaliteter av en lärarhandledning. Fyra av åtta kvaliteter kan utifrån det sociokulturella perspektivet tolkas som kvaliteter vilka verkar medierande.

Vi undersöker hur förskollärare arbetar med matematiken i förskolans utomhusverksamhet och hur de synliggör matematiken så att barnen lär och utvecklas. Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring hur förskollärare synliggör matematiken i utomhuspedagogiken. Bakgrunden till vår studie utgår från de dåliga resultaten i matematik som visades i en undersökning av PISA, Programme for International Student Assessment som gjordes 2013. De teoretiska utgångspunkterna inspireras av de sociokulturella teoribildningarna där de tre teoretikerna Friedrich Fröbel, John Dewey och Alan Bishop varit de centrala. De teoretiska utgångspunkterna och de tre centrala teoretikerna kommer tillsammans med begrepp och tidigare forskning att hjälpa oss att stödja analysen av vår empiri. Empirin har samlats in genom 13 enkäter från förskollärare och observationer från tre förskolor. Slutsatsen av studien visar på att det krävs att man som förskollärare är medveten, närvarande och synliggör matematiken i tidig ålder. Även att man som förskollärare är medveten om vad som står i Läroplanen (Lpfö98, rev 2010). Faktorer som närvarande och medvetenhet spelar roll för vilken matematik man arbetar med och hur man synliggör den.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin. Centrala begrepp som artefakter, mediering, proximal utvecklingzon och förhållningssätt verkade som analysverktyg. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där intervjuer och observationer har gjorts på tre förskolor och en förskoleklass. Resultatet visar att lärplattan kan användas som både dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg i barngruppen. Barnens lärande kring plattan utvecklas genom turtagning och samarbete. Den medforskande pedagogen ger större möjligheter för barns lärande genom att se och utmana dem på rätt nivå. Pedagogerna anser att en av lärplattans fördelar är dess lätthanterlighet. En nackdel är att vissa pedagoger känner att de har för lite kunskap om tekniken. Slutsatsen av våra resultat visar att lärplattan kan ha flera olika användningsområden, lärandet blir möjligt genom att barnen interagerar med varandra och lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt har en inverkan på barns möjlighet till lärande. Utbildning rörande lärplattan är betydelsefull för att pedagogerna ska kunna nyttja plattan så optimalt som möjligt.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur barn och vårdnadshavare ser på dokumentationsmaterial som synliggörs på förskolans väggar. Frågeställningar som besvaras är: Vad berättar barn och vårdnadshavare om synligt dokumentationsmaterial på väggarna i relation till delaktighet och inflytande? Vad berättar barn och vårdnadshavare om synligt dokumentationsmaterial på förskolans väggar i förhållande till möjligheter och dilemman? Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer med åtta barn och fem vårdnadshavare tillsammans bildar vår empiri. Studiens resultat har bearbetats med hjälp av analysbegreppen medierande artefakter samt appropriering, begrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet har visat att främst vårdnadshavare uttrycker en ökad möjlighet till delaktighet om dokumentationsmaterial sätts upp på väggarna. Flera möjligheter och dilemman har lyfts fram, lärande anses vara den främsta möjligheten som både barn och vårdnadshavare identifierat. Dilemman av etisk karaktär lyfts fram. Såväl barn som vårdnadshavare relaterar inflytande till en form av makt där vem som bestämmer framkommer. Barn och vårdnadshavare är eniga om att det trots sin delaktighet är pedagoger på förskolan som bestämmer.