Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haften avgörande rollför behandlingsformen. / Drug-substitution treatment. A report of the various factors which have had asignificant role for this form of treatment.

Goals: to focus on the Quality of life in clients of the substitution program according the duration of treatment at the Department of Addictology, 1. LF UK a VFN in Prague. Background: The topic of dissertation was chosen on the basis of a 16-year clinical experience of the author with the target group of clients in methadone substitution. I realized based on long-term observation, that clients go through certain stages of satisfaction with their lives. This may correspond with their functioning in the program. The theoretical part describes the substitution treatment for opiate dependence and quality of life concept. Methods: A total selection method was chosen. Data are collected using a standardized questionnaire World Health Organization - WHOQOL-BREF (short version). File: The research sample consists of 39 patients (out of total of 65 clients of Substitution centre, Department of Addictology First Faculty of Medicine, Charles University and General Teaching Hospital in Prague. Results: There were no significant differences in the quality of life in relation to the duration of treatment. The highest quality of life had clients in the category 2-5 years in the program. The lowest score gained clients in category over 5 years. Patients in category of 2 years received an average score. The...

<p>Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.</p>

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet. Vidare visar resultaten att personalen anser att behandlingens längd varierar från individ till individ. Gruppen opiatberoende anses vara en resurskrävande grupp och önskemål finns gällande bättre samarbete med – för klienten – relevanta myndigheter. Sammanfattningsvis anser personalen att klienterna – genom behandlingen – får hjälp att uppnå ett drogfritt liv, bli en del av samhället, känna sig tillfreds med sig själva; genom detta får klienterna ett bättre och mer stabilt liv. / The purpose of this study is to examine how personnel working at a opiate substitution treatment clinic in a large city in Sweden view the treatment method and how important they reckon that the treatment is for the clientele. The study is based on four qualitative semi-structured interviews with a professional team that consists of counsellor, nurse, doctor and psychologist. To analyze the data the following five theories have been used: biological theories, system theories, labeling theory, behavioristic theories and psychodynamic theories/attachment theory. The results show that the professional team generally have a similar view on the background variables of drug addiction as they generally believe it depends on genetic and social factors. The main consensus of the team is that the clients are in need of chemically manufactured opiates (buprenorphine or methadone) to end their drug addiction because it helps the clients to focus on other areas, besides drugs, in their lives. The results also show that the team believe that the length of the treatment varies from individual to individual. Opiate addicts are considered to be a resource-demanding group and the team would like a better co-operation with relevant authorities. In conclusion the personnel believe that the clients – with help from the treatment method – can reach a life without drugs, become a part of the society and feel satisfied with themselves; with this the clients get a better and more stabile life.

