Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Attention deficit hyperactivity disorder, som även kallad för ADHD, är en neuropsykologisk funktionsnedsättning som är vanligt förekommande hos barn. Diagnosen medför vanligtvis olika svårigheter som kan uppmärksammas i bland annat skolan. Syftet med denna studie är att utforska hur lärare anpassar bland annat studierna och lektionerna utifrån barnens behov. Därmed syftar denna studie på att utforska lärarnas bemötande gentemot barnet med ADHD samt vilka stödinsatser som skolorna har tillgång till. Undersökningen har utförts genom den kvalitativa metoden och har förhållit sig till semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av två lärare som arbetar med barn med ADHD i mellanstadiet. Det har visat sig att intervjupersonerna har en del liknande upplevelser medan bemötandet kan skilja sig emellanåt. Olika stödinsatser används i skolan för att stötta barn med ADHD. Likaså har intervjupersonerna lagt stor vikt på bemötandet. / Attention deficit hyperactivity disorder, also called ADHD, is a neuropsychological disability which is common among children. The diagnose usually involves various difficulties that is usually noticed in school by the teacher. The purpose of this study is to find out how teachers adapt, among other things, studies and lessons based on children’s needs. Therefore this study aims to uncover teachers attitude towards children with ADHD and what kind of support efforts the school offer the children with ADHD. The research has been done by a qualitative method and has been based on semi-structured interviews. The interviews consists of two teachers who works with children with ADHD in middle school. The interviewees showed some similar experiences that the teachers had with children with ADHD, while the interaction from the teachers to the children may differ from each other. Various supports are used in schools to support children with ADHD. The interviewees also placed great emphasis on the response.

The purpose of this study is to see how three history teachers in year 4 and 5 uses historical narratives in order to bring their students historical consciousness. In order to investigate this, two questions were formulated: To what extent and how do history teachers in three middle school classes use Jörn Rüsen’s principals by historical narration bring historical consciousness to their pupils?  How do teachers define Historical consciousness? These questions are answered by observing six history lessons in three different schools in different parts of Stockholm and interviewing the teachers afterwards. The outcome of these observations and interviews has been analysed using the three principals for historical consciousness by historical narration Memory, Continuity and Function and the theories of historical consciousness by Jörn Rüsen. This theory has then been further developed to better suit the study and illustrate further results. The conclution of this study shows that the teachers in these three classes have three different definitions of the term Historical consciousness and that they only bring historical consciousness by historical narration to their pupils a few times.