Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.

Cycling and walking are typical forms of local locomotion. especially common in the urban environment. During the last five years, portable electric scooters were developed and quicldy gained popularity and, at the same time, generated previously unknown challenges associated with safety [1]. Their users compete with pedestrians and cyclists to occupy the same space [2], which may create conflicts and cause accidents. The balance between the safety of pedestrians and ES riders is still being sought [3], while the legislation process lags behind the rapid emergence and popularity of this new micromobility transportation mode [ 4, 5]. Tue aim of this research was a comparison of visual gaze behaviour of cyclists, electric scooter users, and pedestrians passing the same route stretch - a broad busy underpass in city centre. Visual interaction of the test participants with other road users was analysed to understand threats and risks for each of these modes of transport during selection of the path; speeds and behaviour during manoeuvres were also assessed. Differences in perception. depending on the utilized mode of transport, should bring better understanding of their specific needs and may support appropriate regulation. This research work could be considered as an extension of previous study when, in the similar way, behaviours of road-users utilizing a shared road were analysed [ 6]. [From: Introduction]

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderande och rättvisa transportmöjligheter för alla i invånare i Malmö. / When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own visions to have inclusive and just transport opportunities for all citizens of Malmö.

[pt] Há alguns anos a Internet vem continuamente tomando uma importância cade vez maior na vida das pessoas, seja para trabalho, diversão, informação ou negócios. Essa disseminação está fazendo com que a necessidade de acesso vá além do escritório ou do lar e alcance o ar livre, ou seja as pessoas gostariam de acessar a Internet de seu notebook enquanto estão no caminho para o trabalho, casa ou escola. Para possibilitar isso o IETF fez estudos e definiu o padrão do IP Móvel. Porém o IP Móvel não resolve totalmente o problema de mobilidade na Internet, e para complementá-lo surgiram os protocolos de micromobilidade. Neste trabalho analisamos detalhadamente os dois principais protocolos de micromobilidade mais completos e sugerimos uma extensão para a melhoria do desempenho do acesso sem fio à Internet. / [en] Since some years ago the Internet is continually grwoing in importance in the peoples life, even for work, amusement, information or businesses. That spread is making the need for access goes outside the office or the home and reach the free air, the people would like to access Internet of his/her notebook while they are in their path for the work, home or school. To make it possible the IETF made studies and it defined a standard, The Mobile IP. However the Mobile IP doesn t totally solve the mobility problem in Internet, and to complement it, the micromobility protocols had appeared. In this work was analyzed the two main protocols of micromobility in detail and was suggested an extension for the improvement of the performance of the wireless access to the Internet.

Innovation is a necessary element to transition towards a more sustainable transport paradigm. Advancements made in electrification and digitalisation are creating new forms of urban mobility which have the potential to reduce the impact of transport and shift modal splits. However, these developments have also been accompanied by new actors, influences, and challenges related to the urban governance process. In order to realise the sustainability benefits which urban settings desire, and innovative forms of technology promise, there is a need for purposive steering – for which policy and regulation are key tools. These themes are explored through a case study of the policy process for e-scooters in Stockholm, Sweden from 2018 to 2022. Guided by theory on sustainability transitions and the role of urban mobility governance, this thesis investigates how new influences are affecting progress towards sustainable mobility objectives. Results are derived from a combination of qualitative methods, including semi-structured interviews, as well as document and media analysis. Analysis suggests that disconnect within formal governmental hierarchies is complicating the agency of the municipality. Despite having similar long-term sustainability goals, communication and cooperation to deal with current challenges are limiting the municipality. Informal networks have also become channels for new forms of influence, with international organisations and city-to city interaction shaping policy discourse. In addition, knowledge is warranting authority for technology advocates of new technologies in the urban mobility sphere. This study ultimately demonstrates how new influences are complicating the municipality’s ability to work towards its own sustainability objectives for urban mobility. There is a need for improved collaboration and transparency with new actors, as well as a revolution in how the municipal level responds to, and sets the guidelines for a future in which urban mobility is truly sustainable. / Innovation är en viktig process i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem. Elektrifiering och digitalisering skapar nya former av urban mobilitet som besitter stor potential att minska negativa effekterna av transporter och förändra våra transportmönster. Men denna utveckling innebär även utmaningar för policy. Nya aktörer, inflytanden och utmaningar formar politiken, policy och reglering. För att förverkliga de aspekter av hållbarhet som urbana miljöer eftersträvar, och innovativ teknik utlovar, behövs tydlig och målorienterad styrning. Policy och reglering är nyckelverktyg för denna styrning. Dessa teman utforskas genom en fallstudie av policyprocessen för elsparkcyklar i Stockholm mellan 2018 och 2022. Med hjälp av teorier om “sustainability transitions” och “urban mobility governance” undersöker denna uppsats hur nya faktorer i transportsystemet påverkar utveckling mot mål om hållbar mobilitet. Resultaten härleds från en kombination av kvalitativa metoder, bestående av semistrukturerade intervjuer, samt dokument- och medieanalys. Analysen tyder på att friktioner och konflikterande visioner inom formella hierarkier inom offentlig verksamhet komplicerar kommunens auktoritet och autonomi. Trots att många offentliga aktörer delar liknande långsiktiga hållbarhetsmål gör brister i kommunikation och samarbete det svårt för kommunen att hantera aktuella utmaningar. Informella nätverk har också blivit kanaler för nya former av inflytande, med internationella organisationer och samarbeten städer emellan som formar politisk diskurs. Utöver detta, skapar även privata aktörers kommersiella intressen och teknologiska expertis en viss auktoritet i bestämmandet över nya produkter och tjänster i det urbana transportsystemet. Denna studie visar slutligen hur nya influenser försvårar kommunens förmåga att arbeta mot sina egna hållbarhetsmål inom mobilitet. Förbättrad samverkan och transparens med nya aktörer, samt en revolution i hur kommunen sätter ramarna för framtida teknik är nödvändiga delar för att uppnå verklig hållbar mobilitet.