Bakgrund: Heroin är en opiat ursprungen från opiumvallmon och är starkt förknippad med beroende och död. När heroin och andra kortverkande opiater binder in till μ-opioidreceptorer i hjärnan sker en ökad frisättning av signalsubstansen dopamin och en stark känsla av eufori infinner sig. Vid upprepat intag sker förändringar i hjärnan; belöningseffekten minskar medan antibelöningseffekterna ökar och cravings och abstinensymptom blir allt tydligare vid frånvaro av drogen. Vid läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) används förutom psykosocial behandling även långverkande opioider såsom opioidagonisten metadon och den partiella opioidagonisten buprenorfin, för att återställa homeostasen och reducera cravings och abstinenssymptom som opioidberoendet har skapat. Metadon är effektivt vid beroendebehandling men dess risker begränsar dess användning. Buprenorfin har lägre överdospotential men eventuellt sämre effekt än metadon. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka skillnad i effekt mellan buprenorfinpreparat och metadon vid behandling av opioidberoende. Metod: Arbetet är en litteraturstudie baserat på fem vetenskapliga studier vilka har erhållits via sökning i PubMed samt Cochrane Library. De aspekter som avhandlats är; fullföljande och retention av behandling, samtidigt sidomissbruk av opiater samt allvarliga incidenter och biverkningar. Resultat: De inkluderade studierna i denna litteraturstudie visade att metadon är bättre på att bevara patienter i behandling medan buprenorfin mer effektivt kan minska sidomissbruket av opiater. Ju högre doser som användes, desto fler deltagare stannade kvar i behandling och desto färre urinprover rapporterades positiva för sidomissbruk av opiater. Få allvarliga incidenter rapporterades från studierna. Slutsats: Både metadon och buprenorfinpreparaten har sina för- och nackdelar.  Då behandling med metadon tidigare bevisats vara mer riskfyllt bör buprenorfinpreparaten utgöra förstahandsval, men vid otillräcklig effekt bör byte till metadon ske. Detta överrensstämmer med riktlinjerna i Sverige idag. Dock tycks det finnas anledning att i framtida studier undersöka dos-effekt-samband för både dessa preparat, samt också att fokusera på den initiala fasen vid behandling med buprenorfin. / Background: Heroin is an opiate from the opium poppy which is strongly associated with dependence, overdose and death. When heroin and other opiates binds to the μ-opioid receptors located in the brain, dopamine is released from the ventral tegmental area and a strong feeling of euphoria arises. Continuous intake of opioids cause changes in the brain and the feeling of euphoria will be less distinct during drug intake. Instead, cravings and abstinence, will be more distinctive in absence of the drug and causes drug-abusers to continue to use the drug. The cravings and abstinence is due to an overactive HPA-axis and amygdala. This overactivity can be reduced by treatment with long lasting opioids that is used in treatment of opioid dependence. The development of opioid maintenance treatment started in the US during the early 1960s. A few years later, opioid dependent people could join the first opioid maintenance treatment program in Uppsala, Sweden. The opioid maintenance treatment involves both pharmacological and psychosocial treatment. There are two main substances available for opioid maintenance treatment in Sweden: methadone, a full μ-opioid receptor agonist and buprenorphine, a partial μ-opioid receptor agonist. Methadone has been proven to be very efficacious treating opioid dependence. However, the risk of overdose leading to respiratory depression, limits its usefulness. Buprenorphine on the other hand, has a lower risk of toxicity but may not have same efficacy as methadone. Aim: The purpose of this literature study is to examine the efficacy of buprenorphine versus methadone among patients in opioid maintenance treatment. Methods: Five different randomized, controlled trials were selected from PubMed and The Cochrane Library to be included in this literature study. To limit this degree project, four variables was selected: completion and retention in treatment, use of illicit opiates during treatment and adverse events associated with treatment medication. Results: According to the findings in the five studies, methadone can be considered as a better option than buprenorphine when it comes to retaining participants in treatment. However, buprenorphine is somewhat more effective reducing the illicit use of opiates. When both methadone and buprenorphine were used in higher doses, more participants stayed in treatment. Also, higher doses were associated with a lower portion of urine samples positive for illicit opiates. Few adverse events were documented from the studies. Conclusion: Both methadone and buprenorphine have advantages and disadvantages. Since treatment with methadone is more perilous, buprenorphine should be considered as first-line treatment. But if the clinical effect remains insufficient, a transition to methadone treatment should occur, all according to the guidelines of opioid maintenance treatment in Sweden. However, future studies should consider evaluating the relationship between dose and effect of buprenorphine and possibly also methadone. Furthermore, more focus should be added on the initiation phase of treatment with buprenorphine.

No description available.

Opioids are considered as a dangerous addictive substances which are widely used in medicine for their strong analgetic effects. Opioids (such as morphine and methadon) may nevertheless play an important role in the resistance of the heart to ischemia by reducing the rate of cell damage. This protective effect is well understood about morphine but we don't know almost nothing about effects of methadone on the myocardium. The main aim of this thesis was to find out how chronic methadone treatment affects ischemic tolerance of rat hearts. For our experiments we used Wistar rats in two series. In the first series we administered morphine (10 mg/kg/day, i.m.) or methadone (2 mg/kg/day, i.m.) for 10 days. In the second experiment series we administered methadon for 28 days (2 mg/kg/day, i.m.). For analysis of the ischemic heart tolerance we used the isolated perfused heart method. Incidence and severity of ischemia and reperfusion arrhythmias were analyzed during the 50 min of ischemia and early reperfusion. Infarct size was analyzed histochemically, using tetrazolium salts and KMnO4 1 h after reperfusion and was determined by planimetric method. In the first series of experiments analyzing the effect of 10-day administration of both opioids on the resistance of the heart to ischemia we did not find a...