Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur formativ bedömning kan stödja elevers lärande och intresseutveckling i den naturorienterande undervisningen. Hur beskriver lärare den formativa bedömningens roll för att stödja elevers lärande i och intresse för de naturorienterande ämnena? Hur använder lärare medierande redskap för att genom formativ bedömning stödja elever i den naturorienterande undervisningen? Studien har en kvalitativ ansats och metoden utgörs av intervjuer och observationer. Resultatet visar att formativ bedömning kan stödja elevers lärande genom att aktivera dem i deras individuella inlärningsprocess och främja utvecklingen av deras självbedömningsförmåga. Studien visar också att lärarna blir stimulerade till att utforma en varierande undervisning som inkluderar samtliga elever och ger dem möjligheten att bli stöttade i sin proximala utvecklingszon av andra mer kompetenta personer i klassrummet. Studien antyder att formativ bedömning kan stödja elevernas intresseutveckling för de naturorienterande ämnena, men resultatet är inte övertygande. Samtliga observerade lärare stödjer eleverna formativt i den naturorienterande undervisningen genom medierande redskap. Språkliga redskap tillämpas för att aktivera eleverna i inlärningsprocessen och för att aktivera dem som resurser för andra elever i undervisningen, medan artefakter främst används för att synliggöra lämpliga strategier i arbetsprocesser samt låta eleverna uppvisa förmågor. Avslutningsvis visar denna studie också att formativ bedömning kan stödja elevernas lärande i naturvetenskap eftersom den formativa bedömningskulturen i kombination med ett tillåtande klassrumsklimat tillåter att eleverna använder varandra som resurser i inlärningsprocessen. / <p>NO</p>

Med grund i tidigare forskning som belyser problematiken om att barn lämnas ensam med digitala verktyg vid högläsning av elektroniska böcker har denna studie fokuserat på högläsning av elektroniska böcker med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper inom literacy som konstitueras när pedagoger läser högt ur elektroniska böcker. Studien har tar sin utgångspunkt ifrån följande frågeställningar, Vad kännetecknar pedagogens handlingar under högläsningsaktiviteten av den elektroniska boken och hur möjliggör handlingarna interaktionen mellan deltagarna? Vilka kunskaper medierar den elektroniska boken till barnen? samt Hur medierar den elektroniska boken dessa kunskaper? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med observation som metod och videodokumentation samt fältanteckningar som dokumentationsverktyg. Observationerna skedde på en avdelning, på en förskola, i södra Sverige med barn i åldern 2-4 år. Resultatet har analyserats med analysmetoden interaktionsanalys och är tematiserad tre i teman, Pedagogens handlingar som ett stöd för barns begreppsförståelse, Pedagogens handlingar som ett stöd för e-bokens hotspots  och E-bokens mediering av begrepp. Resultatet visar hur pedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar stöttade barns begreppsförståelse samt vägledde de genom e-bokens interaktiva funktioner och berättelse. De verbala handlingarna kännetecknas av undervisande frågor, uppmaningar och vägledning medan de icke-verbala handlingarna är blickarnas riktning, gester och fysisk beröring. Pedagogernas handlingar har även möjliggjort interaktion mellan deltagarna. Ett annat framstående resultat är hur e-boken medierade olika begrepp för barnen genom sina illustrationer, animationer och ljudeffekter. Dessa interaktiva funktioner levandegjorde begreppen stundvis och gav barnen möjlighet att delta i undervisningen, istället för att endast lyssna.

Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

The aim of this study is to examine whether mini whiteboards can counteract the culture of silence that prevails in some classrooms. The focus is on seeing if the use of the mathematics didactic tool, mini whiteboard, can be used as part of activating the students to participate and contribute to a more dialogic teaching. The results are analyzed from the sociocultural perspective with a focus on mediating tools, dialogue and interaction. The results of this study show that teachers use the mini whiteboard in different ways. One method is to let students work in pairs to discuss issues together. Another method is to create a classroom where the students learn from each other. Teachers experience the mini whiteboard in different ways. They believe that it can contribute to learning but have a shared meaning. In a way, it can be used to create more dialogue and thus develop learning. Another technique is to use the tool to make the pupils more confident, which in a way develops learning. The results show an increased participation in the classes. Most students agree that the mini whiteboard is a positive tool that helps them to show their knowledge without feeling pressured. The students appreciate that the whiteboard contributes to them receiving direct feedback and can thus feel safe in further discussions.

Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.